En generell uppfattning Àr att en stor offentlig sektor bidrar till lÄg tillvÀxt, de studier som finns visar dock olika resultat och vissa menar att resultaten pÄverkas av de variabler som anvÀnds och vid en förÀndring inte lÀngre Àr signifikanta. Ytterligare en frÄgestÀllning som ofta har undersökts Àr huruvida resultatet Àven pÄverkas av hur de offentliga resurserna distribueras. Denna studie avser svara pÄ dessa frÄgor med hjÀlp av data frÄn trettio lÀnder i Europas frÄn 2002 och 2006. Som bakgrund till undersökningen anvÀndes Solows klassiska tillvÀxtteori tillsammans med teorier kring hur tillvÀxt pÄverkas av investeringar i humankapital samt storlek pÄ offentlig sektor. Resultatet frÄn regressionen visade att storleken pÄ den offentliga sektorn har ett visst negativt samband med tillvÀxt.

Ideella organisationer har traditionellt sett haft en sÀrstÀllning, och utgjort ett komplement till bÄde den privata och offentliga sektorn i Sverige. Sedan mitten av 90-talet har de generella bidragen till dessa organisationer till stor del försvunnit och ersatts med utkontraktering, upphandling och konkurrensutsÀttning. Dessa fenomen anses vara en del av de idéströmningar som fÄtt benÀmningen New Public Management och som alltmer kommit att genomsyra den offentliga förvaltningen. Vi har i vÄr studie fokuserat pÄ vilka konsekvenser detta haft pÄ den ideella sektorn och hur deras sÀrstÀllning pÄverkats.Genom en jÀmförande fallstudie har vi utfört samtalsintervjuer med representanter för olika organisationer som agerar inom den sociala sektorn, bÄde privata och ideella.VÄr slutsats Àr att kommunens inverkan har ökat och att det sker en anpassning, dÀr privata och ideella aktörer agerar under samma förutsÀttningar, vilket leder till en allt mindre unik ideell sektor..

Syftet med denna uppsats Àr att klargöra vilka krav som bör stÀllas pÄ tilldelningsbeslut och underrÀttelser om tilldelning. Syftet Àr vidare att undersöka vilka krav som idag faktiskt stÀlls pÄ bÄde tilldelningsbeslut och underrÀttelser om tilldelning. Sett i ett större perspektiv Àr mÄlsÀttningen och förhoppningen med arbetet att ett klargörande av vilka krav som stÀlls pÄ tilldelningsbeslut och underrÀttelser om tilldelning i nÄgon mÄn kan bidra till att undvika överprövningar grundade pÄ otydlighet i eller okunskap om de krav som stÀlls.Det saknas en regel som behandlar hur ett tilldelningsbeslut ska fattas och vad det specifikt ska innehÄlla. UnderrÀttelsen om tilldelning regleras genom 9 kap. 9 § LOU som stadgar att upphandlande myndighet Àr skyldig att ge leverantörer upplysningar om beslutet om tilldelning samt skÀlen för detsamma, samt att information om den s.k.

Företag och organisationer specialiserar sig inom sitt verksamhetsomrÄde, vilket gör att annan kompetens fÄr stÄ tillbaka. För kunna genomföra vissa projekt Àr det önskvÀrt, ibland kan det till och med krÀvas, att olika organisationer samarbetar. Offentlig sektor har under de senaste decennierna samarbetat med privata företag, i sÄ kallade offentlig-privat samverkan - OPS, vilket förekommer i olika former. Precis som i de flesta samarbeten delas arbetet upp efter kompetens, vilket möjliggör att parterna kan fokusera pÄ vad de gör bÀst. Det rör sig inte om vanlig kontraktering eller privatisering, utan att tillföra nÄgot utöver det som parterna skulle kunna Ästadkomma pÄ egen hand. Uppsatsen undersöker hur offentlig sektor utvÀrderar resultaten av lÄngsiktiga, omfattande OPS och vilka motiv som anvÀnds för att ingÄ ett sÄdant projekt.

Denna studie handlar om offentlig sektor. Syftet Àr att förstÄ offentlig sektor genom att fokusera pÄ en sektion av de olika verksamheter som finns inom kommunal verksamhet, nÀrmare bestÀmt förskola. Detta undersöktes dels genom att belysa relationen mellan förskola och dess reformer samt förÀndringar som skett inom offentlig sektor de senaste Ären, och dels genom att ta del av berÀttelser frÄn aktörer med olika perspektiv frÄn förskolans vÀrld. De olika aktörerna Àr förÀldrar, pedagoger, förskolechefer och politiker. De har intervjuats utifrÄn ett narrativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr deras subjektiva berÀttelser om förskola har stÄtt i fokus.

Inom offentlig sektor och sÀrskilt sjukvÄrdens organisation, genomförs ofta stora reformer vilket medfört att mycket fokus inte minst hamnar pÄ ledarskapet. Man kan sÀga att tre nivÄer dÄ samagerar, det politiska, det professionella och medborgaren. En ledare fÄr ofta en nyckelroll i förÀndrings- och utvecklingsprocesser genom ökat personalansvar. Dialogen som verktyg för ledaren i sam-manhanget Àr av intresse i denna studie. En analys av samtal med sex enhetschefer inom offentlig sektor har haft fokus pÄ vikten av dialog och kommunikation inom en komplex organisation som Region SkÄnes sjukvÄrdsverksamhet.

I mitt arbete studerar jag H&M:s sprÄkbruk i information kring hÄllbart mode. Jag har avgrÀnsat mig till texten PÄ vÀg mot hÄllbar bomull, en informationstext pÄ H&M:s externa webbplats www.hm.com. Syftet med min studie Àr att visa hur man med en anpassad form av KlarsprÄk, tillsammans med en tydlig koppling mellan ord och handling i text, kan öka förutsÀttningarna för större kunskap och vÀgledning till hÄllbart mode.I min studie anvÀnder jag mig av tvÄ metoder, en textanalys och en semistrukturerad fokusgrupp. Syftet Àr att undersöka hur lÀslig, lÀsbar och lÀsvÀrd H&M:s text Àr för mÄlgruppen unga mÀnniskor och att fÄ dem att berÀtta om deras syn pÄ konsumtion i allmÀnhet och hÄllbart mode i synnerhet, samt hur de tÀnker kring hur man kan underlÀtta till en mer hÄllbar modekonsumtion.UtifrÄn min empiri och mitt teoretiska ramverk har jag tagit fram en ny text, skriven med en för mÄlgruppen unga mÀnniskor anpassad form av KlarsprÄk. Den nya texten utgÄr frÄn tvÄ utvalda textstycken i den analyserade texten PÄ vÀg mot hÄllbart mode och Àr för mÄlgruppen dÀrefter anpassad sÄ att lÀslighet, lÀsbarhet och lÀsvÀrdet har ökat.

Myndigheter i Sverige gör idag inköp för 550-600 miljarder per Är, nÀr nÄgot av dessa avtal sluts sker det genom en sÄ kallad upphandling. Regelverket kring upphandlingar har till syfte att skapa en rÀttvis och fungerande marknad dÀr alla anbudsgivare ska ha samma förutsÀttningar samt att myndighetens behov kan tillgodoses. Som resultat av detta Àr det av stor vikt att myndigheter har möjlighet att inom lagens ramar göra sÄ effektiva upphandlingar som möjligt.Lagstiftningen rörande offentliga upphandlingar Àr baserad pÄ EU rÀttsliga direktiv och har sin grund i ett antal principer som ska genomsyra hela förfarandet. Möjligheterna att anpassa förfarandet Àr sÄledes begrÀnsade. I uppsatsen kommer lagstiftningen undersökas för att ge en tydlig förstÄelse för vilka problem och möjligheter som föreligger vid val av upphandlingsförfarande.NÀr ett ramavtal med flera leverantörer ska upphandlas finns tvÄ allmÀnt antagna upphandlingsförfaranden.

Denna uppsats syftar till att utreda och belysa vad som kan hindra en konstruktiv diskussion i offentlig debatt. Analysmaterialet utgörs av jÀmstÀlldhetsdebatten i debattserien "Hatet och politiken" som publicerades i DN under vÄren 2012. Med hjÀlp av pragmadialektiken utlÀses argumentscheman och detta utökas sedan till en evaluerande fallasianalys för att visa pÄ debattens problem. Resultatet av undersökningen visar att tre problem framstÄr tydligast. Det första Àr brott mot relevansregeln vilket innebÀr att man undviker obekvÀma frÄgor genom att flytta fokus till nÄgot annat.

I media kan man ofta lÀsa om Sveriges höga sjukfrÄnvarotal. I vÄrden har man fler sjukdagar Àn genomsnittssvensken. Ett alternativ till att arbeta inom vÄrden i offentlig sektor Àr att arbeta i ett kooperativ. Denna verksamhetsform styrs av medlemmarna vilket leder till ökat inflytande och att man arbetar mot de mÄl man sjÀlv satt upp. VÄr uppsats har skrivits pÄ uppdrag av Norrbottens Kooperativa Utvecklingscentrum.

I media kan man ofta lÀsa om Sveriges höga sjukfrÄnvarotal. I vÄrden har man fler sjukdagar Àn genomsnittssvensken. Ett alternativ till att arbeta inom vÄrden i offentlig sektor Àr att arbeta i ett kooperativ. Denna verksamhetsform styrs av medlemmarna vilket leder till ökat inflytande och att man arbetar mot de mÄl man sjÀlv satt upp. VÄr uppsats har skrivits pÄ uppdrag av Norrbottens Kooperativa Utvecklingscentrum.

Syfte ? Att skapa en ny produkt inom kategorin mingelbord, som erbjuder fler anvÀndningsomrÄden för att bli mer anpassad för privatpersoner och i hemmamiljö. Att genom en innovativ konstruktion och en kombination av moduliserade- och hantverksdelar skapa en unik produkt pÄ marknaden.Metod ? Grundmetoden för det hÀr arbetet Àr den första fasen i en produkts liv: produktutvecklingsprocessen; identifiera behovet, planera designprocessen, ta fram kundkraven, utveckla konceptet och till sist utveckla produkten.Resultat ? Designkoncept pÄ ett mingelbord har tagits fram och redovisas i bilder. Dessa bilder Àr resultatet av en uppmodellering i datorn med hjÀlp av 3D-progam.

Mitt Examensarbete vÄren 2009 har skett i samarbete med zobra, ett belysningsföretag med bas i Vimmerby. Deras inriktning Àr att utveckla, tillverka och marknadsföra funktions-riktig belysning med god design för offentlig miljö.Jag tog sjÀlv kontakt med zobra inför examensarbetet och har inte utgÄttfrÄn ett specifikt uppdrag, men i samstÀmmighet med företaget har jaglagt fokus pÄ att tillföra nÄgot i deras produktsegment Inredning och dekoration.MÄlet med projektet har varit att, med ett nÀra samarbete med zobra, ta framen korridorbelysning vars produktion kan ske helt lokalt. Den tÀnkta platsenför belysningen Àr satt till hotell dÀr anvÀndaren Àr bÄde gÀst och anstÀlld.Jag har valt att kalla den slutliga produkten Papercut. Namnet kommer frÄn tillverkningens likheter med att klippa och vika papper vilket de flesta kan knyta an till..

ERP-system (Enterprise Resource Planning Systems) spelar en allt större roll för organisationer och att implementeringen av dem blir framgÄngsrika Àr av stor betydelse för ett företag. Det finns exempel dÀr en misslyckad implementeringsprocess medfört att hela företag försatts i konkurs.Följaktligen har flera studier gjorts gÀllande ERP-implementeringar. Ibland syftar artiklarna till att visa pÄ rekommenderade tillvÀgagÄngssÀtt genom att redogöra för implementeringens kritiska framgÄngsfaktorer ? de moment, aktiviteter eller liknande som genom studien identifierats som avgörande för en framgÄngsrik implementering. Majoriteten av studierna har berört organisationer i privat sektor.Författarna till denna uppsats ansÄg att det fanns starka argument för att dessa studiers resultat inte med nödvÀndighet Àr applicerbara pÄ organisationer i offentlig sektor, utan att de kritiska framgÄngsfaktorerna kan skilja sig Ät eller ha olika prioriteringsgrad i respektive sektor.

Att leva med en kronisk sjukdom som hjÀrtsvikt innebÀr en stÀndig oro och ibland Ängest. Information och undervisning om den förÀndrade livssituationen som sjukdomen medfört kan bidra till ökade möjligheter att uppleva hÀlsa i samband med denna kroniska sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att belysa mÀnniskors upplevelse av information och undervisning i samband med hjÀrtsvikt. Resultaten baserades pÄ 19 artiklar som sökts via databaserna Cinahl, SweMed+, Medline, Psyc Info men Àven manuell sökning i tidsskrifter vilka analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Fyra kategorier framkom i resultatet: att kÀnna brist pÄ och inte förstÄ information, att fÄ individuellt anpassad information, att information ökar livskvalitén och att behov av information och undervisning Àr större efter utskrivning.