Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Riksdagen beslutade Är 2000 om en nationell handlingsplan för att förbÀttra tillgÀngligheten för persoaner med funktionsnedsÀttning. Hindren skall vara ÄtgÀrdade före 2010.Syfte. Att studera hur tillgÀnglighet i offentlig miljö beskrivs i vetenskapliga artiklar och hur det pÄverkar delaktigheten i socila aktiviteter för personaer med fysisk funktionsnedsÀttning.Metod. Systematisk litteraturstudie av artiklar sökta i fyra olika databaser.Resultat. Elva artiklar publicerade 2002-2009 studerades och resultatet visar att tillgÀnglighet i offentlig miljö har stor betydelse för delaktighet i sociala aktiviteter men ocksÄ graden av funktionsnedsÀttning, Älder samt upplevelse av hinder Àr faktorer som Àr avgörande.Konklusion.

NÀstan en femtedel av den svenska befolkningen Àr 65 Är eller Àldre. Debatter kring privatisering av offentlig vÄrd har aktualiserat frÄgan om likheter och skillnader mellan offentlig och privat verksamhet. FÄ undersökningar har gjorts av arbetsledarnas situation, trots att det Àr de som har verksamhetsansvaret. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i befogenheter mellan arbetsledare pÄ servicehus i offentlig och privat sektor, med fokus pÄ de formella befogenheterna. Vi har gjort fallstudier av fyra servicehus i Stockholm.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

The aim of this master thesis is to investigate the development on the Swedish book market for the beginning of the 21st century. During the 21st century a lot of things have happened on the Swedish market for library books. Twenty years ago in reality only one company existed that could deliver books with the demanded equipment to the libraries, but in year 2010 there are four companies offering the same service. Other news during this time is bookshops on internet. We found this development interesting and therefore decided to contact the four companies as well as six libraries to find out what they thought of the new situation.

DÄ producerande företag ska göra genomgripande verksamhetsförÀndringar sÄsom implementera produktionssystemet lean, kan det vara svÄrt att pÄ förhand veta förÀndringarnas effekter.  Lean innebÀr att ledtider kortas men nya arbetssÀtt och verktyg bidrar till att kostnaderna initialt ofta ökar i förÀndringsarbete, vilket kan utmynna i en skepticism mot det nya systemet hos de anstÀllda. Med hjÀlp av verktyg som mÀter effekterna av förÀndringarna skulle denna skepticism kunna mötas. För att erhÄlla ett helhetsperspektiv ses produktion helst ur ett flödesperspektiv och idag finns inget bra verktyg som analyserar produktionsflöden ur bÄde ledtids- och kostnadsperspektiv. DÀrför syftar detta arbete till att ta fram en modell för berÀkning av ledtider och kostnader i ett produktionsflöde pÄ ett sÀtt som möjliggör förstÄelse frÄn flera olika intressentgrupper. Detta uppnÄs dels genom att den som anvÀnder modellen (1) erhÄller en övergripande förstÄelse för flödets uppbyggnad och allokalisering av dess ledtider och kostnader samt (2) kan anvÀnda modellen för att analysera olika framtida scenarier vilka ligger till grund för förÀndringsarbetet.

Denna studie undersöker inköpen av offentlig konst i fyra kommuner (Botkyrka, Haninge, JÀrfÀlla och Solna) i Stockholms lÀn under Ären 2009-2011. MÄlet med undersökningen har varit att jÀmföra kommunernas inköp och att utifrÄn resultaten stÀlla frÄgan om hur den offentliga konstens praktik och placering förstÄs i kommunerna. Undersökningen har ocksÄ stÀllt frÄgor om hur denna praktik ser ut i jÀmförelse med samtida diskussioner om hur offentlig konst kan och skall förstÄs. En kortare introduktion till enprocentregeln och hur den anvÀnts i Stockholms kommuner ges ocksÄ i denna uppsats. Studien omfattar totalt 199 verk frÄn dessa fyra kommuner inköpt under 2009-2011 och innehÄller allt frÄn textilcollage, grafisk konst som litografier och bronsskulpturer till verk som innehÄller ?mÀnsklig aktivitet?.

Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bÀttre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjÀlp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla..

Lagen om offentlig upphandling trĂ€dde i kraft 1994 och den ger upphandlande enheter möjlighet att sjĂ€lv bestĂ€mma vilka kriterier som leverantören mĂ„ste uppfylla för att anlitas till ett projekt. Sedan 1997 har LuleĂ„ Kommuns Tekniska Förvaltning (TF) vĂ€rderat entreprenader vid upphandlingen. Dagens vĂ€rderingssystem bestĂ„r avfyra kriterier som viktas via ett poĂ€ngsystem pĂ„ följande vis: • Priset som entreprenören har angivet till 60 procent av vĂ€rdet. • Vilken organisation som projektet kommer att bestĂ„ av till 20 procent av vĂ€rdet. • Om entreprenören Ă€r miljöcertifierat till 10 procent av vĂ€rdet.

År 1992 i Rio de Janeiro genomfördes en konferens om miljö och utveckling. Denna konferens gav ett internationellt erkĂ€nnande till principen om att all utveckling ska vara hĂ„llbar dĂ€r det vid beslutsfattande ska tas hĂ€nsyn till ekonomiska, sociala och miljömĂ€ssiga faktorer (Regeringen, 2012). Under konferensen i Rio faststĂ€lldes Ă€ven det slutgiltiga begreppet av hĂ„llbar utveckling dĂ€r definitionen Ă€r följande; ?Varaktig hĂ„llbar utveckling innebĂ€r att tillgodose dagens behov utan att Ă€ventyra kommande generationers förmĂ„ga att klara sina behov? (Löhman & Steinholtz, 2003). Efter denna konferens har fler genomförts i FN:s regi dĂ€r fokus varit pĂ„ hĂ„llbarhetsarbete och utifrĂ„n detta har begreppet hĂ„llbar upphandling vuxit fram.

Titel: Internkommunikationen i PrimÀrvÄrden ? en undersökning om de kommunikativa förutsÀttningarna för att lyckas implementera en ny varumÀrkesplattformFörfattare: Helena KryssmanHandledare: Monica Löfgren-NilssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: HT 2012Antal sidor: 45 (ex. bilagor)Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsÀttningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumÀrkesplattformMetod: Kvantitativ (enkÀtundersökning)Material: 715 enkÀtsvar frÄn medarbetarna i PrimÀrvÄrden VÀstra GötalandsregionenHuvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad fÄr den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de kÀnner högre tillit till den muntliga informationen. NÄgra av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mÄl och nÄgra saknar viktig information.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka konsekvenser och eventuella konflikter av att vara anstÀlld i en offentlig verksamhet och att samtidigt vara politiskt aktiv inom utomparlamentariska vÀnsterrörelser dÀr man arbetar utifrÄn en lÄngtgÄende kritik av olika systemorÀttvisor. FrÄgestÀllningarna tar upp hur man som socialarbetare inom offentlig sektor kan utöva motstÄnd inom och utom arbetet och vad konsekvenserna av motstÄndet blir, hur socialarbetare förhÄller sig till den eventuella konflikt som detta motstÄnd leder till och hur det pÄverkar identitet/sjÀlvbild att vara i motstÄndsposition. Uppsatsens frÄgestÀllningar har undersökts ur ett maktperspektiv pÄ motstÄnd med hjÀlp av teorier om identitet kopplat till motstÄndspositionen och kollektiva processer i skapandet av grupper som rör sig mellan en utanför- och innanförposition i samhÀllet. Resultatet Àr att personer som Àr aktiva inom en utomparlamentarisk vÀnsterrörelse och samtidigt arbetar med socialt arbete inom offentlig sektor upplever detta som mycket problematiskt. De hanterar det genom att göra avvÀgningar kring vilka motstÄndshandlingar de utför, och hur mycket de berÀttar pÄ sitt arbete om sin politiska aktivism..

NÀr det offentliga vÀljer att upphandla vÀlfÀrden och köpa in tjÀnsteutförandet frÄn fristÄende vÄrdbolag följer ett behov av nya verktyg för att driva vÀlfÀrden i önskad riktning. Den hÀr uppsatsen söker beskriva hur kommunala tjÀnstemÀn bemöter konsekvenserna av trenden att omvandla de byrÄkratiska vÀlfÀrdssystemen till marknader för vÀlfÀrdstjÀnster och utvecklar nya verktyg för styrning. UtgÄngspunkten för undersökningen Àr de förfrÄgningsunderlag tjÀnstemÀnnen formulerar och som utgör grunden för upphandlingsprocessen. Fördjupad kunskap om hur upphandlingsprocessen utformas i praktiken samlas genom intervjuer med ansvariga tjÀnstemÀn vid Uppsala Kommun samt marknadschefen vid ett av kommunens utförarbolag.Undersökningen visar att tjÀnstemÀnnen lÀgger stor vikt vid formuleringen av obligatoriska krav som utförarna mÄste leva upp till för att maximera de boendes vÀlmÄende. Dessa krav utformas för att stÀrka tydlighet, uppföljningsbarhet och standardisering.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Det hÀr examensprojektet har utförts pÄ Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anstÀllda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per Är.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av mÄnga investeringar för att klara denna volymtillvÀxt har uppstÄtt. Den huvudsakliga tillverkningen pÄ svetsavdelningen bestÄr av fram- och bakramstillverkning.