Sök:

Sökresultat:

1015 Uppsatser om Miljöanpassat skogsbruk - Sida 53 av 68

Pappors upplevelser av barnmorskors stödjande roll mot faderskapet

Papparollen har förÀndrats de senaste Ärtiondena och det förvÀntas idag att mÀn Àr engagerade under graviditet, förlossning och i omvÄrdnaden av det nyfödda barnet. Forskning har visat att de pappor som fÄtt stöd och förberedelse in i förÀldrarollen varit bÀttre rustade inför de omstÀllningar förÀldraskapet inneburit bÄde för egen del och som stöd för sin partner. Det stöd som barnmorskor ger via möten pÄ barnmorskemottagningar har visat sig frÀmst fokusera pÄ de blivande mammorna och varit lite anpassat efter de blivande pappornas behov. Syftet med studien var att beskriva nyblivna förstagÄngspappors upplevelser av förberedelse inför övergÄngen mot förÀldraskap utifrÄn möten med barnmorskor pÄ barnmorskemottagningar. Studien utgick frÄn kvalitativ innehÄllsanalys som metod.

Internationella regelverks pÄverkan pÄ sparbanker i Kalmar lÀn : En studie av Basel III

BAKGRUND De senaste Ären har regelverken för banksektorn blivit allt mer omfattande. Regelverket Basel III stÀller ökade krav pÄ bankerna gÀllande sÄvÀl kapital som likviditet, och det Àr i stort sett samma regelverk som gÀller för storbanker som för smÄ sparbanker. Sparbanker Àr en intressant associationsform med en lÄng historia och de har ofta mycket stor betydelse för de orter dÀr de Àr verksamma.SYFTESyftet med denna rapport Àr att undersöka hur sparbanker i Kalmar lÀn upplever det ökade regelverk som har införts för banker under de senaste Ären. I syftet ingÄr Àven att undersöka vilka konkreta förÀndringar som införandet av Basel III har lett till i sparbankernas verksamhet samt om sparbankerna kan leva upp till de ökade kraven.METODDetta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ personliga intervjuer med representanter frÄn fyra sparbanker i Kalmar lÀn samt en intervju med en representant frÄn Sparbankernas riksförbund. Studien har ett hermeneutiskt synsÀtt och studiens resultat Àr dÀrför prÀglat av hur jag som uppsatsförfattare har tolkat intervjupersonerna. REFERENSRAMDetta kapitel innehÄller ett resonemang kring finansiella regelverk och kriser samt en beskrivning av Knutsen och Sjögrens kriscykelmodell.

VÄLGÖRENHETSATTITYDER : En nulĂ€gesstudie om mĂ€nniskors attityder gentemot vĂ€lgörenhet och donationer. 

Bilden av ideella hjÀlporganisationerna Àr positiv och relativt stabil över tiden, dock pÄverkas denna bild av hur mycket uppmÀrksamhet, positiv som negativ, organisationerna fÄr i media. Negativ publicitet för en specifik ideell organisation leder till en negativ attityd för hela den ideella sektorn. Trots att svenska folket har en positiv instÀllning till ideella hjÀlporganisationer, Àr det mÄnga som fortfarande Àr kritiska till att pengarna som doneras verkligen nÄr fram till de behövande.Uppsatsens syfte Àr att undersöka vÀlgörenhetsorganisationers nuvarande och potentiella givares attityder, med fokus pÄ UNCIEF, utifrÄn ett konsumentbeteende perspektiv. DÀrefter utvÀrderas denna information för att sedan bistÄ som ett underlag vid analys ur ett relationsmarknadsföringsperspektiv.För att uppnÄ detta syfte har uppsatsen en kvalitativ metod dÀr den primÀra kÀllan för information Àr intervjuer i form av fokusgrupper. Studien har begrÀnsats till UNICEFS mÄlgrupp, engÄngsgivare och har utefter dessa kategoriserat de olika fokusgrupperna.

SvensklÀrares planering av sin tvÄsprÄkiga undervisning för döva

Denna uppsats syftar till att belysa hur lÀrare som undervisar döva pÄ gymnasienivÄ arbetar med sin tvÄsprÄkiga undervisning. VÄr forskningsfrÄga har varit ?Hur arbetar lÀrare med planering av sin tvÄsprÄkiga undervisning ? utifrÄn vad som anges i styrdokument - inom svenskÀmnet pÄ gymnasienivÄ??.Vi har antagit att lÀrare anvÀnder styrdokument i och med planeringen. De styrdokument som finns avsedda för dessa lÀrare Àr LÀroplan för de frivilliga skolformerna 1994 och kursplan Svenska för döva. Styrdokumenten talar om lÀrares ansvar och skyldigheter.

Förstudie för byte till SWEREF 99 vid Forsmarks kÀrnkraftverk

I och med utvecklingen av globala satellitnavigeringssystem (GNSS) har Sverige, genom LantmÀteriet, skapat ett globalt anpassat referenssystem för bÄde nationell och lokal anvÀndning kallat SWEREF 99. Med GNSS kan mÀtningar i SWEREF 99 idag göras med en mÀtosÀkerhet frÄn nÄgra meter, ner till centimeter beroende pÄ metod. Sedan 2007 anvÀnds SWEREF 99 som nationellt referenssystem för bÄde mÀtning och kartframstÀllning. Vid Forsmarks kÀrnkraftverk anvÀnds i dagslÀget ett lokalt referenssystem kallat Forsmark TUZ. Vid anvÀndning av GNSS mÄste erhÄllna koordinater transformeras för att fÄ dem i det lokala systemet.

Tekniska aspekter vid katalogframtagning

Examensarbetets mÄl Àr att undersöka de tekniska aspekter som innefattas i katalogframtagande samt att ta fram en produktkatalog Ät Westerbergs Repslageri. Företagets syfte med katalogen Àr att marknadsföra deras nya varumÀrke Swedish Rope samt att anvÀndas som försÀljningsunderlag. Eftersom katalogen ska anvÀndas vid försÀljning Àr det viktigt att produktbildernas fÀrger överensstÀmmer sÄ bra som möjligt med verkligheten.För att fÄ rÀtt fÀrger i produktbilderna krÀvs god förstÄelse inom fÀrghantering. Varje enhet sÄsom kamera, bildskÀrm och skrivare tolkar fÀrger pÄ sitt eget sÀtt vilket medför problem vid bibehÄllandet av ursprungsfÀrgerna i den grafiska processen. Korrekt fÀrgÄtergivning krÀver vÀl kalibrerade enheter med profiler och ett fÀrghanteringssystem som sköter konverteringen mellan dessa enheters olika fÀrgomfÄng.En effektiv kommunikation med produktkatalogens lÀsare fÄs genom att anpassa layout och innehÄll till dess mÄlgrupp.

Hur kan informationsteknik stödja patienter under rehabilitering?

SjukvĂ„rden ligger lĂ„ngt efter samhĂ€llet i övrigt nĂ€r det kommer till att bedriva IT- investeringar. Men Ă€ven inom sjukvĂ„rden Ă€r det en ojĂ€mn spridning av hur resurserna fördelas. Rehabilitering Ă€r ett av de omrĂ„den dĂ€r det inte har genomförts nĂ„gra stora projekt. Vi har valt att inrikta oss mot rehabilitering inom neurosjukvĂ„rden, dĂ„ dessa patienter Ă€r i stort behov av stöd. Projektet Ă€r ett initiativ av Åsa Lundgren - Nilsson vid Sahlgrenska Akademien och Elof DimenĂ€s vid Fakulteten för TillĂ€mpad IT, Göteborgs Universitet.Vi har tagit fram ett designförslag för en applikation avsedd att underlĂ€tta rehabiliteringsprocessen för dessa patienter.

Skogsskador i Sverige: vilka Àr de vanligaste skogsskadorna samt fakta om Àlgen och dess betydelse för skogsskador, omfattning, mÀtmetoder och ÄtgÀrder

Skogen Àr en förnyelsebar naturresurs om den sköts pÄ rÀtt sÀtt. VÀsentligast för ett hÄllbart skogsbruk Àr att avverkningen Àr i balans med ÄtervÀxten. Detta innebÀr att det endast finns en begrÀnsad mÀngd virke för skogsindustrin att tillgÄ. För att den avverkade skogen skall hÄlla sÄ hög kvalitet som möjligt Àr det viktigt att den vÀxande skogen inte skadas. Den vÀxande ungskogen pÄverkas inte bara av skogsskötselÄtgÀrder i olika varianter, utan Àven av mer svÄrpÄverkade faktorer som exempelvis klimatförÀndringar och miljö, svamp-, insekts- och viltangrepp.

Revisorns anpassning till ny revisionsstandard : Fyra smÄföretagares uppfattning om revisorns planering och granskning

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur smÄ aktiebolag med 10-50 anstÀllda och enomsÀttning understigande 100 mkr uppfattar att de mer omfattande kraven för planering ochgranskning har pÄverkat revisorns arbete sedan en ny revisionsstandard (RS) infördes i januari2004. Har revisionsbyrÄerna anpassat sig till den nya standarden och arbetar de efter RS mall förplanering och granskning? Har företagen upplevt att nÄgra förÀndringar har skett sedan införandetav RS och vilka Àr i sÄdana fall dessa?För att besvara frÄgestÀllningarna har representanter frÄn fyra mindre aktiebolag intervjuats ochgett sin bild av hur de upplever att revisorn Àndrat sin granskning sedan RS infördes. RS mall förvad som skall ingÄ i planeringen och granskningen har anvÀnts som referensram tillsammans medett antal hypoteser grundade pÄ en personlig intervju med auktoriserad revisor MarianneFredriksson Stohr. Denna mall samt hypoteser har sedan tjÀnat som jÀmförelsegrund dÄ vianalyserat de empiriska resultaten.

Utveckling av ett kompakt japanskt kök

Denna rapport behandlar ett produktutvecklingsprojekt av ett kompakt japanskt kök. Arbetet Àr utfört i Tokyo, Japan, och Àr baserad pÄ metoden systematisk problembehandling. Arbetets slutprodukt Àr ett koncept för ett kompakt kök anpassat för det japanska hemmet och kulturen. LÀsaren kan i form av texter, bilder och skisser pÄ ett enkelt sÀtt följa arbetsgÄngen frÄn projektets uppstartsfas fram till det slutgiltiga konceptet. Japans huvudstad Tokyo Àr med sina 12,4 miljoner invÄnare ofta ansedd som vÀrldens största stad.

Utfodringens betydelse för hÀstens hÀlsa

HÀstÀgaren Àr den som har det yttersta ansvaret för hÀstens vÀlbefinnande. En viktig uppgift Àr att se till att hÀsten fÄr ett vÀl anpassat foder för att undvika foderrelaterade sjukdomar. Det finns stora skillnader mellan den domesticerade och den vilda hÀstens foderstat. Den största och mest markanta skillnaden Àr att den domesticerade hÀstens foderstat till stor del bestÄr av stÀrkelse frÄn spannmÄl dÄ detta ingÄr i kraftfoder. FÄng Àr ocksÄ en foderrelaterad sjukdom dÀr de mest framtrÀdande symtomen Àr smÀrta i hovarna.

Fysisk planering i SĂĄpmi

Det ligger ett stort ekonomiskt intresse i de nÀringar som finns etablerade i Såpmi och de naturresurser som Ànnu inte exploaterats. NorrlÀndska Àlvar, skogar och mineraler bringar stora inkomster till Sverige varför det finns ett samhÀlleligt intresse i att ge goda förutsÀttningar för att utnyttja landets naturresurser. Mineralbrytning och vindkraftsparker Àr intressanta etableringar i bÄde fjÀll- och skogsland och högaktualiserar frÄgan om rennÀringens fortsatta bedrivande. Det finns Àven andra ekonomiska intressen i fjÀllomrÄdena bortom energiproduktion, gruvnÀring och skogsbruk som gör ansprÄk pÄ mark och vatten som omfattas av renskötselrÀtt. Omfattande intrÄng i renbetesmarker och hinder för den praktiska renskötseln utgörs nÀmligen ocksÄ av turism och friluftsaktiviteter.

Utvecklingen av ett förÄldrat medielandskap

Syfte: Vi vill ta reda pa? hur teknikutvecklingen relaterad till VoD pa?verkar beteendet hos unga vuxna och hur detta beteende fo?ra?ndrar tv-tittandet i denna ma?lgrupp.Teori: Denna studie anva?nder huvudsakligen tva? teorier fo?r att underso?ka problemet. Den fo?rsta teori som tas upp a?r Diffusion of innovation, Rogers (2003) som diskuterar innovationers spridning och pa?verkan i samha?llet. Fo?r att vidare underso?ka beteendet hos unga vuxna anva?nds Jakob Bjurs avhandling Transforming Audiences (2009) som underso?ker individualiseringens mo?nster inom tv-tittande.Metod: En kvalitativ empirisk fallstudie baserad pa? intervjuer av fokusgrupper samt personintervju.

SkeppsgossekÄren och kontraktsanstÀllda sjömÀn i svenska flottan under tiden 1906-1939

I och med de stora förÀndringar Försvarsmakten genomgÄtt under omstruktureringen frÄn det tidigareinvasionsförsvaret till insatsförsvaret har nya förutsÀttningar för och krav pÄ personalförsörjningen avförbanden uppstÄtt. Dagens vÀrnpliktssystem Àr inte anpassat för att pÄ ett effektivt sÀtt erbjuda underlagför bemanning av de insatsförband Försvarsmakten producerar idag. Möjligheten att i framtidenkontraktsanstÀlla personal för tidsbegrÀnsad tjÀnstgöring Àr en möjlig vÀg att personalförsörjamorgondagens svenska Försvarsmakt. Svenska flottan hade under första hÀlften av 1900-talet enorganisation som bestod av kontraktsanstÀllda sjömÀn för tjÀnstgöring ombord pÄ flottans stridsfartyg,sjömanskÄren. Denna kÄr rekryterade ungdomar direkt frÄn civil folkskola men Àven frÄn en militÀrorganisation, skeppsgossekÄren, som hade till uppgift att i tidig Älder rekrytera och utbilda ungdomar förtjÀnst ombord pÄ fartyg.

Impedimentens potentiella betydelse för biologisk mÄngfald : en studie av myr- och bergimpediment i ett skogslandskap i VÀsterbotten

MÄnga impedimenttyper anses ha varit förskonade frÄn mÀnsklig pÄverkan under lÄng tid och borde dÀrför uppvisa en lÄng skoglig kontinuitet. De skulle dÄ innehÄlla sÄ vÀl gamla, grova trÀd som död ved i form av lÄgor och stÄende trÀd, faktorer som Àr viktiga för ett bibehÄllande av artdiversiteten hos vÀxter och djur. Syftet med denna studie, som utfördes pÄ uppdrag av AssiDomÀn Skog & TrÀ AB, var att analysera impedimentens potentiella betydelse för biologisk mÄngfald. Detta gjordes genom en inventering av ett urval av myrar, hÀllmarker och rasbranter inom ett geografiskt begrÀnsat och landskapsplanerat omrÄde i VÀsterbottens lÀn. Ett antal parametrar sÄ som grundyta, trÀdslagsfördelning, krontÀckningsgrad, mÀngd död ved och grova trÀd, samt kulturpÄverkan registrerades.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->