Syftet med vÄr studie Àr att lyfta nÄgra pedagogers tolkningar av begreppet extra anpassningar och fÄ dem att reflektera över sina behov och förutsÀttningar för att möjliggöra dessa. Hur tolkas begreppet extra anpassningar av pedagogerna? Hur organiseras arbetet med extra anpassningar pÄ skolan? Vilken kompetens anser sig pedagogerna ha för arbetet med extra anpassningar? VÄr studie grundar sig pÄ tidigare forskning med utgÄngspunkt i nÄgra specialpedagogiska perspektiv samt synen pÄ skolverksamheten utifrÄn ett organisationsteoretiskt perspektiv. De specialpedagogiska perspektiven ger olika förklaringar pÄ hur skolsvÄrigheter uppstÄr och hur dessa ska anpassas. De specialpedagogiska perspektiven som beskriver individen som problembÀrare Àr Nilholms (2012) kompensatoriska, Perssons (2003) kategoriska samt Ahlbergs (2013) individperspektiv.

I denna studie undersöks hur nÄgra före detta IVIK?elever har lyckats med sina gymnasiestudier pÄ ett treÄrigt nationellt program. Jag har intervjuat fyra informanter, tvÄ flickor som lÀser sitt andra Är och tvÄ pojkar som lÀser sitt tredje och sista Är. Viktigt att pÄpeka Àr att de elever som intervjuats i denna studie Àr mycket ambitiösa och mÄlmedvetna och att det endast genom dessa fyra fallstudier Àr omöjligt att dra nÄgra generella slutsatser. Genom intervjuer och analys av informanternas betyg kan konstateras att just dessa har lyckats vÀl med sina valda programstudier.

BAKGRUND:Bakgrunden behandlar en del av förskolans historia och dess styrdokument. Beskrivningen av varför pedagogen Fröbel startade Kindergarten samt de styrdokument och förordningar som gjort att förskolans pedagogiska utformning vÀxt fram redogörs. I barnkonventionen lyfts barns rÀttigheter samt respekten för varandra. Teorin om livsvÀrlden ligger som grund för hur mÀnniskan utvecklas i samspel och kommunikation med varandra.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av begreppet barns inflytande i förskolan. Syftet behandlar ocksÄ hur pedagogerna arbetar med barns inflytande, vilken pÄverkan de anser att inflytande har pÄ barns utveckling och lÀrande, samt hur de menar att barn förstÄr att de har inflytande.METOD:Studien Àr kvalitativ, första frÄgestÀllningen utgÄr frÄn fenomenografisk ansats med kvalitativ analys i övriga frÄgestÀllningar anvÀnds kvalitativ analys.

Skolverket visar att andrasprÄkselever har sÀmre resultat i matematik jÀmfört med sina jÀmnÄriga kamrater. Problemet relateras oftast till kunskapsbrist i det svenska sprÄket hos denna elevgrupp. Denna uppfattning kan pÄverka pedagogernas förehavande i klassen sÄ att andra orsaker som har stor pÄverkan pÄ andrasprÄkselevernas framgÄng i matematik ignoreras. Studier visar att sprÄket inte Àr den frÀmsta orsaken som pÄverkar elevernas förmÄga att lyckas i matematik, utan det Àr sjÀlva undervisningen som inte anpassas efter elevernas olika förutsÀttningar. Det hÀr arbetet Àr en kvalitativ studie som utförts i Ärskurs fyra.

VÄrt syfte med denna undersökning var att beskriva kvalitéer i texter som producerats av elever som haft datorn som hjÀlpmedel i processen i att lÀra sig skriva och lÀsa. Bakgrunden Àr till stor del uppbyggd kring olika aspekter av skriv- och lÀsinlÀrning. Vi belyser Àven teorier om lÀrande i bakgrunden. Metoden vi anvÀnde oss av för att finna dessa kvalitéer var textanalyser. Totalt samlade vi in 21 texter som var skrivna av elever som gick i tredje skolÄret.

Syftet med detta arbete Àr att belysa hur pedagogerna pÄ förskolan och skolan resonerar kring sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningen belyser ocksÄ vilka resurser pedagogerna har att tillgÄ i sitt arbete med dessa barn. Detta Àr för att vi sjÀlva som blivande förskolepedagoger ska fÄ en uppfattning om hur arbetet kring barn i behov av sÀrskilt stöd kan fungera ute i verksamheten. UtifrÄn vad vi har sett i vÄrt resultat har vi valt att ta med sociokulturellt perspektiv och relationell pedagogik som teoretiska perspektiv. I det sociokulturella perspektivet sker barns kunskapsutveckling i samspel med andra mÀnniskor.

EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.

I denna uppsats görs ansatsen att, med hjÀlp av en kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell, belysa eventuella skillnader och likheter mellan tvÄ olika typer av lÀrarutbildningar: Regeringens proposition 1999/2000:135 En förnyad lÀrarutbildning och Regeringens proposition 2009/10:89 BÀst i klassen ? en ny lÀrarutbildning. UtifrÄn denna modell analyseras de passager frÄn texterna, vars innehÄll bÀr relevans till de skÀl som stÄr till grund för förÀndring av utbildningen, ur ett grammatisk och lingvistiskt perspektiv. I nÀsta steg belyses den diskursiva praktik som Àr framtrÀdande i bÄda propositionerna. Det tredje och sista steget behandlar den sociala praktiken som analyseras utifrÄn ett fokusgruppssamtal som hölls mellan tre pedagoger som Àr verksamma pÄ Högskolan i Halmstad.

VÄrt syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt pedagoger anvÀnder det verbala samspelet som verktyg i sin undervisning med utgÄngspunkt i dialoger. Olga Dysthe och Lev Semjonovitj Vygotskij som Àr tvÄ forskare, betonar bÄda vikten av dialogens förekomst i klassrummet. I vÄr studie har vi valt att lÀgga stor tyngd pÄ dessa forskare, dÄ de enligt oss har spelat en avgörande roll för dagens aktuella pedagogik. Vi har valt att anvÀnda oss utav tvÄ kvalitativa metoder, observation och intervju. Observationerna skedde i fyra klasser med elever i Ärskurs fem, det vill sÀga barn som Àr 11-12 Är samt en intervju med en av klassernas pedagoger. Vi kompletterade undersökningen med ytterligare tre pedagogers skriftliga enkÀtsvar. Undersökningarna genomfördes i tvÄ klasser pÄ en central skola i en större stad samt i tvÄ klasser i en byskola belÀgen utanför staden.

OmrÄdet vi valde att studera Àr inskolning av de minsta barnen i förskolan. Denna studie behandlar ett omrÄde inom förskolan som Àr stÀndigt Äterkommande, och forskning visar att det Àr vÀldigt viktigt att barnets första tid i förskolan blir bra. Inskolningen blir det första mötet för barnen och deras familjer med förskolans vÀrld. Syftet med studien var att granska hur nÄgra olika förskolor arbetar med inskolningsprocessen. Anknytningsteori och livsvÀrldsfenomenologisk teori fick genomsyra denna studie, och vÄra frÄgestÀllningar Àr baserade pÄ teorierna.

EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.

Det Àr en given utgÄngspunkt vid utmÀtning att endast sÄdan egendom som tillhör gÀldenÀren fÄr tas i ansprÄk för borgenÀrernas fordringar. Eftersom det ofta Àr praktiskt omöjligt för kronofogdemyndigheten att göra en fullstÀndig utredning om vilka tillgÄngar som Àgs av gÀldenÀren, fÄr lös egendom ocksÄ utmÀtas i de fall dÄ den p.g.a. presumtionsreglerna i 4 kap. 18-19 §§ utsökningsbalken ska anses tillhöra gÀldenÀren. Enligt dessa lagrum presumeras gÀldenÀren vara Àgare till gods som han har i sin besittning om det inte "framgÄr" att egendomen tillhör annan.

Uppsatsen handlar om hur karaktĂ€ren Xena i tv-serien Xena krigarprinsessan (Xena: Warrior Princess) Ă€r visuellt gestaltad och vad det innebĂ€r. Syftet Ă€r att undersöka vilka vĂ€rderingar som speglas i utformningen av krigarprinsessan. Är tv-serien en feministisk skildring av en kvinna som slĂ„r tillbaka mot patriarkatet eller Ă€r det egentligen en kvinna som blir ett objekt för en manlig publik? Med hjĂ€lp av en tredelad ikonologisk analysmodell analyseras stillbilder frĂ„n tvĂ„ avsnitt av tv-serien. Bilderna analyseras först pĂ„ formal nivĂ„, sedan identifieras motiv, och pĂ„ den tredje nivĂ„n analyseras vĂ„ldsamma kvinnor.

Syfte: Att identifiera metoder för projektledare att anvÀnda motivation för att minimera negativ stress. Metod: Kvalitativa djupintervjuer Slutsatser: Vi har definierat tre metoder som bidrar till att en internaliseringskedja pÄbörjas. Internalisering ökar den inre motivationen bÄde hos projektledare och hos projektdeltagare och kan bidra till att minska negativ stress. Den första metoden handlar om att utveckla en modell gÀllande vilken information projektledare behöver frÄn bestÀllare nÀr projekt bestÀlls. Den andra metoden handlar ocksÄ om behovet av ökad bestÀllarkompetens, och innebÀr att utbilda bestÀllarna.

Resultatet i denna studie synliggörs i fem olika teman. Det första temat har rubriken Konkurrens skapar kaos pÄ förskolegÄrden och innehÄller pedagogernas beskrivning kring deras förskolegÄrd, dÀr bland annat lekredskapen gungor och cyklar analyseras. Under temat Den svagaste lÀnken visar resultatet pÄ att pedagogerna inte delar samma syn pÄ barn nÀr det kommer till barnens lÀrande och utveckling. Det tredje temat som utkristalliserade sig Àr Torr, mÀtt och trygg, dÀr det framgÄr ett mönster som visar pÄ att dessa faktorer Àr viktiga för pedagogerna nÀr det kommer till förskolans utomhusvistelse. Under rubriken SvÄrt och fÄnga, lÀtt att tappa visar resultatet synliggörs ett mönster kring lÀrande, rörelse och samspel.