Efter alla larmrapporter kring att klamydia ökar bland ungdomar ville vi ta reda pÄ hur ungdomarnas attityd gentemot kondomanvÀndning ser ut och om de Àr medvetna om hur olika STD smittar. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vem och/eller vad som har stort inflytande pÄ ungdomarnas kondomanvÀndning. En enkÀtundersökning genomfördes vÄren 2008 pÄ en skola i södra Sverige. De elever som deltog i undersökningen gick tredje Äret pÄ teoretiska program pÄ gymnasiet. Det visade sig att elever har positiva attityder gentemot att anvÀnda kondom och att de överlag har goda kunskaper om hur STD smittar.

Studiens syfte Àr att ge ett kunskapsbidrag för betydelsen av det pedagogiska ledarskapet inom skolans vÀrld. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. FrÄgestÀllningar Àr: Hur beskriver och motiverar nÄgra pedagoger det egna konkreta och pedagogiska ledarskapet? Vilka erfarenheter har pedagogerna av det egna pedagogiska ledarskapet? Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer dÀr pedagoger frÄn sÄvÀl förskolan och grundskolan samt fritidshemmet ger sin syn pÄ det egna pedagogiska ledarskapet. Samtliga pedagoger i studien anser att det Àr av yttersta vikt att utgÄngspunkt hela tiden ska tas utifrÄn barnet.

Denna uppsats handlar om samspelet mellan hemmet och fritidshemmet och hur detkan pÄverka elevens trygghet, trivsel och personliga utveckling pÄ fritidshemmet.Syftet med denna studie Àr att i viss mÄn studera vad rektorer men frÀmst vadpedagoger och vÄrdnadshavare anser om kommunikation och samverkan mellan hemoch fritidshem. Vi redogör för vad skolans föregÄende och gÀllande styrdokumentmenar om samverkan med hemmet samt ger en teoretisk bakgrund som beskriver vadforskning och litteratur sÀger om Àmnet. VÄrt teoretiska perspektiv i uppsatsen Àr detsociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn lÀrande, kommunikation, kontext ochartefakter. Av dessa nyckelbegrepp fokuserar vi pÄ kommunikation och det lÀrandesom sker mellan pedagoger och vÄrdnadshavare nÀr eleven sÀtts i centrum fördiskussionerna. Genom skriftliga frÄgeformulÀr till vÄrdnadshavare, pedagoger ochrektorer pÄ fyra utvalda skolor samlades en mÀngd data in för att kunna belysa dettaomrÄde.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka kunskaper pedagogen kan behöva i sitt arbete med barn som har diagnosen Downs syndrom samt vilka arbetssÀtt som tillÀmpats i förskolan. NÀr vi benÀmner ordet pedagoger syftar vi pÄ all personal i förskolan vilket inkluderar bÄde barnskötare och förskollÀrare.Studien baseras pÄ fyra respondenters erfarenheter av yrket som assistent till barn med diagnosen Downs syndrom. Vi har anvÀnt oss av intervju som metod för att fÄ sÄ konkreta och ingÄende svar som möjligt. Resultatet baseras pÄ respondenternas intervjusvar och i diskussionen har vi kopplat resultatet till tidigare forskning. Resultatet i studien visar att pedagogerna som arbetar med barn som har diagnosen Downs syndrom har ett stort ansvar frÀmst nÀr det gÀller barnens sprÄkliga utveckling.

Syftet med undersökningen var att fÄ en uppfattning om hur pedagogen arbetar pÄ förskolan med barn som har en sprÄkstörning. Undersökningen bestod av nio intervjuade pedagoger som delade sina erfarenheter och kunskaper kring att arbeta med barn som har en sprÄkstörning, vilka metoder de anvÀnder samt vilken extern hjÀlp de fÄr. I litteraturgenomgÄngen redovisas den litteratur som utgör underlaget till undersökningen. LÀroplanernas synsÀtt kommer lyftas, begreppet sprÄkstörning tydliggörs samt vilka olika delar det bestÄr av. Avsnittet synliggör Àven teorier kring hur barn lÀr sig sprÄket och hur det utvecklas.Ur resultatet framkommer det att pedagogerna har olika erfarenheter och förförstÄelse om begreppet sprÄkstörning.

Teknologin har en central del i vÄra liv, som skall sannolikt vara lika sjÀlvklar i framtidens skola dÀrför finner vi intresset i Àmnet. Studiens syfte Àr att undersöka hur en verksam pedagog anvÀnder Tragetonmetoden, Att skriva sig till lÀsning i Ärskurs tvÄ. Studien belyser metodens för- respektive nackdelar, samt hur en interaktion sker mellan eleverna nÀr de arbetar vid datorn. Undersökningen gjordes med en kvalitativ forskningsmetodik i form av semistrukturerade intervjuer, samt observationer. Den verksamma pedagogen intervjuades, samt fyra elever i klassen.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken betydelse lÀsförstÄelsen har för matematisk problemlösning. Fokus ligger pÄ elevernas lÀsförstÄelse av olika typer av texter som behandlar matematik pÄ grundlÀggande skolnivÄ. Detta studeras utifrÄn tre olika undersökningar dÀr lÀsförstÄelse granskas i relation till matematisk problemlösning. Den första undersökningen bestod av sju stycken textuppgifter i matematik. Den andra undersökningen bestod av tolv matematiska tal utan text dÀr rÀkneoperationerna var de samma som i textuppgifterna.

Cancer Àr i dag en vanlig sjukdom och var tredje svensk drabbas av denna sjukdom. En person som fÄr beskedet cancer kan uppleva stora förÀndringar. Alla mÀnniskor reagerar olika och dÀrför Àr det viktigt att vÄrdpersonalen har kunskap och förstÄelse om detta. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse i samband med att de fÄr ett cancerbesked. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

Beröm Àr ett positivt utlÄtande om nÄgon annans prestation, medan bekrÀftelse Àr detsamma som att erkÀnna nÄgons existens. I dagens samhÀlle blir individen bedömd efter vad den presterar och inte hur den Àr. Detta kan leda till att mÀnniskor fokuserar pÄ att prestera, istÀllet för att vara nöjda med sig sjÀlva som de Àr. Individens sjÀlvkÀnsla utvecklas nÀr en viktig person i dens liv erkÀnner individen som den Àr och fÄr den att uppleva sig som vÀrdefull. Genom att lÀgga grunden till barnets sjÀlvkÀnsla ger man det förutsÀttningar för ett fruktbart liv.

AbstractRönngren, C (2011) Den allvarsamma leken - ett fokussamtal om pedagogiska strategier för att skapa förutsÀttningar för rollspel.  Syftet med studien var att undersöka hur erfarna pedagoger tÀnker kring sina strategier i situationer nÀr teaterovana vuxna ska ta steget in i rollspel. Ett fokussamtal med fyra informanter genomfördes och urvalet skedde med kravet att deltagarna skulle ha arbetat med teaterovana vuxna och rollspel, i det hÀr fallet forumspel och simuleringar. Samtalet spelades inte in, utan vÀgganteckningar fördes löpande sÄ att deltagarna kunde ta stÀllning till materialet under samtalets gÄng samt lÀtt Äterknyta till tidigare samtalstrÄdar. Resultatet redovisas i en sammanfattning av samtalet och diskuteras sedan med utgÄngspunkt i teorier om kommunikation i fiktion; lek samt teori om kommunikation mellan skÄdespelare och publik. Deltagarna i fokussamtalet visade sig mycket medvetna om kommunikationen pÄ den sensoriska nivÄn, vilken handlar om kommunikation pÄ ett plan som kan beskrivas som ett personligt förhÄllande.  Vikten av att pedagogen Àr följsam gentemot deltagaren var en av de strategier som ansÄgs viktigast.

BakgrundOm man anvÀnder böcker pÄ rÀtt sÀtt kan man genom boklÀsning stödja barnen i sin sprÄkliga utveckling. Men boklÀsning kan ocksÄ bland annat bidra till att barnen fÄr utveckla sin fantasi, fÄr nÀrhet, som underhÄllning eller att lyssna pÄ vid vilan. I den sociokulturella teorin som jag anvÀnt mig av i denna undersökning beskrivs det att det Àr genom samtal som vi mÀnniskor blir de individer vi Àr.SyfteSyftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger och barn i en förskola anvÀnder sig av lÀsning utifrÄn följande lÀssituationer; lÀsning som underhÄllning, lÀsning för att lugna, pedagogiskt planerad lÀsning och lÀsning i lek.MetodJag har valt att utgÄ ifrÄn bÄde kvantitativ och kvalitativ metod. Detta har jag gjort genom att anvÀnda mig av verktyget observation. BÄde strukturerade observationer i löpande protokoll och observationsschema.ResultatUnder mina observationer pÄ förskolan Humlan har jag valt att se pÄ hur pedagoger och barn anvÀnder sig av lÀsning (lÀsning som underhÄllning, lÀsning för att lugna, pedagogiskt planerad lÀsning eller lÀsning i leken) och vem det Àr som tar initiativ till lÀsningen (pedagogen eller barnet).

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att skapa en DVD samt ett bifogande arbetsmaterial, hÀfte, med temat vÀnskap för grundskolans tidigare Är. Vi ville undersöka hur denna tas emot av tre pedagoger. VÄrt syfte Àr Àven att se om vÄr digitala produkt kan tÀnkas anvÀndas som undervisningsmaterial i grundskolans tidigare Är samt om de tre pedagogerna fÄtt tankar kring en undervisning baserat pÄ en kombination av olika estetiska uttryckssÀtt. Vi behandlar bland annat begreppen KME samt estetiska sprÄk. Vidare beskriver vi forskning och teorier kring estetiska uttryckssÀtt i undervisningen.

Antologin bestÄr av tre bidrag som studerar betydelsen av arbete och arbetslöshet ur olika perspektiv. TvÄ av de tre bidragen inriktar sig pÄ lastbilschaufförer och privatrÄdgivares upplevelser av deras arbeten. Det tredje bidraget fokuserar pÄ hur det Àr att vara ung och leva utan arbete, samt vilka konsekvenser det fÄr för individen. I anslutning till vÄra frÄgeteman rörande arbete och arbetslöshet har vi genom mindre omfattande fÀltarbeten och kvalitativa intervjuer samlat in material till studien, som dÀrefter analyserats med hjÀlp av Grundad teori-metoder. Analysen av materialet har bidragit till att olika teorier kring bland annat livsvillkor, sociala interaktion med andra, samt arbetsrelaterad stress, blivit centrala för antologin.

I denna uppsats studeras keywordmetodens pÄverkan pÄ gymnasieelevers ordinlÀrning i ett nordiskt sprÄk, islÀndska. En undersökning genomfördes pÄ 64 elever i tre gymnasieklasser som fick försöka lÀra sig 22 islÀndska ord. TvÄ av gymnasieklasserna blev instruerade i att anvÀnda keywordmetoden, medan den tredje fick anvÀnda valfri teknik. De blev testade en gÄng omedelbart efter att de fÄtt trÀna pÄ orden ? och en gÄng efter en vecka.Keywordgrupperna presterade jÀmbördigt med kontrollgruppen pÄ första testet, men pÄ det andra presterade de sÀmre Àn kontrollgruppen.

Förskolan Àr barns sociala arena dÀr de vistas mÄnga timmar om dagen. Samtidigt lever barnen i lekens vÀrld, vilken Àr betydelsefull för deras utveckling. PÄ förskolan skapar barnen kamratskap och lÀr sig upptÀcka vÀrlden pÄ ett naturligt sÀtt genom leken. Men det Àr inte bara barn pÄ förskolan. Barnen delar arenan med vuxna, pedagoger, som har en avgörande roll för att skapa utrymme för barnens lekar.