Syftet med denna undersökning Àr att studera hur sprÄket i Skatteverkets broschyr Dags att deklarera har förÀndrats mellan 1974 och 2014. För att fÄ en bild av förÀndringen över tid har nio broschyrer, utgivna med fem Ärs mellanrum, undersökts. Svensk sprÄkvÄrd har under lÄng tid arbetat för ett enklare svenskt myndighetssprÄk och denna uppsats Àmnar studera om myndighetssprÄket har pÄverkats av detta och förÀndrats under denna tid. Hypotesen Àr att sprÄket har förÀndrats och att det blivit enklare.Undersökningen genomförs i tvÄ led: en del som fokuserar pÄ broschyrernas sprÄk och en del som fokuserar pÄ broschyrernas tilltal.Den sprÄkliga undersökningen studerar materialets lexikon, syntax och lix-vÀrden samt hur förÀndringen i dessa olika sprÄkliga aspekter korrelerar. Resultaten frÄn undersökningen visar att sprÄket har förÀndrats under den undersökta tidsperioden, men att inga stora skillnader syns mellan 1974 och 2014.

Krisberedskapsmyndigheten har upphandlat ett nytt radiokommunikationssystem (Rakel) som ska implementeras inom flertalet verksamhetsomrÄden, bland dessa polisorganisationen. Syftet med detta arbete Àr att belysa vilka eventuella hÀlsorisker som kan följa med det nya systemet samt hur krisberedskapsmyndigheten och fackförbunden arbetat med upphandlingen. Under arbetets gÄng har vi försökt spegla en nyanserad bild av den forskning som finns inom det elektromagnetiska omrÄdet. Den forskning vi beskriver i arbetet Àr en sammanstÀllning av bÄde de positiva och negativa stÄndpunkterna i frÄgan. De övriga kÀllor som vi anvÀnt Àr frÀmst intervjuer med personal frÄn Krisberedskapsmyndigheten, polisförbundet och brandförsvaret.

This thesis examines how marketing by secondhand apps affects young adult women's consumption habits, investigating whether these platforms promote or counteract overconsumption. While the secondhand market is considered more sustainable than buying new, these apps may still encourage overconsumption. The study focuses on the marketing strategies of three major secondhand apps in Sweden: Tradera, Sellpy, and Vinted, analyzing their impact on consumer behavior using the AIDA model (Attention, Interest, Desire, Action). Based on qualitative interviews with eleven women aged 20-27 and the authors observations of the apps marketing activities, the study finds that secondhand apps often emphasize environmental benefits and makes secondhand shopping accessible and appealing. However, the marketing tactics used by these apps, including frequent push notifications, targeted advertisements, and influencer collaborations, may lead to increased consumption. Overconsumption causes significant environmental damage, and while the secondhand market can mitigate these effects by extending the lifecycle of items, the emphasis on convenience end environmental benefits can inadvertently encourage more consumption. The study concludes that secondhand apps play a complex role in consumer behavior, balancing the potential for sustainability with the risk of promoting overconsumption.

Privat Tystnad ? Offentlig Transparens? ? Redaktionellt ansvarigas syn pÄ journalisters privata aktivitet pÄ sociala medierFörfattare: Sofi Engström och Thina GrotmarkUppdragsgivare:Dagspresskollegiet. Ett forskningsprogram pÄ institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet (JMG). Programmet genomför, sedan 1979, forskning om medieanvÀndning med fokus pÄ dagstidningar och dess publikKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet (JMG)Termin:Höstterminen 2009Handledare: Ulrika AnderssonSidantal: 46 exklusive bilagorSyfte: Att undersöka redaktionellt ansvarigas syn pÄ journalisters privata aktivitet pÄ sociala medierMetod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer med 6 stycken redaktionellt ansvarigaHuvudresultat: Resultatet visar att man bland vÄra respondenter anser att den största pÄverkan av privat anvÀndning av sociala medier Àr att trovÀrdigheten och den journalistiska objektiviteten riskerar att ifrÄgasÀttas. Endast en respondent menar att en sÄdan problematik inte existerar, dÄ man pÄ den specifika redaktionen endast anvÀnder sociala medier i yrkesmÀssigt syfte.Vi ser bland respondenterna ocksÄ en hög grad av medvetenhet om vilken betydelse de yrkesetiska reglerna har för det journalistiska arbetet och det förefaller vara av vikt att stÀndigt ta reglerna i beaktning nÀr man i egenskap av privatperson rör sig pÄ sociala medier.Resultatet visar ocksÄ tendenser till att det existerar en grÄzon mellan privat och offentligt och hur man som journalist bör förhÄlla sig till de olika sfÀrerna.

Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.

Arbetsgivarens fria anstÀllningsrÀtt Àr en allmÀn rÀttsgrundsats som kan hÀrledas till Decemberkompromissen Är 1906. DÄ kom SAF och LO överens om bland annat arbetsgivarens rÀtt att fritt anstÀlla. Denna rÀtt har sedan begrÀnsats genom lagstiftning. En arbetsgivare bestÀmmer huruvida det finns behov av arbetskraft och om anstÀllning Àr det rÀtta sÀttet att tillmötesgÄ detta behov. Inför ett slutgiltigt bestÀmmande om anstÀllning mÄste dock arbetsgivaren beakta ett antal rÀttsfrÄgor.

Vi har studerat hur budget anvÀnds för planering och styrning vid en offentlig verksamhet, LuleÄ tekniska universitet. Syftet var att studera hur synen pÄ budgeten varierar mellan strategisk-taktisk respektive operativ nivÄ. Genom en fallstudie har intervjuer genomförts med totalt sex personer pÄ olika nivÄer i organisationen för att uppfylla studiens syfte. Resultatet visar att upplevda skillnader pÄ budgetens vÀrde varierar mer med typ av verksamhet Àn mellan olika nivÄer i organisationen. Samtliga Àr eniga om att budgeten har ett stort vÀrde för planering av verksamheten och Àven att den Àr viktig för den löpande dialogen och uppföljningen mot budget.

Syfte: Att bidra med en förklaring till hur företag i sina relationer till omgivande intressenter pÄverkas av statliga regleringar. Metod: Studien Àr baserad pÄ sekundÀrdata i form av bland annat branschorganisations- och myndighetsrapporter och vetenskapliga artiklar. PrimÀrdata har samlats in genom Ätta intervjuer med Àmneskunniga, representanter för myndigheter, branschorganisationer och företag. Slutsatser: Analysen visar att de hÀlsoekonomiska utvÀrderingarna genomförda av TLV Àr ett sÀtt för statsmakten att förflytta ett visst mÄtt av makt och styrning till den reglerande myndigheten. Eftersom dessa utvÀrderingar spelar en roll för landstingens beslut vid upphandling av medicinteknik, genom att rikta uppmÀrksamhet mot samhÀllsekonomisk effektivitet, inverkar myndighetens verksamhet reglerande pÄ efterfrÄgan av medicinteknik-företagens produkter. Detta innebÀr att det förÀndrade förfaringssÀttet gÀllande hÀlsoekonomiska utvÀrderingar stÀller krav pÄ medicinteknikföretagen att anpassa sina verksamheter efter de nya förutsÀttningarna..

Studien har haft ett ledarskapsperspektiv och undersökt upplevelser av ettkulturförÀndringsarbete vid en svensk medelstor kommun. Studien har undersökthur ledare uppfattar och antar idén kring vÀrdskap. Uppfattningen av idén, rollensamt organisationen och medarbetarnas roll har varit centrala i studien. Syftet harvarit att problematisera och fördjupa kunskapen kring spÀnningar, sÄsommöjligheter och risker, som kan uppstÄ i antagandet av en ny idé. UppsatsensfrÄgestÀllningar har varit; (1) Hur uppfattar och antar ledare idén kring vÀrdskap?(2) Hur upplever ledare möjligheter och risker i vÀrdskapet? Studien har haft ettkvalitativt angreppssÀtt dÀr frÄgestÀllningarna Àr studerade genom en fallstudie.Resultaten har redovisats genom tematisk och kritisk analys.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats Àr att utreda förutsÀttningarna för arbete med balanserat styrkort pÄ individnivÄn och dess koppling till belöningar i en offentlig organisation. För att lÀmna svar pÄ utredningens syfte har vi anvÀnt en kvalitativ/deduktiv ansats. Alla av oss genomförda intervjuer var icke-strukturerade. De teoretiska referenserna kommer frÄn vÄra akademiska studier, studier i litteraturen om balanserat styrkort och belöningssystem, vetenskapliga artiklar samt tidigare forskning. Vidare för att ytterligare breda ut den teoretiska referensramen har vi genomfört intervjuer med tre forskare med stor erfarenhet och kunskap inom omrÄdet balanserat styrkort.

HR-funktionens uppgift i en organisation Àr att tillvarata den mÀnskliga resursen och se till att goda arbetsförhÄllanden uppnÄs. Detta för att kunna attrahera, rekrytera, behÄlla och utveckla kompetens (Kira 2003). PÄ senare Är har arbetsförhÄllanden och arbetsvillkor uppmÀrksammats pÄ kommuner i Sverige för bland annat enhetschefer i Àldreomsorgen. ArbetsförhÄllandena, arbetsvillkoren och framför allt den höga personalomsÀttningen bland dessa, har lett till en problematik som var en av valets viktigaste frÄgor 2014. Syftet med denna studie Àr att beskriva arbetsförhÄllanden för enhetschefer inom mindre kommuner i Sverige, inom den sociala sektorn och belysa hur dessa skulle kunna förbÀttras.

Silva Sweden AB gav i uppdrag att ta fram en ny tumkompass för skolverksamhet. Orientering uppfattas av mÄnga barn som svÄrt och krÄngligt. För att höja intresset och göra det enklare vill man ge lÀrare och elever en tumkompass som Àr anpassad efter hur barn anvÀnder den. Traditionellt anvÀnds handkompasser i undervisningen. Dessa kompasser uppfyller inte de speciella krav barn stÀller, de Àr för stora, komplicerade och svÄra att förstÄ.

Bakgrund Lean Ă€r en managementmetod frĂ„n privata nĂ€ringslivet med ursprung frĂ„n Toyotas bilproduktion i Japan och Ă€r bĂ„de en filosofi om stĂ€ndiga förbĂ€ttringar mot perfektion och en metodik. Allt fler offentliga organisationer vĂ€ljer att ta till sig Lean-modellen varför forskning inom omrĂ„det Ă€r ett aktuellt Ă€mne.SyfteSyftet med denna uppsats Ă€r att besvara tre frĂ„gor:1. Varför vĂ€ljer vissa kommuner/verksamheter att tillĂ€mpa Lean?2. Hur implementeras Lean, och i vilken grad sker anpassningen till lokala förutsĂ€ttningar?3. Finns det nĂ„gra faror förbundna med Lean?MetodFörutom vetenskaplig litteratur har fallstudier bedrivits vid tvĂ„ offentliga verksamheter som arbetar med Lean; Äldreomsorgen inom Vara Kommun och synverksamheten i BorĂ„s vid VĂ€stra Götalandsregionen. Intervjuer, tolkning av dokument och observationer har anvĂ€nts.ResultatVald teori för uppsatsen visar att de bakomliggande skĂ€len för politiker och makthavare att införa Lean kanske mera handlar om att erbjuda verksamheten ett skyltfönster av framgĂ„ng (Legitimitet!) Ă€n att ta i tu med utmaningarna i verksamheten. En annan bidragande orsak till att införa Lean kan vara den omvĂ€nda bevisbördan ? att en organisation som inte har Lean fĂ„r förklara varför man inte har det.Det finns risker med Lean.

SammanfattningDen hÀr uppsatsen bygger pÄ data för 227 patienter som har kommit in akut till Södersjukhuset i Stockholm efter sjÀlvmordsförsök. I samband med detta fick de hjÀlp med vidarelÀnkning till nÄgon annan adekvat hjÀlpinstans av en konsultpsykiatrisk verksamhet för sjÀlvmordsnÀra patienter. I uppsatsen undersöks förekomst av olika riskfaktorer för sjÀlvmordsförsök/sjÀlvmord bland dessa patienter. LÀnkningsförfarandet granskas genom att studera skillnader mellan dem som vidarelÀnkats till offentlig psykiatri och dem som lÀnkats till nÄgon annan instans för att analysera eventuell social snedfördelning i patientgruppen. Trots att man delvis kan tala om "lyckade lÀnkningar" var det en ganska stor andel av patienterna som aldrig kom i kontakt med den instans dit de lÀnkats för fortsatt stöd.

Examensarbetet pÄ 30 högskolepoÀng (hp) var utfört under 2011 pÄ LKAB. Syftet var att kartlÀgga och analysera interaktionen mellan entreprenörer och LKAB inom verksamheten bergtransporter i Malmberget och Kiruna gruva. Examensarbetet tydliggör begreppen arbetsgivaransvar och samordningsansvar. I den svenska gruvnÀringen har det successivt blivit allt vanligare att nyttja entreprenörer med olika typer av kompetenser. Det förekommer bÄde huvudentreprenörer och flera led av underentreprenörer.