SammanfattningSyfte Syftet med denna studie har varit att undersöka om och hur gymnasielärare i kursen idrott och hälsa A använder läroböcker i sin undervisning samt hur läroböcker inom kursen följer styrdokumentens intentioner. MetodMetoden som valdes var en digital enkätundersökning som riktades till 45 slumpmässigt utvalda gymnasieskolor och till de lärare i idrott och hälsa som arbetade på dessa skolor. 63 av totalt 111 lärare besvarade enkäten (57% svarsfrekvens). Därtill har vi genomfört en textanalys av de, enligt enkätsvaren mest frekvent använda läroböckerna i kursen idrott och hälsa A. Textanalysen bestod av en kvantitativ innehållsanalys av läroböckernas innehåll satt i relation till uppnåendemålen för idrott & hälsa A.

Projektledares kompetens utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett väl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rätt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gå i mål inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt då en projektledares kompetens ska mätas. Vad är det egentligen man ska beakta? Detta är långt ifrån självklart och även om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstår frågan om hur den efterfrågade kompetensen kan utvecklas.

Utifrån forskning och en pågående debatt i dagens samhälle går det att utläsa en problematik kring medborgardialog där den potentiella nyttan ställs mot eventuella risker. Debatten kring medborgardialogen har dessutom skapat diskussioner kring dess påverkan på effektiviteten i planprocessen i relation till de kvaliteter som erhålls. Frågan har blivit allt mer aktuell de senaste åren då planprocessen anses vara ineffektiv i relation till vad som krävs för att tillgodose behovet av bostäder (SOU 2013:34). Samtidigt har ett ökat intresse för medborgardialog uppmärksammats i landets kommuner (Khakee, 2006 m.fl.), något som generellt uppfattas som en tidskrävande process. Stadsbyggnadsbenchen är en samarbetsorganisation i Stockholms län där åtta kommuner jobbar med benchmarking i stadsbyggnadsfrågor. De åtta kommunerna utgör i denna uppsats den empiriska plattformen där strateger och styrdokument har studerats för att studera kommunernas syn på medborgardialog.

Projektledares kompetens utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett väl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rätt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gå i mål inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt då en projektledares kompetens ska mätas. Vad är det egentligen man ska beakta? Detta är långt ifrån självklart och även om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstår frågan om hur den efterfrågade kompetensen kan utvecklas.

Under de senaste åren har uppmärksamheten kring djurens psykiska samt fysiska välmående ökat i de verksamheter som hyser djur. Ett vanligt sätt att försöka möta de behov som djuren som lever i våra djurparker har är genom att förse dem med olika typer av miljöberikning. Miljöberikning definieras av Shepherdson (1998) som ?en djurhållnings rutin som syftar till att öka kvaliteten på djurhållningen kring djur i fångenskap, genom att förse djuren med miljöstimuli som optimerar deras fysiska och psykiska välmående?. Enligt vår svenska djurskyddslagstiftning och andra regler måste djurparker idag förse djuren med berikning som är anpassade efter varje art.

Det finns en rad varierande affärsmodeller, vilka en entreprenör med mål att starta egen verksamhet, kan följa. Dock kan det vara svårt för denne att finna rätt alternativ, samt veta tillvägagångssättet i användandet av sådana affärsmodeller. I denna uppsats berörs ämnet affärsmodeller med utgångspunkt kring entreprenörskap och utifrån perspektiv av framgång samt hållbar utveckling. Uppsatsens huvudsakliga fokus ligger i utformandet av en, likt författarna kallar det, alternativ affärsmodell. Begreppet alternativ syftar här till de affärsmodeller, vilka utformats unikt efter ett företags verksamhet och egna värderingar.

Syfte: Att kartla?gga likheter och skillnader i a?tga?rder och hja?lpmedel mot dehydrering hos a?ldre i teori och praktik.Metod: Initialt utfo?rdes litteraturstudier via universitetsbibliotekets so?ktja?nst OneSearch. Tre intervjuer utfo?rdes pa? undersko?terskor pa? gruppboende, demensboende och hemtja?nst. Dessa erbjuder en inblick i den praktiska verksamheten.Resultat: Fo?ljande faktorer av betydelse fo?r att fo?rebygga eller motverka dehydrering identifierades samsta?mmigt i litteratur och vid intervjuer: (1) kunskap om den a?ldre via dokumentation, (2) anpassning av tillva?gaga?ngssa?tt vid servering av dryck efter den a?ldres preferenser och tillsta?nd, (3) hemtrevlig miljo? med sociala interaktioner, (4) bedo?mning av va?tskeintag, va?skebalans och riskfaktorer via uppma?rksamhet, va?tskeregistrering och med hja?lp av flera andra yrkesgrupper samt med ha?nsyn till den a?ldres historik, (5) pa?minnelser (sa?rskilt vid demens) och en stor ma?ngd la?ttabsorberade drycker som intas succesivt vid diarre? och kra?kningar, (6) la?ttanva?nda och specialutformade hja?lpmedel.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur förskollärare arbetar med barn i behov av särskilt stöd samt att ta reda på vilka svårigheter barn kan ha och vad som menas med barn i behov av särskilt stöd. Var går gränsen om ett barn är i behov av särskilt stöd? Vilken betydelse har en diagnos för en pedagog? I undersökningen framgick det att informanterna hade mött olika barn med olika behov som till exempel dövhet, funktionshinder, motoriska svårigheter, språksvårigheter, talsvårigheter, autism, koncentrationssvårigheter, sociala och emotionella svårigheter och ej diagnostiserade barn. Även att två av informanterna ansåg att det inte var nödvändigt med den specialiserade diagnostiseringen. Tidigare forskning visar på att förskolan i många fall ses som en barnpassnings institution för arbetande vårdnadshavare istället för en plats där barnen kan utveckla sig. Det tas vidare upp den kontroll som pedagogerna har.

Konkurrensen är hård mellan butiker i Sverige, inte minst inom branschen hälsa och skönhet.Något som ökat den senaste tiden är efterfrågan på naturliga och ekologiskahudvårdsprodukter och konsumenter blir allt mer medvetna om miljö ? och rättvisemärktaprodukter. Det är viktigt för butiker med sådant sortiment att rikta sig till sina kunder på bästasätt och matcha sitt totala erbjudande till dessa väl för att de ska komma till just deras butik.Faktorer som sortiment, läge, pris, service, kommunikation och människor måste anpassas påbästa sätt till det valda segmentet.Vi har i denna undersökning valt att se hur deras helhetserbjudande riktas till kunderna ipraktiken och har då intervjuat butikschefer vilka driver dessa typer av butiker. Vi har tillsyfte att få en ökad förståelse och beskriva detta fenomen utifrån så som det ser ut idag i dessabutiker.Vi har valt att utgå från en modell som kallas sexhörningen där dessa sex bitar tas upp bit förbit i uppsatsen samt att beskriva vilket som är respektive butiks kundsegment. Utifrån dennamodell har vi utformat ett frågeformulär vilket vi haft som underlag för våra intervjuer medbutikscheferna.

Den domesticerade hönan har följt människan i mer än 8000 år. Den spreds frånAsien via Ryssland till Europa och har funnits i Sverige sedan vikingatiden. Under större delen av denna tid har ingen medveten avel utövats och hönsen har anpassats naturligt till de miljöer de befunnit sig i. Denna typ av höns är vad vi idag kallar lantrashöns. De är härdiga och anpassade efter det område de huvudsakligen utvecklats i.

SammanfattningStudiens syfte är att försöka förstå uppfattningarna om det professionella pedagogiska arbetet fritidspedagogerna har, utifrån berättelserna pedagogerna uttalar. Hur rektorerna ser på sitt ansvar och ledarskap i sin roll inom fritidshemsverksamheten. Samt få ta del av hur de upplever att samspelet mellan rektor och fritidspedagog fungerar, utifrån de berättelser de ger. Vilket följande frågeställningar blir: vad är rektorns ansvar kring sin ledarroll i fritidshemsverksamheten? Hur ser de intervjuade rektorerna på sin roll gentemot fritids-hemmen? Hur ser de intervjuade fritidspedagogerna och rektorerna på profession och fritids-pedagogens yrkesstatus? Hur ser de intervjuade rektorerna och fritidspedagoger på kompetensutveckling och det professionella arbetet inom fritidshemsverksamheten? Hur uttrycker de intervjuade fritidspedagogerna sin kompetens inom fritidshemmet? Hur uppfattar de intervjuade rektorerna och fritidspedagogerna samspelet mellan rektor och pedagog i den vardagliga fritidshemsverksamheten?Den här undersökningen bygger på tre rektorers tankar, upplevelser och erfarenheter kring ansvar, kvalitet, kompetens och profession.

Många företag upplever problem i multiprojektmiljöer som dagens projektmodeller oftast inte tar hänsyn till. Projektmodellerna är dessutom ofta anpassade för stora affärssystemprojekt vilka inte behöver vara tillämpbara för mindre projekt.Det här arbetet syftar till att utreda och ta fram projektmetodik för hur projektarbete bör utföras på en typ av projektorganisation med en viss typ av förutsättningar. Studien är anpassad att gälla för en projektorganisation på ett konsultföretag som arbetar med införandeprojekt av affärssystem mot mindre företag.Företaget som fallstudien beskriver är Medius AB som har en affärsidé att med bred kompetens leverera IT?lösningar som förenklar och effektiviserar processer i organisationer. Företaget är under stark tillväxt vilket påverkar samtliga av företagets tre affärsområden.

 BakgrundSystemet för containertransporter karaktäriseras utav stora omlastningshamnar som fungerar somhubbar för containertrafik från omkringliggande områden. Mindre fartyg och järnvägsförbindelseranpassade för containertransport trafikerar dessa områden och kallas för feedertransporter. Det hargivit en möjlighet för exportinriktade företag i dessa områden att skicka sitt gods i mindre volymerper sändning med bibehållen servicegrad. För att feedertransporter ska trafikera dessa områdenkrävs det att många företag skickar sitt gods i container.Det är alltså av stor vikt att många företag använder container som lastbärare. För att användandetav container som lastbärare ska öka är det därför intressant att undersöka hur exportföretagresonerar när de väljer transportlösning och hur det påverkar transporter med container.ProblemformuleringVad är avgörande när företag väljer transportlösning och hur påverkar detta användandet avcontainertransporter?SyfteSyftet med studien är att identifiera ett antal områden som påverkar valet av transportlösning ochundersöka hur olika företag värderar dessa.

Denna rapport presenterar, på uppdrag av Umeå Energi, projekteringen av ett urbant vindkraftverk. Första delen av rapporten beskriver kortfattat teorin bakom urban vindkraft och dess skillnader mot storskalig vindkraft. Andra delen redovisar projekteringen av ett vindkraftverk placerat på Strömpilenområdet i Umeå. Detta verk är planerat att ingå i projektet Hållbara Ålidhem, ett projekt där Umeå Energi samarbetar med med AB Bostaden och Umeå kommun med målet att skapa ett tryggare, trivsammare och energisnålare bostadsområde.Urban vindkraft innebär att småskaliga vindkraftverk placeras i bebyggda områden, en ny och växande marknad. Med småskalig avses vindkraftverk med en installerad effekt upp till 100 kW, att jämföra med dagens storskaliga vindkraftverk som har en effekt på runt 2 MW.Projekteringen av urban vindkraft är problematisk.

Den domesticerade hönan har följt människan i mer än 8000 år. Den spreds frånAsien via Ryssland till Europa och har funnits i Sverige sedan vikingatiden. Under större delen av denna tid har ingen medveten avel utövats och hönsen har anpassats naturligt till de miljöer de befunnit sig i. Denna typ av höns är vad vi idag kallar lantrashöns. De är härdiga och anpassade efter det område de huvudsakligen utvecklats i.