Sök:

Sökresultat:

1015 Uppsatser om Miljöanpassat skogsbruk - Sida 19 av 68

Ett bostadshus i prefabricerad trÀstomme : Ett gestaltningsarbete anpassat efter volymelementsbyggande

Den hÀr rapporten Àr en sammanstÀllning av ett gestaltningsarbete dÀr ett bostadshus i 5 vÄningar projekterats fram. Huset i frÄga har anpassats till att kunna byggas med prefabricerade volymelement och enbart i stommaterialet trÀ. Prefabricerade volymelement Àr fÀrdigbyggda rumsenheter, tillverkade pÄ fabrik. Dessa kan vara sÄ pass fÀrdigstÀllda att de levereras till en byggarbetsplats med fÀrdig fasad och fast inredning. Eftersom arbetet baserats pÄ volymelementsbyggande, har projektering skett efter de villkor och den byggteknik som dÄ tillÀmpas.

Upplevelsen av att leva med typ 2 diabetes

Diabetes typ 2 Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem, det Àr en kronisk sjukdom med allvarliga följdsjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser av att leva med typ 2 diabetes. Studien baserades pÄ Ätta internationella vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1999 till 2006. Artiklarna analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: Att livet med diabetes typ 2 innebÀr förlust, förnekelse och brist pÄ kontroll, Att det Àr viktigt med ett gott bemötande och bra relationer och Att ha lÀrt sig leva med diabetes typ 2 leder till frihet och sjÀlvbestÀmmande.

En H?llbarhetsdriven N?jespark. Fallstudie av Lisebergs implementering av h?llbarhetsstrategi

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

Psykisk h?lsa och oh?lsa i f?rskolans sociala l?rmilj?. En fenomenologisk studie om pedagogers erfarenheter.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

FrÄn reglering till konkurrens. En studie av organisationsförÀndringar inom fjÀrrvÀrmeaktörerna i Uppsala och VÀsterÄs.

I Sverige genomfördes en vÄg av avregleringar inom den offentliga sektorn under 1980- och 1990-talen och en av de marknader som avreglerades var elmarknaden 1996. Eftersom fjÀrrvÀrmeaktörer i mÄnga fall Àr vÀl integrerade med elaktörer pÄverkades de indirekt av avregleringen. I denna uppsats studeras organisationsförÀndringar som skett inom VÀsterÄs och Uppsalas fjÀrrvÀrmeaktörer, under tidsperioden kring avregleringen av elmarknaden. I uppsatsen analyseras hur de bÄda aktörerna har anpassat sig efter den nya situationen med ökad konkurrens och krav pÄ affÀrsmÀssighet, som uppstod i och med avregleringen och hur aktörerna motiverar sina organisationsförÀndringar. De slutsatser som kan dras Àr att bÄda aktörerna har förÀndrats pÄ ett likartat sÀtt, genom bolagisering, införande av marknadsavdelning och affÀrstyrning.

Skogens struktur och ekonomi över 100 Är med fast eller varierad skyddszon runt vattendrag

SkogsbruksÄtgÀrder intill vatten kan ge negativa konsekvenser pÄ vattenkvalitén. Ett sÀtt att minska den negativa pÄverkan Àr att skapa skyddszoner. I denna studie simulerades olika skyddszoner i Heureka PlanVis och utvÀrderades med avseende pÄ ekologiska, ekonomiska och sociala vÀrden sett över lÀngre tid. Tre nivÄer av skyddszoner med varierad bredd baserade pÄ djupet till grundvattnet (DTW-index) samt tvÄ fasta skyddszoner pÄ 15 och 0 m jÀmfördes. I DTW-skyddszonerna avsattes mark med ? 1, ? 0,5 respektive ? 0,25 m ner till grundvattnet. I skyddszon DTW ? 1 m uppmÀttes nedanstÄende variablers extremvÀrden.

Personlig utveckling genom drama? : - en fenomenografisk studie av dramats och teaterns pÄverkan pÄ ungdomar.

Av analysen kan Michelle sammanfatta att om hon skulle starta en kvartett i framtiden för till exempel lansering skulle hon ha en kvartett redan fÀrdig och redo för repetition innan start av liknande projekt. Momentet att hitta potentiella medlemmar till strÄkkvartetten pÄ sÄ kort tid Àr orimligt och Àven om hon hittade medlemmar till kvartetten sÄ skulle det inte hÄlla i lÀngden. Efter att Michelle fÄtt erfarenhet av personer som inte hÄllit de muntliga avtal som faktiskt gjordes kommer hon lÀgga mer tid pÄ att finna rÀtt personer. Dessutom hade alla de punkter angÄende mÄl, promotion och avtal diskuteras med kvartetten detaljerat för att allihop ska fÄ en likvÀrdig respekt och förstÄelse i det samarbete som komma skall. Inget bör vara otydligt.

Goliatmusseron (Tricholoma matsutake) - krÀver den en kontinuitet av trÀd? :

Modern forestry management may disadvantage some mykorrhiza forming fungi because; they are dependent on late successions and cannot survive the constantly recurring breaks in the continuity of their host tree. For this study the specie goliatmusseron (Tricholoma matsutake) was chosen to investigate this possibility. In Sweden T. matsutake is found in greatest amounts north of Örnsköldsvik on glacifluvial sandy soils in association with pine trees and reindeer lichens. Seventy two forest stands where the specie previously had been found were studied; 62 in the northern part of Sweden and ten in the southern. Several indicators were studied to find out if these stands have had a continuity of living trees.

R?relse i fritidshem. En empirisk studie genom intervjuer med l?rare i fritidshem.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Gymnasieelevers attityder till jobb inom skogsbranschen

MÄnga skogsföretag Àr dÄliga pÄ att marknadsföra sig som arbetsgivare. Detta har lett till att de skogsjobb som finns Àr okÀnda för mÄnga ungdomar, vilket leder till ett dÄligt intresse och svÄrigheter att rekrytera till skogliga utbildningar. Huvudsyftet med detta arbete Àr att belysa hur gymnasieungdomar ser pÄ svenskt skogsbruk som en framtida arbetsgivare. Syftet Àr Àven att beskriva gemensamma nÀmnare för de ungdomar som kan tÀnka sig en skoglig bana. Detta i sin tur syftar till att ge underlag för effektivare informationsinsatser om det svenska skogsbruket i syfte att öka ungdomars vilja att söka sig till denna bransch. Vi har gjort en fallstudie med en enkÀtundersökning i bÄde GÀvleborgs och VÀsterbottens lÀn dÀr en totalundersökning i en klass pÄ fordonsprogrammet, naturvetenskapliga programmet, samhÀllsvetenskapliga programmet för respektive lÀn gjorts. Teknikprogrammet samt naturbruksgymnasiet Àr enbart representerade i GÀvleborgs lÀn.

Ett ramverk för ett hjÀlpsystem anpassat för Multi-Layered design

Arbetet bygger pÄ att de informationssystem som anvÀnds idag men som blir allt Àldre och dÀrigenom inte klarar de krav som stÀlls pÄ dem. Detta medför att informationssystemen mÄste migreras till modernare plattformar, dÄ företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels mÄste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sÀtt som detta kan genomföras pÄ och vilka problem som kan komma att uppstÄ nÀr detta sker. För att kunna undersöka detta sÄ genomfördes ett antal migrationer. SprÄken som migrationen kommer att ske mellan Àr Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjÀlp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skrÀddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till Àr att det sker problem vid anvÀndande av ett verktyg och Àven att det inte ger tillrÀckligt med respons pÄ vad som gÄtt snett under migrationerna..

Baksidan av en vÀxande stad: LuleÄ 1890-1910 ur ett sanitets- och hÀlsoperspektiv

I slutet av 1800-talet ökade LuleÄs befolkning drastiskt som följd av stadens nya roll som utförselhamn för Lapplands jÀrnmalm. FrÄn 1890 till 1900 steg befolkningen frÄn 4745 till 9522 mÀnniskor. LuleÄ var dÀremot inte till fullo anpassat för en sÄdan stor befolkning, vilket bidrog till en rad svÄrigheter. Den ökande befolkningen medförde nya, samt förvÀrrade redan existerande, problem rörande bl.a. stadens sanitÀra och hÀlsomÀssiga situation.

Malmköpingsandan : att upprÀtthÄlla en aktiv och hÄllbar gemenskap

Under de senaste 200 Ären har försvarsmakten varit stÀndigt nÀrvarande i Karlsborg. Med utgÄngspunkt i begreppet makt har jag undersökt hur kommunen och företagarna i Karlsborg upplever denna militÀra nÀrvaro samt hur de hanterar den. Genom att utgÄ frÄn maktens tre ansikten har jag redogjort för hur Karlsborgsborna uppfattar makten. Jag har visat hur de anpassat och assimilerat sig efter de rÄdande förutsÀttningarna samt hur den otrygga situation de befinner sig i har pÄverkat kommunens företagande. Jag har Àven redogjort för de möjligheter och begrÀnsningar som försvarsmaktens verksamhet medför till kommunen. Information har samlats in med intervjuer som metodverktyg.

Mobil skyddsbarriÀr : För att lindra effekterna vid översvÀmning

Rapporten behandlar utvecklingsarbetet av ett nytt gÄbord i samarbete med Skaraborgs sjukhus. MÄlet med arbetet var delvis att lokalisera och lösa de problem som fanns med det befintliga gÄbordet. Samt utöver detta utveckla och göra bordet ergonomiskt anpassat för bÄde vÄrdare och patient. Arbetet Àr uppdelat i bakgrund, förstudie, idégenerering, konceptutveckling och till sist ett resultat. I förstudien har de olika gÄbord som finns pÄ marknaden studerats och vilka problem det finns med dessa genom intervjuer med berörda parter.

Mobilt system för aktivitetsbedömning

Vid bedömning av allmÀn daglig livsföring (ADL) försöker man analysera hur en mÀnniska med fysisk och/eller psykisk funktionsnedsÀttning kan utföra olika aktiviteter i det dagliga livet, sÄsom personlig hygien, matlagning och stÀdning. Arbetsterapeuter utför den subjektiva bedömningen med hjÀlp av standardiserade checklistor. I vissa fall ger inte det en tillrÀckligt nyanserad bild av en persons förmÄga och det finns behov av bÀttre ett system som kan anvÀndas vid ADL-bedömningar av personer med olika typer av funktionsnedsÀttning.MÄlet med detta projekt har varit att ta fram ett mobilt system för aktivitetsbedömning anpassat för hemmiljö. Systemet Àr uppdelat i tvÄ delsystem. Delsystem 1 bestÄr av en mobiltelefonapplikation anpassad för Android som tillsammans med en rörelsesensor registrerar aktiviteten hos en person.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->