Vid upphandling inom offentlig sektor eller större företag kan anvÀndandet av standarder vara ett viktigt redskap för att sÀkerstÀlla att en produkt eller tjÀnst uppfyller de krav som verksamheten stÀller nÀr det gÀller exempelvis kvalitet, kostnader och effekter pÄ miljön. Stigande priser pÄ energi och en ökad insikt om samhÀllets negativa inverkan pÄ miljön gör att energieffektiviseringar blivit ett viktigt inslag i de allra flesta verksamheter och hÀr kan anvÀndandet av standarder spela en viktig roll.Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att utreda hur isolering av varma och kalla rör samt ventilationskanaler kan dimensioneras optimalt sÄ att energiförluster frÄn dessa minimeras. Hur olika faktorer och förutsÀttningar pÄverkar vad som Àr en optimerad isolering mÄste dÀrmed Àven att utredas sÄ att konsekvenser av olika val kan kartlÀggas.MÄlet Àr att ta fram ett underlag som kan fungera som hjÀlpmedel dÄ en ny standard för dimensionering av teknisk isolering skall tas fram av Landstingsfastigheter i VÀrmland. Underlaget kommer att utgöras av en berÀkningsmodell som skall kunna ge tillförlitliga uppgifter om hur olika yttre faktorer samt val av isoleringsmaterial dels kan pÄverka vilken den nödvÀndiga isoleringstjockleken blir och dels visa de ekonomiska konsekvenserna. En livscykelkostnadsanalys gjordes dÀrför för olika dimensioneringsalternativ.Arbetet resulterade i en berÀkningsmodell som kan anvÀndas för att berÀkna olika isoleringstjocklekar för olika typer av fall.

Ansvarsredovisning Àr en modell som började figurera i den privata sektorn pÄ 1960-talet. Idag Àr begreppet vÀlkÀnt och vÀlanvÀnt inom de flesta stora företag, och ansvarsredovisning har börjat anvÀndas Àven i offentliga verksamheter. Den ekonomiska utgÄngspunkten i offentlig sektor ligger i budgetprocessen. Genom budget börjar man plantera ansvar i organisationen.Budget och budgetering kÀnner alla till som varit i kontakt med ekonomin inom organisationer, bÄde privata och offentliga. PÄ grund av den sÀrstÀllning budget och budgetering har inom offentlig verksamhet sammankopplas detta med ansvarsredovisning för att se hur handlingarna inom organisationen, utifrÄn budget, kan pÄverka de möjligheter och begrÀnsningar som kan ges.

År 1906 kom Svenska arbetsgivarföreningen (SAF) och Landsorganisationen (LO) fram till en överenskommelse för att bland annat faststĂ€lla arbetsgivarens rĂ€tt att fritt anstĂ€lla. Detta genom den sĂ„ kallades Decemberkompromissen. Denna frihet har genom Ă„ren begrĂ€nsats genom lagstiftning men ses fortfarande som en allmĂ€n rĂ€ttsgrundsats. Det Ă€r arbetsgivarna som beslutar om en anstĂ€llning Ă€r aktuell likvĂ€l som de fattar beslut om en uppsĂ€gning. Inför sĂ„dana beslut mĂ„ste dock arbetsgivarna ta hĂ€nsyn till olika rĂ€ttsfrĂ„gor beroende pĂ„ om det Ă€r inom den offentliga eller den privata sektorn.I svensk lag regleras olika diskrimineringsförbud vilka blir en begrĂ€nsning för arbetsgivarens fria anstĂ€llningsrĂ€tt.

Webbplatserna har börjat spela allt större roll i samhÀllet idag. Idag har mÄnga tjÀnster flyttats till webben och allt mer krav börjar stÀllas pÄ dessa sajter. Idag ser man inte pÄ webbplatser som gjorde för ungefÀr 10 Är sen. Numera Àr det viktigt att utveckla anvÀndbara webbplatser och göra det enkelt för anvÀndaren att nÄ den informationen som anvÀndaren Àr ute efter.Denna utredning syftar pÄ att skapa förstÄelse för nÄgra aspekter inom webbutveckling som Àr viktiga att beakta för en utvecklare som vill förbÀttra anvÀndbarheten pÄ webbplatserna. Genom att göra detta kan vi ge utvecklarna möjlighet att ta fram webbplatser med hög grad av anvÀndaracceptans.Vi har gjort en litteraturundersökning och en empirisk undersökning och dÀrmed arbetat efter att fÄ reda pÄ hur man kan förbÀttra anvÀndbarheten pÄ webbplatserna.

Syftet med denna studie har varit att i en större kommun i VÀstra Götalandsregionen undersöka högre tjÀnstemÀns, tankar och upplevelser gÀllande offentlig sektor som en attraktiv arbetsgivare. Vidare studerades den aktuella organisationens skapande av sitt egna employer brand under sina anstÀllningsprocesser. Detta för att identifiera ytterligare omrÄden att arbeta med gÀllande att attrahera och behÄlla kompetenta medarbetare.Enligt Minchington (2006) sÄ har forskning kring employer brand ofta fokuserat pÄ nÀringslivet. Offentlig sektor kommer enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) egen rapport ?HÀr finns Sveriges viktigaste jobb? (2011a) att ha ett större behov av att anstÀlla kompetenta medarbetare i framtiden, vilket gör att Àven denna sektor bör arbeta med att utveckla sitt employer brand.

Perenner har under det senaste decenniet blivit ett allt vanligare inslag i den offentliga miljön, dÀr de anvÀnds för att försköna parker och torg runt om i vÄrt land. PÄ mÄnga hÄll ser man dock bristande anlÀggningar, vilket gör att bÄde upplevelsevÀrden och ekonomiska resurser gÄr förlorade. Den kunskap som behövs för att skapa lÄngsiktigt hÄllbara perennplanteringar Àr idag otillrÀcklig och facklitteratur Àr mycket begrÀnsad. Detta examensarbete har haft som mÄl att samla erfarenheter frÄn ett antal verkliga exempel, dÀr perenner har anvÀnts som ett centralt element med varierad framgÄng. I arbetet har sex perennplanterings-projekt i södra Sverige studerats, varav tvÄ bostadsgÄrdar och fyra parker. Genom platsbesök och intervjuer med ansvariga landskapsarkitekter eller designers, har projektens olika skeden undersökts, frÄn projektstart till fÀrdig anlÀggning. Avsikten har varit att identifiera de faktorer som Àr av avgörande betydelse för resultatet nÀr man arbetar med perenner i offentlig miljö. Med de fallstudier som har gjorts, kan man konstatera att verkligheten Àr komplex och att varje uppdrag Àr en unik situation. NÄgra viktiga slutsatser för att nÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart resultat Àr en god samorganisation mellan de inblandade aktörerna, gedigen kunskap om vÀxtmaterialet och en pÄlitlig skötsel.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för NPM och resursfördelning med avseende pÄ resursfördelningsmodeller och dess anvÀndning i offentlig sektor. Metod: UtifrÄn studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod anvÀnts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrÄn skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag pÄ lika villkor?. Detta stÀller stora krav pÄ den resursfördelningsmodell som Àr framtagen av barn- och ungdomsnÀmnden i GÀvle.

Denna studie underso?ker hur Systembolagets roll kan uppfattas genom deras organisationsbera?ttelse. En tematisk textanalys har gjorts av Systembolagets webbpublicerade material fo?r att faststa?lla vilka diskurser som framtra?der i materialet fo?r att framsta?lla deras roll. Denna studie bygger pa? Zygmunt Baumans teori om va?rt samtida konsumtionssamha?lle samt John Clarkes resonemang om hur offentliga organisationer har beho?vt anpassa sig till detta konsumtionssamha?lle.

Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka om förskolepedagoger Àr förberedda för att tillgodose alla barns behov, samt Àr verksamheten och förskolans miljö anpassad för att möta alla barn? FrÄgestÀllningarna lyder: Hur ser förskolepedagoger pÄ sin utbildning och kompetens, i förhÄllande till arbetet med barn med en fysisk funktionsnedsÀttning i förskolan? Hur upplever förskolepedagoger att deras förskola Àr anpassad till barn med en fysisk funktionsnedsÀttning? Hur ser förskolepedagoger pÄ samspelet mellan ett barn med en fysisk funktionsnedsÀttning och andra barn i barngruppen pÄ förskolan? Den hÀr studien ?En förskola för alla barn?? tar sin utgÄngspunkt i en teori om normalisering. En teori som i stort handlar om att alla mÀnniskor ska kunna fungera normalt i samhÀllet oavsett funktionsnedsÀttning, sjukdomar eller andra hinder. Det leder till en undersökning om huruvida nÄgra förskolor kan ta emot alla barn eller inte. ?Alla barn? innefattar Àven barn med en fysisk funktionsnedsÀttning sÄ som syn- och hörselskador samt rörelsehinder.

Denna rapport beskriver vÄrt examensarbete som ingÄr som en del i Dataingenjörsprogrammet vid LuleÄ tekniska universitet. Uppgiften har varit att utveckla ett webbaserat och flödesstyrt Àrendehanteringssystem och Àr utfört Ät Data Ductus AB i SkellefteÄ. Detta system kommer att ingÄ som en del i företagets supportorganisation. PÄ marknaden finns mÄnga system för detta ÀndamÄl, men dessa krÀver ofta att organisationen Àr anpassad dÀrefter, medan tanken med denna utveckling Àr att systemet skall anpassas efter organisationen och arbetssÀttet pÄ företaget..

Detta examensarbete Àr genererat pÄ egen hand av projektets deltagare. Arbetet avser att frambringa ett förslag pÄ hur en offentlig laddare kan utformas med kartlÀggning av dess teknik. Produkten riktar sig frÀmst för laddning av mobiltelefoner men ska ocksÄ fungera till andra energiförsörjande portabla enheter som, mindre datorer, musikspelare samt kameror.Examensarbetet Àr inom omrÄdet, produkt- och processutveckling vid institutionen Innovation Design och Produktutveckling pÄ MÀlardalens högskola.Projektet omfattar en förstudie med analyser av befintliga produkter pÄ marknaden gÀllande design, teknik och funktion. Förstudien omfattar ocksÄ resultatet av en personundersökning för att utforska om det finns ett behov av en sÄdan produkt pÄ den svenska marknaden samt för att ge inspiration hur den kan utformas. Vi har ocksÄ tagit del av lÀmpliga litteraturstudier för att skapa en trovÀrdighet till lÀsaren och som stöd för vÄrt arbete.Med denna förstudie i beaktning inleddes en konceptutveckling med ett omfattande skissarbete som sedan fördes över till cad-modeller med hjÀlp av programmet Solid Works.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för NPM och resursfördelning med avseende pÄ resursfördelningsmodeller och dess anvÀndning i offentlig sektor. Metod: UtifrÄn studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod anvÀnts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrÄn skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag pÄ lika villkor?. Detta stÀller stora krav pÄ den resursfördelningsmodell som Àr framtagen av barn- och ungdomsnÀmnden i GÀvle.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur en offentlig organisation som uttalat arbetar med Lean förhÄller sig till Lean, samt belysa hur vÀrdeflödesanalyser kan tillÀmpas i det dagliga arbetet med Lean. I litteraturundersökningen framkom det att lean Àr svÄrt att definiera och arbeta med. Bakgrundsdiskussionen tar upp en anstrÀngd sjukvÄrd som tidigare har erfarenhet av att introducera metoder och arbetssÀtt avsedda för privat verksamhet. Som ett resultat av litteraturundersökningen, bakgrunden och problemdiskussionen leder frÄgestÀllningen för studien till hur uppfattas Lean inom en offentlig verksamhet dÀr man uttalat arbetar med Lean? skiljer sig uppfattningen Ät beroende pÄ vem man frÄgar i den hierarkiska strukturen? I sÄ fall pÄ vilket sÀtt? För att besvara frÄgestÀllningen anvÀndes kvalitativ forskningsmetodik med induktivt och deduktivt synsÀtt.

Dagens stÀder blir allt tÀtare i takt med att befolkningen ökar. Samtidigt avbefolkas vÄr landsbygd. Samtidigt avlÀgsnar sig staden mer och mer frÄn omgivande natur och lantbruk. Samtidigt mÄr vÄr befolkning sÀmre och sÀmre. Sjukdomar som utmattning, stress och depression ökar.

I den allmÀnna debatten kan vi Äterkommande lÀsa och ta del av medborgares tyckanden och tÀnkanden kring stundande eller redan genomförda privatiseringar inom den allmÀnna vÄrd och omsorgen. UtifrÄn den allmÀnna diskursen och den tidigare forskningen kring fenomenet privatisering inom det offentliga Sverige har frÄgor vÀckts om hur man inför dessa nya driftsformer sÀkerstÀller folkliga vÀrdegrunder som offentlighetsprincip och insyn. Redan i de inledande delarna av upphandlingsdokumenten som de bÄda huvudmÀnnen, Sala Kommun och VÀstmanlands lÀns landsting, upprÀttat framgÄr en intressant olikhet i frÄga om begreppsinnebörd och tolkning. AllmÀnt förhÄller sig bÄda fallens avtalsregleringar mycket detaljerade och utförliga. Sammanfattningsvis har denna studie visat att sÄvÀl offentlighetsprincip som insyn sÀkras under upphandling..