Med tankar frÄn pedagogen Montessori och filosoferna Platon och Baudrillard har detta arbete behandlat frÄgor om datorn och dess betydelse för en grafiker. FrÄgestÀllningen formulerades efter hand och lydde tillslut: ?Hur kan materia te sig i digital form?? Forskningen resulterade i en hypotes för hur digital materia skulle födas i datorn: genom att blanda tvÄ uppsÀttningar av data, sÄsom tvÄ genuppsÀttningar tillsammans skapar en ny organism. Under produktionen utvecklades dÀrmed en metod för hur en grafiker ska kunna skapa tillsammans med en dator. Syftet Àr att ge andra grafiker ett nytt sÀtt att se pÄ digital grafik.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers uppfattning och erfarenhet av hur det matematiska sprÄket inverkar pÄ elevers möjlighet till ökad begreppsförstÄelse. Studien ger en översikt över tidigare forskning om det matematiska sprÄkets inverkan pÄ begreppsförstÄelsen. Med hjÀlp av enkÀtundersökning och intervjuer ville jag ta reda pÄ hur pedagoger arbetar för att utveckla det matematiska sprÄket och dÀrmed stÀrka elevernas begreppsförstÄelse, men ocksÄ vilka möjligheter eller hinder som pedagoger möter i detta arbete. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ vilka grundlÀggande förutsÀttningar som Àr betydelsefulla för att möjliggöra ett arbetssÀtt dÀr man medvetet arbetar med det matematiska sprÄket som medel att nÄ ökad begreppsförstÄelse, samt vilken betydelse ett sÄdant arbetssÀtt har för elever i matematiksvÄrigheter. Sammanfattningsvis visar resultaten av mina undersökningar pÄ samstÀmmighet hos pedagogerna att om pedagogen i matematikundervisningen arbetar medvetet med det matematiska sprÄket och eleven fÄr arbeta sprÄkligt aktivt i samspel med pedagog/kamrater finns förutsÀttningar för att elevens matematiska begreppsförstÄelse utvecklas. Faktorer av betydelse Àr att eleven fÄr arbeta i en liten flexibel grupp i en ÀndamÄlsenlig lokal med god tillgÄng till konkret och laborativt material dÀr arbetssÀttet Àr verklighetsbaserat och under ledning av en kompetent pedagog/specialpedagog. Vidare framkom att dessa förutsÀttningar har sÀrskilt stor betydelse för elever i matematiksvÄrigheter..

Grov vÄrdslöshet spelar en stor roll inom skadestÄndsrÀtten dÄ detta Àr en förutsÀttning för att personskada skall kunna jÀmkas vid skadelidandes medverkan. OcksÄ inom försÀkringsrÀtten Àr begreppet viktigt vid försÀkringsgivarens regressrÀtt dÄ tredje man framkallat försÀkringsfallet genom grov vÄrdslöshet. Om försÀkringstagaren framkallar försÀkringsfallet genom grov vÄrdslöshet Àr försÀkringsgivaren fri frÄn ansvar utom vid livförsÀkring. Inom konsumentförsÀkringen kan ersÀttningen jÀmkas vid framkallande genom grov vÄrdslöshet dÄ ersÀttningen inte gÀller skadestÄnd. I förarbetena diskuteras inte mera ingÄende vad som menas med begreppet eller vem som kan tÀnkas vara grovt vÄrdslös annat Àn att vÄrdslösheten mÄste vara av ett mycket allvarligt slag för att klassas som grov.

Denna studie handlar om hur djur kan anvÀndas som verktyg i det sociala arbetet. Syftet Àr att undersöka hur djur kan bidra till mÀnniskors/klienters utveckling och ?tillfrisknande?. Detta Àr en kvalitativ studie och informationen Àr hÀmtad frÄn sex stycken intervjupersoner frÄn tre olika behandlingshem. Intervjuerna utfördes pÄ respektive behandlingshem och vid varje intervju var tvÄ intervjupersoner nÀrvarande, alla intervjupersoner var personal pÄ respektive behandlingshem.

Uppsatsen behandlar kiwimetoden som lÀsinlÀrningsmetod bland elever i Ärskurs F-2. Kiwimetoden innefattar fyra moment i lÀsinlÀrningen; gemensam lÀsning, vÀgledd lÀsning, sjÀlvstÀndig lÀsning och höglÀsning och metoden fokuserar pÄ att samtala kring text. Syftet med undersökningen Àr bland annat att undersöka vad undervisande pedagoger anser Àr för- och nackdelarna med kiwimetoden och hur de upplever att eleverna utvecklas i sin lÀsning med hjÀlp av metoden. Undersökningsmetoden Àr intervjuer med fyra pedagoger som har olika mycket erfarenhet av kiwimetoden i lÀsundervisningen. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna upplever att eleverna tycker det Àr intressant med lÀsning och att eleverna lÀser mycket genom metoden.

Jag har valt att undersöka hur tre stycken förskollÀrare i en mellanstor kommun arbetar med musik i verksamheten för att frÀmja sprÄk hos barn. De flesta förskolor i Sverige sjunger och spelar tillsammans med barnen i stor utstrÀckning. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall dessa pedagoger var medvetna om musikens förmÄga att frÀmja sprÄk. Ifall medvetenheten fanns ville jag granska hur samt varför de planerar och genomför sina musiksamlingar i avsikt att öka sprÄket hos barn. Som metod har jag anvÀnt mig utav kvalitativa intervjuer.

Denna studie syftar till att ge fördjupad kunskap genom litteratur, intervjuer och observationer hur pedagoger möter flersprÄkiga elever i matematikundervisningen. FlersprÄkiga elever har ett annat modersmÄl som i sin tur kan medföra att behovet av speciella insatser behövs i undervisningen i matematik. Att lÀs- och skrivförstÄelsen har betydelse inom matematiken för flersprÄkiga elever Àr tÀmligen kÀnt. I PISA rapporten (2013) och Statistiska centralbyrÄns rapport (2014) visar statistiken att flersprÄkiga elever inte uppnÄr mÄlen i matematik i den omfattning som elever med svenska som modersmÄl.Detta Àr en kvalitativ studie som utförts pÄ tvÄ 4-6 skolor i en specifik kommun. Skolorna har stor andel flersprÄkiga elever.

Vi har valt att titulera vÄr studie; ?Korsord eller charader? Ett undervisningsförsök med jÀmförelse mellan lÀs & skriv och pedagogiskt drama som metod?. VÄrt problemomrÄde inriktar sig pÄ en jÀmförelse mellan tvÄ olika metoder; lÀs- och skriv och pedagogiskt drama. Vi har valt den hÀr undersökningen för att vi vill bidra till forskningen kring dramaanvÀndning i skolundervisningen. FrÄgestÀllningen som ligger till grund för studien lyder; Vilken skillnad kan Àmneskunskapen bli vid anvÀndning av lÀs och skriv respektive pedagogiskt drama som metod för lÀrandet? För att undersöka dessa undervisningsmetoder har vi valt att genomföra ett antal undervisningsförsök med en urvalsgrupp som funnits i Linas nÀrhet.

Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra pedagogers tankar kring arbetet med barn med koncentrationssvÄrigheter i förskolan. KoncentrationssvÄrigheter Àr vanligt förekommande i förskolan i dag och allt fler barn bedöms ha dessa svÄrigheter. Pedagoger i förskolan kommer förr eller senare att stöta barn som har dessa svÄrigheter (Nordin-Hultman, 2008). Om ett barn inte fÄr det stöd det behöver i förskolan kan det leda till att barnet drabbas av problem senare i livet, dÀrför fÄr förskolan en betydande roll för barnet och dess utveckling.För att fÄ en förstÄelse om hur nÄgra pedagoger reflekterar kring sitt arbetssÀtt med barn som har koncentrationssvÄrigheter i förskolan genomfördes sex kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med hjÀlp av en intervjuguide.

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra betydelsen av material, miljö, samt pedagogers förhÄllningssÀtt har för de smÄ barnens samspel.Vi belyser detta genom aktuell litteratur och kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger. De intervjuade valde att svara skriftligt, vilket de upplevde positivt, eftersom de dÄ kunde tÀnka efter i lugn och ro, samt konsultera med kollegor.Analysen har skett genom att jÀmföra de utskrivna svaren med utvald litteratur inom omrÄdet.I svaren frÄn respondenterna har vi fÄtt exempel pÄ hur viktigt det Àr att uppmÀrksamma barnens samspel och framförallt hur viktig del pedagogen har, inte minst genom att avlÀsa barnens olika behov. Oavsett om det handlar om att utforma gynnsamma miljöer, göra observationer för att hitta fungerande rutiner, vara deltagande i samtal och diskussioner eller ta ett steg tillbaka för att endast observera nÀr barnen löser olika situationer, sÄ handlar det alltid om att pedagogerna mÄste vara vakna, nÀrvarande och medvetna om att de Àr viktiga för skapandet av barns samspel. Vi har Àven fÄtt exempel pÄ vad pedagoger kan göra, sÀga och tÀnka pÄ för att barnens samspel skall öka. Att dela in barnen i smÄ grupper, samt att sporra barnen att ta hjÀlp av varandra, var svar som Äterkom..

Enligt tidigare studier frĂ„n (skolverket) har man konstaterat att var tredje elev pĂ„ fordons/transportprogrammet inte fĂ„r nĂ„got slutbetyg med grundlĂ€ggande behörigheter. Varför Ă€r det sĂ„? Är det skolans fel, eller Ă€r det eleverna som Ă€r dĂ„ligt motiverade? Jag vill dĂ€rför försöka ta reda pĂ„ varför elever vĂ€ljer transportprogrammet. Vidare vill jag ta reda pĂ„ varför det Ă€r sĂ„ fĂ„ flickor som söker till transportprogrammet. Jag har anvĂ€nt mig av tvĂ„ undersökningsmetoder som jag tycker kompletterar varandra vĂ€ldigt bra, och som Ă€r mest kvalitativa för just min undersökning. Det Ă€r enkĂ€tmetoden och intervjumetoden.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den enskilde pedagogen kan arbeta för att lÄta skolelevers egna funderingar och stÀllningstaganden utgöra en integrerad del av deras undervisning i Àmnet religionskunskap. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr: Hur kan undervisningen i religionskunskap utformas sÄ att elevernas röster synliggörs och tillÄts influera undervisningen pÄ djupet? Ytterligare ett av uppsatsens syften, som dock Àr underordnat det ovan nÀmnda, Àr att redovisa den livsfrÄgeundersökning som varit en del av undervisningsprocessen. Materialet som ligger till grund för denna undersökning Àr dels mina egna iakttagelser kring undervisningsprocessen som Àgde rum inom ramen för undervisningen kring judisk tro och tradition, dels elevernas skriftliga svar pÄ de livsfrÄgor jag stÀllt dem inför. Dessutom ingÄr en av eleverna utförd utvÀrdering av arbetssÀttet.

Problematiken som ligger till grund för denna studie Àr att vi har uppmÀrksammat tendenser till att bilder och bildskapande anvÀnds som tidsfördriv pÄ förskolor. Processen och efterarbetet Àr inget som lÀggs nÄgon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och bildskapande Àr av betydelse för den sprÄkliga förmÄgan hos barn.DÀrför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och bildskapande, bidra med kunskap kring hur sprÄkliga praktiker skapas.Med utgÄngspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fÀltanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjÀlp av interaktionsanalys.I studien framkom det att pedagogens nÀrvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö Àr betydande. Slutsatsen i studien Àr att om pedagogen ska kunna skapa goda sprÄkliga praktiker kring bilder och bildskapande, Àr det av betydelse att aktiviteterna Àger rum pÄ platser dÀr det inte Àr störande ljud och spring frÄn andra runt omkring.

SjukfrÄnvaro, och dess orsaker har debatterats kraftigt i samhÀllet under mÄnga Är. Debatten har frÀmst avsett lÄngtidssjukskrivning. Denna studie har fokus pÄ korttidsfrÄnvaron, vilket avser sjukfrÄnvaro under 15 dagar och som ligger inom arbetsgivarens sjuklöneperiod. KorttidsfrÄnvaron Àr upprepande nÀr medarbetaren har varit borta vid sex tillfÀllen under 12 mÄnader.NÀr möjligheterna att göra nÄgot Ät livssituationen stÀngs (genom att kontrollmöjligheterna har minskat samtidigt som kraven ökat) ÄterstÄr för mÄnga mÀnniskor endast att anvÀnda korttidsfrÄnvaro för ÄterhÀmtning, eller ocksÄ gÄr de in i utmattningstillstÄnd ? (Theorell, 2003: 9)Studien utgÄr frÄn medarbetarens perspektiv, och resultatet visar att de medarbetare i studien som har varit upprepat korttidsfrÄnvarande uppfattar PiteÄ Kommuns tidiga rehabiliteringsarbete pÄ olika sÀtt.

Baumann, L & Unander-Scharin, M-J (2010) Lekinspirerande innemljö i förskolan och barns delaktighet i denna - En studie om pedagogers tankar kring innemiljön och dess inverkan pÄ barns lek Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet behandlar innemiljöns betydelse för att inspirera barns lek i förskolan. Syftet med undersökningen Àr att synliggöra pedagogernas tankar om miljöns betydelse samt att se hur barn leker i denna miljö. De frÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn Àr följande: Hur tÀnker pedagoger kring miljön i förskolan? Hur pÄverkas barns lek av miljöns utformning? Hur delaktiga Àr barnen i utformningen av miljön? Metoderna som anvÀnts för att besvara ovanstÄende frÄgor har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor, samt ostrukturerade observationer av barns lek i utvalda rum pÄ dessa. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit forskning kring leken, demokrati och delaktighet i förskolan.