Sökresultat:
165 Uppsatser om Miljöbokslut - Sida 7 av 11
Barn p? v?g in : En scoping review om barns rekrytering till kriminella g?ng och f?rebyggande insatser
Ungas involvering i g?ngkriminalitet har ?kat markant i Sverige under de senaste ?ren och utg?r en v?xande samh?llsutmaning med l?ngtg?ende konsekvenser f?r trygghet och social sammanh?llning. Syftet med denna scoping review ?r att sammanst?lla och kartl?gga befintlig forskning om unga personer i eller p? v?g in i g?ngkriminalitet, med fokus p? vilka risk- och skyddsfaktorer som identifieras i litteraturen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur dessa faktorer beskrivs i relation till socialt arbete och f?rebyggande insatser.
Outsourcing av ekonomifunktionen : Hur outsourcar smÄ företag sin ekonomifunktion
Syftet med denna studie Àr att fÄ en bredare förstÄelse kring hur smÄ företag outsourcar sin ekonomifunktion samt anledningarna till val av outsourcing av delar eller hela ekonomifunktionen. Vidare ska studien belysa hur smÄ företag behÄller styrningen över ekonomifunktionen nÀr den outsourcas.Det Àr en kvalitativ studie som utgÄr ifrÄn semistrukturerade intervjuer med nio smÄ företag som outsourcar sin ekonomifunktion till en extern part. För att styrka undersökningen och fÄ ett perspektiv frÄn den externa parten har Àven tvÄ intervjuer pÄ en redovisningsbyrÄ och pÄ en bokföringsbyrÄ utförts, eftersom de erbjuder tjÀnster inom ekonomifunktionen. I studien har teorier och tidigare studier anvÀnts för att besvara problemformuleringen och syftet.Denna studie visar att alla smÄ företag anvÀnder sig av en splittrad outsourcing istÀllet för en integrerad outsourcing vid outsourcing av sin ekonomifunktion. Orsaken till detta Àr smÄ företag har möjligheten att utföra vissa delar av ekonomifunktionen internt.
Revisorsperspektivet om byrÄjÀv
Bakgrund och problem: Flertalet företagsskandaler har rubbat förtroendet för redovisningen. I försök att Äterskapa förtroendet har bland annat USA och EU tagit fram nya regler för hur en revisor skall agera och framstÄ som oberoende. Sverige kommer frÄn och med första januari 2007 införa en ny regel om byrÄjÀv. Regeln innebÀr att en revisor inte fÄr vara revisor om nÄgon annan pÄ byrÄn redan utför bokföring. Det har varit diskussion om en byrÄ skall kunna utföra bÄde redovisning och revision, de sÄ kallade kombiuppdragen.
Arbetsterapeuters resonemang kring rehabiliteringsinsatser vid stressrelaterad psykisk oh?lsa
Bakgrund
Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom
?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete,
fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra.
Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med
person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det
av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i
rehabiliteringsprocessen.
God redovisningssed i rÀttsfall - nÀr avviker bedömningen frÄn BokföringsnÀmndens yttrande?
Ămnet uppsatsen behandlar Ă€r redovisningsrĂ€tt. BĂ„de juridik och redovisning Ă€r tvĂ„ delar som gĂ„r in i varandra. Syftet har varit att undersöka hur domstolarna dömer i fall dĂ€r god redovisningssed behandlas, med fokus pĂ„ nĂ€r RegeringsrĂ€tten, RegR, och BokföringsnĂ€mnden, BFN, inte Ă€r överens. BFN Ă€r en statlig myndighet som Ă€r upprĂ€ttad för att utveckla god redovisningssed. De avlĂ€mnar pĂ„ begĂ€ran yttranden till domstolar i fall om god redovisningssed.De presenterade fem rĂ€ttsfallen Ă€r alla prejudikat, dvs.
Skillnaden mellan regelverken K2 och K3 - Regelverkens pÄverkan pÄ företagets skattemÀssiga resultat och utdelningsbara medel.
I Sverige finns det ett samband mellan redovisning och beskattning. Enligt BokföringsnÀmnden skall företagen utföra löpande bokföring samt upprÀtta ett bokslut. NÀr företagen redovisar skall detta göras i enlighet med god redovisningssed och rÀttvisande bild. Det Àr BokföringsnÀmnden som har ansvaret för att utveckla god redovisningssed samt upprÀtta allmÀnna rÄd. BokföringsnÀmnden startade K-projektet, vilket Àr allmÀnna rÄd.
ElprispÄverkan i elintensiv industri : Svensk industri i kris?
Industrin och dess företrÀdare har uttryckt stor oro över elprisutvecklingen i Sverige. Denna uppsats undersöker effekter och konsekvenser av elpriser pÄ gjuteriföretag i Sverige under perioden 2002-2005. Elprisets nivÄ och variation stÄr i centrum, dÄ uppsatsen utgÄr frÄn företagens kostnadsperspektiv. Uppsatsen Àmnar pröva hypotesen att företagens resultat Àr starkt beroende av elprisets utveckling. För att bevisa eller förkasta detta samband utförs en korrelationsanalys pÄ olika för företagen centrala nyckeltal sÄsom soliditet och nettoresultat, jÀmfört med elprisets utveckling.
Revisionsplikt : Vad tycker smÄföretagaren egentligen
I denna uppsats har vi velat undersöka svenska smÄföretagares instÀllning till revisionsplikten. Bakgrunden till vÄrt intresse kring smÄföretagarnas instÀllning till revisionsplikt Àr att det inom EU pÄgÄr en harmoniseringsprocess dÀr man önskar fÄ sÄ samstÀmmiga regelverk, för bland annat revisionsplikten, som möjligt. I och med att Sverige idag Àr ett av de fÄ lÀnder i Europa som inte tillÄter undantag frÄn revision för smÄ aktiebolag sÄ kÀndes det som ett intressant Àmne. Vi har vidare velat undersöka vilka faktorer som ligger bakom smÄföretagarnas instÀllning till revision, dvs. vad kÀnnetecknar de bolag som Àr positiva respektive negativa till revisionsplikten? Kan man exempelvis se nÄgra skillnader i instÀllning mellan B2B- och B2C-företag? I uppsatsen har vi anvÀnt oss av bÄde en kvalitativ och en kvantitativ metod.
Lönsamhet i mindre slakteri : fallstudie pÄ Wiktor Olssons slakteri
Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i
slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom
att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man
möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela
produktionsledet fram till konsumenten.
Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri
samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare
som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör
huvudkÀllan till arbetet.
Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket
köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till
Livsmedelsverket.
HJ?LP, JAG KAN INTE ANDAS! Sjuksk?terskans omv?rdnads?tg?rder vid andn?d hos patienter med hj?rtsvikt
Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt
med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla
patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till
en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom
omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.
? Annars kommer n?gra att sitta i tre ?r och bygga lego?
Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25)
Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.
Att revidera eller inte revidera? -vad anser Àgare av smÄ aktiebolag om vikten av revision?
Bakgrund och problem: Idag mÄste alla svenska aktiebolag oavsett storlek anlita enextern kvalificerad revisor som granskar Ärsredovisning och bokslut. NÀr denna lagtogs i bruk 1983 var syftet att förebygga ekonomisk brottslighet i de smÄ bolagen ochatt hjÀlpa Àgarna att uppmÀrksamma ekonomiska problem inom företaget. FörnÀrvarande Àr det endast Sverige och Malta som fortfarande har kvar den lagstiftaderevisionsplikten inom EU. Den förra regeringen tillsatte en utredning som fick iuppdrag att göra en utvÀrdering av behovet av revision i smÄ företag. Förslagen frÄnutredaren skall minska företagens börda sÄ lÄngt det Àr möjligt, utan att intressenterseller Àgarminoriteters behov av tillförlitlig finansiell information ÄsidosÀtts.Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad Àgare av smÄ aktiebolag anser omvikten av revision och om de skulle vÀlja att göra frivillig revision om pliktenavskaffas.
K?NSLOR OCH BYGGNADER. Hur f?r?ndringar i den byggda milj?n p?verkar v?r k?nsla f?r plats.
This bachelor thesis aims to explore the public?s personal connection and attachment to place, as well as their
perception of changes in the built environment that has occurred in close proximity to the area. Based upon a
questionnaire carried out in a public square in Gothenburg, namely J?rntorget, the study examines the impact
of the construction of two high-rise buildings that was initiated roughly five years ago adjacent to the square.
The essays theoretical framework is based on the concept sense of place, a concept which derives from the
discipline of Geography. Sense of place encompasses the relationship between people and spatial settings,
which includes e.g.
R?ttvis kollektivtrafik. En studie om hur DRT-tj?nsten Teletaxi bidrar till h?llbar tillg?nglighet och social inkludering i Odense kommun, Danmark.
Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.
Kommunikationen mellan hem och skola samt dess p?verkan p? h?gstadieelever ? Utifr?n l?rares perspektiv p? en m?ngkulturell skola
Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna.
Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar:
1.
Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola?
2.
Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna?
F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.