Värderingssystem vid upphandling av entreprenad
en värdering
av dess lönsamhet
Lagen om offentlig upphandling trädde i kraft 1994 och den ger upphandlande enheter möjlighet att själv bestämma vilka kriterier som leverantören måste uppfylla för att anlitas till ett projekt. Sedan 1997 har Luleå Kommuns Tekniska Förvaltning (TF) värderat entreprenader vid upphandlingen. Dagens värderingssystem består avfyra kriterier som viktas via ett poängsystem på följande vis: • Priset som entreprenören har angivet till 60 procent av värdet. • Vilken organisation som projektet kommer att bestå av till 20 procent av värdet. • Om entreprenören är miljöcertifierat till 10 procent av värdet. • Om entreprenören är kvalitetscertifierat till 10 procent av värdet. TF anser att värderingssystemet bör ge en bättre kvalitet på projektets slutprodukt. Ändrings- och tilläggsarbeten, ÄTA, uppkommer under hela byggskedet och ger en fingervisning av kvalitetsarbetet under projektets gång. ÄTA-kostnaden beror oftast på oklarheter i handlingar som uppstått redan i projekteringsskedet. Syftet med denna undersökning är att synliggöra TF:s kvalitetsarbete vid upphandlig av entreprenad. Målen är att finna mätbara parametrar som förvaltningen kan följa upp och att visa om värderingssystemet lönar sig eller inte. För att genomföra en utvärdering av värderingssystemet studerades slutredovisningar och entreprenadkostnaden jämfördes med ÄTA-kostnaden. TF har ett mycket bra kvalitetsarbete vid upphandling av entreprenad. De följer ISO 9001 förutom att de saknar en officiell lista på godkända leverantörer och dokumenterade upphandlingsrutiner. TF använder sig dessutom av en kvalificeringsfas och en utvärderingsfas vid upphandlingen där företag som inte är seriösa eller som inte uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget sållas bort. Detta anses vara ytterligare kvalitetsarbete vid TF som däremot inte finns med i standarden. Vid tidpunkten för denna undersökning hade värderingssystemet endast använts i några år och kriterierna hade inte värderats lika vid varje projekt. Mellan 1997 och 2004 fanns endast två projekt som hade genomgått dagens värderingssystem. På grund av systemets utveckling har variationen av ÄTA varit stor under perioden. Under 1997 till 2000 när lägsta pris användes som värdering har ÄTA-kostnaden varit både låg och hög. När andra värderingskriterier än endast priset introducerades under 2001 och 2002 ökade ÄTA-kostnaden för att sedan minska under 2003 och 2004. Detta kan innebära att ÄTA-kostnaden är på väg att stabilisera sig och att värderingssystemet fungerar eller att det handlar om andra faktorer som har gett låga ÄTA-kostnader. Genom att undersöka om det finns något samband mellan varje kriterium och ÄTA-kostnaden kan mätbara parametrar urskiljas. För att kunna göra en utvärdering av värderingssystemet krävs dessutom att det används en viss tid för att uppnå ett statistiskt underlag. I dagsläget fanns inte nog med underlag för att göra en statistiskt tillförlitlig utvärdering av värderingssystemet. Teoretiskt kan det tänkas att ett värderingssystem borde ge lägre ÄTA-kostnad och bättre kvalitet på byggnationen eftersom leverantören arbetar efter en kvalitetsstandard. Värderingssystemet ger även TF möjlighet att anlita en dyrare leverantör som har större ekonomiskt utrymme att köpa materiel efter kvalitet och inte bara pris. Projektet kan, teoretiskt, slutföras till en dyrare kostnad men med bättre kvalitet på byggnationen.