Sverige Àr ett demokratiskt land med en grund i demokratiska vÀrderingar. Skolan ska följa samma anda, och ses som en medproducent av elever som förstÄr och kan anvÀnda sig av demokratiska synsÀtt. Demokrati i skolans vÀrld yttrar sig som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lÀrande. Problematiseringen bestÄr i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten, samtidigt som den inte erbjuder nÄgra riktlinjer i hur inflytandet ska utföras. Detta innebÀr att det finns en variation i hur elevinflytande tolkas och praktiseras, vilket gör frÄgan om elevinflytande intressant. Vad betyder egentligen elevinflytande? Syftet med studien Àr att undersöka hur fem pedagoger i Ärskurserna ett till sex resonerar och berÀttar om elevinflytande utifrÄn ett lÀrarperspektiv.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrplattan kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg i förskola och förskoleklass. Vi vill undersöka de lÀrande och sociala samspel som eventuellt sker mellan barnen. Vidare undersöks hur pedagogernas förhÄllningssÀtt inverkar pÄ barnens möjlighet till lÀrande kring lÀrplattan. Pedagogernas syn pÄ fördelar och nackdelar gÀllande lÀrplattan granskas. Studiens frÄgestÀllningar besvarades utifrÄn den sociokulturella teorin.

Travel literature and especially the ?adventure story? has excited young British boys for over two centuries. However, it has also been a vehicle for the assertion of male dominance and European supremacy. The story of a British man who goes to the colonies, performs some test which is essentially a test of his manliness, and whose compulsory victory marks the end of the book, has been a central myth in colonial masculinity.Through looking at three Anglo-Saxon male travel writers from the 20th century, this essay aims to study the different ways in which Western male identity is shaped against an Indian background. The novels analysed are Topee and Turban or Here and There in India by H.A.

Syftet med detta arbete Àr att synliggöra hur förÀndringar i den fysiska miljön pÄverkar barnens sÀtt att leka och hur barnen sjÀlva ser pÄ förÀndringarna i den fysiska miljön. Fokus har legat pÄ rummets betydelse för leken pÄ förskolan. Vi har gjort vÄr studie pÄ en förskola i Norrbotten. För att genomföra vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa observationer, barnintervjuer och loggbok. Intervjuerna och observationerna har vi sedan tolkat med en tolkande ansats och anvÀnt oss av hermeneutiken som vetenskapsmetod.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att se hur lek kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans tidigare Är. Jag frÄgade mig vilken betydelse lek har för lÀrandet? Vilken syn lÀrarna i idrott och hÀlsa har pÄ lek? PÄ vilket sÀtt lek anvÀnds som undervisningsmetod i idrott och hÀlsa och vilka svÄrigheter som finns med den?MetodFör att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes en kvalitativ undersökning. Tre verksamma lÀrare i idrott och hÀlsa för grundskolans yngre Äldrar intervjuades om deras erfarenheter av lek som ett pedagogiskt verktyg.ResultatLek ska vara roligt för eleverna, kÀnnas lustfyllt och innehÄlla skratt. LÀrarna har kopplat ihop lek med lÀrande.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur Scania hanterar försörjningen av elektroniska styrenheter under sina produkters livslÀngd och hur de hanterar relationen med de leverantörer som de köper styrenheter av. Som teoretisk grund har en etablerad relationsmodell och försörjningsmetoder inhÀmtade frÄn flygindustrin anvÀnts. För att besvara frÄgorna har tre intervjuer genomförts. TvÄ gjordes med anstÀllda pÄ Scania och den tredje med Bosch, en underleverantör till Scania. Det vi kommit fram till Àr att:? Det finns inte ett enda sÀtt att hantera tillgÄngen av komponenter.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera huruvida, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, EU-domstolens avgörande Eurofood och dÀrpÄ följande nationell domstolspraxis har minskat utrymmet för insolventa bolag att utföra forum shopping genom artikel 3.1 IF i jÀmförelse med rÀttslÀget innan Eurofood. Uppsatsens slutsats Àr att EU-domstolens uttalanden i Eurofood i viss mÄn har försvÄrat genomförandet av forum shopping. Innan Eurofood var det en utbredd praxis (fallen Enron Directo SL, Daisytek-ISA Ltd m.fl.) att bryta sÀtespresumtionen med hÀnvisning, sÄsom primÀrt och avgörande skÀl, till att det insolventa bolagets huvudkontorsuppgifter utförs i den medlemsstat dÀr den aktuella domstolen Àr belÀgen, trots att bolagets (hela) verksamhet utförs i en annan stat dÀr bolaget Àven har sitt sÀte. I Eurofood uttalade EU-domstolen att sÀtespresumtionen enbart kan brytas med hÀnvisning till objektiva och faststÀllbara omstÀndigheter för tredje man. DÀrvid uttalades att nÀr ett bolag bedriver verksamhet i den medlemsstat dÀr det registrerade sÀtet Àr belÀget, Àr den omstÀndigheten att dess ekonomiska val kontrolleras eller kan kontrolleras av ett moderbolag i en annan medlemsstat inte i sig tillrÀckligt för att kullkasta presumtionen.

Syftet var att undersöka verksamma förskollÀrares tolkning av begreppen tema, tematiskt och Àmnesintegrerat med ett sociokulturellt perspektiv.FrÄgestÀllningar:Hur tolkar verksamma förskollÀrare tema, tematiskt arbetssÀtt och Àmnesintegrerat?Vad innefattar förskollÀrarna i dessa begrepp?Gör förskollÀrarna nÄgon skillnad pÄ dessa begrepp och i sÄ fall, hur?Vilka, tycker förskollÀrarna, Àr krav för tema och tematiskt arbetssÀtt?Vilka fördelar ser förskollÀrarna med att arbeta med tema, tematiskt och Àmnesintegrerat?Metod för datainsamling Àr intervju.Resultat och slutsatser: Tema uppfattades som nÄgot positivt och efterstrÀvansvÀrt med flera fördelar. En fördel var att det hjÀlpte pedagogen att hitta en utgÄngspunkt och att rama in ett omrÄde som sedan kopplades till olika Àmnen och viktiga aspekter ifrÄn lÀroplanen. FörskollÀrarna var eniga om att det fanns krav att uppfylla, sÄsom att verksamheten skulle utgÄ ifrÄn barnens erfarenheter och intressen. De med senast genomförd utbildning hade lÀttare att sÀtta ord pÄ tematiskt arbetssÀtt och förklarade det som att det tema man för tillfÀllet har finns i all verksamhet, vilket ger en röd trÄd och sammanhang.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera busschaufförers upplevelser av delaktighet i arbetet. Följande frÄgor har stÀllts: Hur kommunicerar arbetsgivare och anstÀllda med varandra? Hur upplever busschaufförer sitt arbetsschema och sina arbetstider? Kan busschaufförer vara delaktiga i utformningen av sitt arbetsschema och sina arbetstider? För att besvara dessa frÄgor har vi genomfört Ätta individuella intervjuer med busschaufförer i ett internationellt bussföretag. Resultatet visar att busschaufförernas delaktighet i arbetet Àr bristfÀllig. Anledningen till detta tror vi kan förklaras utifrÄn tre huvudsakliga faktorer.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka vad inaktiva högstadieelever sjÀlva tror skulle kunna vara betydelsefulla faktorer för att pÄbörja och vidmakthÄlla fysisk aktivitet. 160 högstadielever fyllde i en enkÀt varpÄ 71 elever som hamnade under de allmÀnna rekommendationerna för fysisk aktivitet fick fylla i en andra utförligare enkÀt. Data frÄn 29 elever som i den andra enkÀten angav att de var aktiva en gÄng i veckan eller mindre bearbetades och lÄg till grund för en tredje fas dÀr 18 av dem slumpmÀssigt valdes ut och undersöktes med fokuserad gruppintervju som metod. Fokusgruppsresultaten visade att eleverna bland annat lyfte fram det första intrycket, ledaregenskaper, gruppindelning, social kontakt, tidiga framsteg och ovanliga aktiviteter som betydelsefulla faktorer. Resultaten ansÄgs vara tillÀmpbara pÄ projekt som syftar till att aktivera otillrÀckligt aktiva högstadielever..

Det jag ville uppnÄ med denna uppsats var att fÄ insyn i förÀldrars uppfattning om deras barns matematiklÀxa och om hur matematiklÀxlÀsningen ser ut pÄ hemmaplan samt hur de stÀller sig till frÄgan om en lÀxfri skola. I en kvantitativ undersökning, genomförd i en mindre sydskÄnsk by, fÄr jag i stora drag reda pÄ att cirka en tredjedel av förÀldrarna gÀrna ser en skola utan lÀxor medan en annan tredjedel verkligen inte vill ha en skola utan lÀxor. En tredje lite mindre grupp har mÄnga Äsikter som jag kategoriserat i sex grupper och dessa uttrycker varken ja eller nej till lÀxfritt. Jag fÄr ocksÄ reda pÄ enligt min tolkning av materialet att tvÄ tredjedelar av förÀldrarna nÄgon gÄng upplevt en stökig lÀxsituation. Uppsatsen tar ocksÄ upp internationell samt svensk forskning kring lÀxor, rÄdande för- och nackdelar med fokus pÄ matematik. I övrigt behandlas Vygotskijs syn pÄ lÀrande, socioekonomiska skillnader och matematiksvÄrigheter kopplat till matematiklÀxor..

Varje kreditaffÀr innebÀr en risk för företag. Denna rapport grundar sig pÄ hur företagen kan vÀrdera och hantera sina kundfordringar för att kundförluster skall minimeras. Kundfordringar kan vÀrderas pÄ tre olika sÀtt. Huvudregeln Àr att en individuell bedömning i första hand skall tillÀmpas. I undantagsfall kan en kollektiv bedömning av kundfordringarna vara bruklig.

BAKGRUND:I vÄr undersökning belyser vi vikten av sprÄkets betydelse för samspelet. Vi har lÀst vadlitteratur och forskning skriver om samspelet mellan barnen och mellan barn och pedagoger.Med sprÄket menar vi i detta fall kroppssprÄk och det verbala sprÄket. Vi har sett hur barnuttrycker empati med hjÀlp av kommunikation samt hur pedagoger agerar nÀr barnenuttrycker sina kÀnslor.SYFTE:Syftet Àr att undersöka hur barnets sociala kompetens och inlevelseförmÄga sker i samspelmed varandra och pedagoger.METOD:Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med observationer som redskap dÀr löpande protokollhar anvÀnts. Vi har observerat relationer i barngrupper mellan barn ? barn och barn - vuxnadÀr Äldern pÄ barnen har varit frÄn ett till sex Är.

Syftet med min undersökning gÄr ut pÄ att ta reda pÄ hur förskollÀrare ser pÄ sitt fostransansvar i den egna verksamheten och om man arbetar genusmedvetet. I min undersökning har jag intervjuat ett antal förskollÀrare och jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod. Med hjÀlp av intervjuerna försöker jag belysa följande problemstÀllningar: Hur ser förskollÀrarna pÄ sitt uppdrag att fostra flickor och pojkar? Hur gÄr förskollÀrare tillvÀga i sitt dagliga arbete? Vilka svÄrigheter upplever förskollÀrare nr de försöker arbeta genusmedvetet?I undersökningen framkommer det att nÄgra förskollÀrare försöker tÀnka genusmedvetet och arbetar dÀrefter, men att man inte lyckas hÄlla fokus hela tiden. NÄgon pedagog föredrar att se till individen och tror att man pÄ det viset behandlar barnen lika oavsett kön.

Denna rapport Àr skriven inom ramen för magisterkursen Management och pÄ uppdrag av HSB Malmö. Rapporten Àr indelad i tre delar dÀr den första utgör huvuddelen och syftar till att spegla vÄrt projektarbete pÄ HSB Malmö. I denna delen beskrivs och tolkas HSB Malmö i nulÀget, samt presenteras rekommendationer till hur ledningen i framtiden bÀttre ska kunna skapa organisatoriska förutsÀttningar för ett strategiskt förÀndringsarbete. UtifrÄn vÄrt syfte och den information som vi samlat in, har vi valt ut ett antal teman som vi anser Àr mest intressanta och utmanande för HSB Malmö att jobba med i önskan om att nÄ större framgÄng i strategiskt förÀndringsarbete. Dessa teman (medlemsorganisation eller vinstdrivande företag?, kundorientering, kommunikation och information, kompetens, visionsarbete, ledarskap, företagskultur och organisationsstruktur) utgör grunden för den diagnos av situationen pÄ HSB Malmö som vi presenterar i rapporten.