Undersökningens syfte var att skapa förstÄelse och upptÀcka faktorer varför pedagogers arbetsmetoder och instÀllning till utevistelse pÄ förskolans gÄrd skiljer sig Ät. Genom litteraturstudier undersöks utevistelsens betydelse för barns utveckling och hÀlsa. Studien innehÄller ocksÄ utdrag frÄn förskolans styrdokument och olika forskares Äsikter angÄende pedagogens förhÄllningssÀtt vid utevistelse. I den teoretiska bakgrunden tas ocksÄ upp hur mÀnniskans förhÄllande till utevistelse har förÀndrats genom historien. VÄra frÄgor gÀllde vilka kunskaper pedagogen har om utevistelsens betydelse och vilka faktorer som pÄverkar den enskilde pedagogens förhÄllningssÀtt pÄ förskolans utegÄrd.

ResuméSkiljeklausulen utgör grunden för skiljemÀnnens behörighet att avgöra en tvist. Det ligger dÀrmed nÀra till hands att anta att endast den som har ingÄtt avtalet med den tillhörande skiljeklausulen kan tvingas medverka i ett skiljeförfarande. Emellertid har ett flertal skiljeklausuler bedömts vara tillÀmpliga Àven i förhÄllande till den som pÄ annat sÀtt har varit delaktig i avtalets prestationer respektive förpliktelser. I svensk rÀtt saknas det regler för hur ett skiljeavtals rÀttsverkan skall bedömas i situationer dÀr sÄvÀl signatÀrer som ickesignatÀrer Àr involverade. Uppsatsens syfte Àr sÄledes att försöka identifiera vilka omstÀndigheter som kan legitimera bundenhet av en skiljeklausul, som tredje part aldrig har haft för avsikt att acceptera.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

Syftet med studien i mitt examensarbete Àr att ta reda pÄ om det finns nÄgra pedagogiska ÄtgÀrdsmetoder för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Litteraturstudierna visar att det finns ett antal sÄdana, men frÄgan blev dÄ om de anvÀnds i praktiken av speciallÀrarna i vÄra skolor. För att ta reda pÄ den saken, intervjuades tre personer som pÄ olika sÀtt kommer i kontakt med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. TvÄ av intervjuerna utfördes pÄ respektive arbetsplats och bandades, medan den tredje var en mailintervju. Resultatet av bÄde mina litteraturstudier och intervjuer visar att det finns ett antal olika pedagogiska ÄtgÀrdsmetoder.

Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssÀtt i projektarbeten av teoretisk karaktÀr. Detta ger en fingervisning av pÄ vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssÀtt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter pÄ mellan 15 och 25 sidor som Àr skrivna av gymnasieelever som lÀser det tredje och sista Äret i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna Àr kritiskt tÀnkande, slutledningsförmÄga och referenshantering.

Syftet med studien var att fÄ inblick i hur arbetet med rÀttvis bedömning och betygsÀttning kan gestaltas i gymnasieskolan ur ett elevperspektiv. Fem elever frÄn fyra gymnasieskolors studieförberedande program intervjuades. Resultatet visade för det första att tre olika bedömningsformer kan urskiljas: 1) Summativ bedömning; 2) Summativ bedömning med formativa inslag; 3) Formativ bedömning. För det andra sker för de flesta av eleverna ingen större involvering i bedömningsprocessen: eleverna blir bedömda. För det tredje anser de flesta av eleverna att den Äterkoppling de fÄr av lÀraren Àr bristfÀllig och otillrÀcklig.

I detta arbete har nÄgra pedagogers syn pÄ ePLUS-skÀrmen granskats. ePLUS-skÀrmen Àr en speciell datorskÀrm som introducerats i skolan och som möjliggör en mer interaktiv datoranvÀndning. I denna undersökning har studerats om skÀrmen anvÀnds i undervisningen, om undervisningen har mÄst omorganiseras pÄ grund av att skÀrmen anvÀnds och huruvida pedagogerna anser att undervisningen blivit bÀttre eller sÀmre.Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ enkÀter. Undersökningen har utförts i en skola som nyligen investerat i ePLUS-skÀrmar; enkÀten som ligger till grund för studien har delats ut till samtliga pedagoger pÄ skolan.Resultatet visar att samtliga respondenter har en mycket positiv syn pÄ ePLUS-skÀrmen och denna syn har stÀrkts sedan införandet. Vidare upplevs arbetssituationen förenklad och lÀrarna upplever sig kunna arbeta mer effektivt med olika material.

Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r dessutom en etisk och juridisk skyldighet.

Statistik visar att antalet sökande till OmvĂ„rdnadsprogrammet (OP) blir allt fĂ€rre. Behovet av utbildade och kompetenta undersköterskor kommer i framtiden att öka. Syftet med denna studie Ă€r att belysa och lyfta fram tankar och uppfattningar om hur en lokal inriktning ? OmvĂ„rdnadsprogrammet med samhĂ€llsinriktning (OP-s) - skapades i ett försök att höja statusen och intresset för vĂ„rdyrken. Genom en enkĂ€t till elever pĂ„ OP-s och genom kvalitativa intervjuer med en pedagog, programrektorn och utvecklingssekreteraren i kommunen, har vi försökt fĂ„ fram olika tankar och uppfattningar kring inriktningen. Uppsatsen belyser följande frĂ„gor: Hur upplever en OPs klass, en pedagog, rektorn pĂ„ OP och utvecklingssekreteraren i kommunen alla skolans valmöjligheter? Är OP-s en utvecklingsmöjlighet för OP? PĂ„ vilka sĂ€tt pĂ„verkar OP-s elevurval och nivĂ„grupperingar? Varför Ă€r OP-s nerlagd? Resultatet visar att eleverna och pedagogen, som skapade inriktningen, upplevde inriktningen som mycket lyckad, dĂ„ den gav en gedigen yrkesutbildning och sĂ€rskild behörighet till mĂ„nga utbildningar pĂ„ universitet och högskola.

Med tankar frÄn pedagogen Montessori och filosoferna Platon och Baudrillard har detta arbete behandlat frÄgor om datorn och dess betydelse för en grafiker. FrÄgestÀllningen formulerades efter hand och lydde tillslut: ?Hur kan materia te sig i digital form?? Forskningen resulterade i en hypotes för hur digital materia skulle födas i datorn: genom att blanda tvÄ uppsÀttningar av data, sÄsom tvÄ genuppsÀttningar tillsammans skapar en ny organism. Under produktionen utvecklades dÀrmed en metod för hur en grafiker ska kunna skapa tillsammans med en dator. Syftet Àr att ge andra grafiker ett nytt sÀtt att se pÄ digital grafik.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka hur elever i en femteklass uppfattar och upplever fyra olika lektioner, som vi utformat utifrÄn fyra av Howard Gardners intelligenser, sÄsom verbal/ lingvistisk, logisk/ matematisk, visuell/spatial och kroppslig/kinestetisk. I vÄrt arbete presenterar vi den teoretiska bakgrund och forskning som Àr relevant för vÄr undersökning. VÄr materialinsamling har skett genom skriftligt besvarade frÄgor, lektionsobservationer, elevarbeten och elevintervjuer. I arbetets resultatdel har vi sammanstÀllt och analyserat elevernas svar och arbeten, vi har utifrÄn dessa tolkat hur de har uppfattat respektive upplevt lektionerna. I diskussionen resonerar vi vidare kring vÄra resultat och analyser. Eleverna som deltagit i vÄr studie var överlag positiva till alla de olika lektionsmomenten oavsett hur de var utformade. Det de lade störst vikt vid var huruvida lektionerna var varierande eller inte.

I denna uppsats utforskas det narrativa perspektivet som ett möjligt analytiskt grepp för att komma Ät maktstrukturer, dÀr erkÀnnandet av identiteter analyseras som en upplevd domÀn av dominans. Uppsatsen inleds med en utveckling av begreppet diskursiv makt, vilket görs genom anvÀndande av Steven Lukes teori om maktens tredje ansikte. Följande dÀrpÄ diskuteras hur man med hjÀlp av det narrativa greppet kan förstÄ makten som reglerar berÀttandet av jaget. Denna makt ses som pÄvisad dÄ teman i metanarrativ och framtrÀder som reproducerade i konkreta narrativ. Resonemanget klargörs genom en diskussion om republikanismen som ett metanarrativ, vilket relateras till hur maktutövning genom erkÀnnandet kan ta sig uttryck..

Mitt syfte Àr att fÄ ökad förstÄelse för vad drama kan bidra med för förskolebarns lÀrande. Den empiriska delen i studien har genomförts pÄ den förskola dÀr jag gjorde min senaste verksamhetsförlagda utbildning till lÀrare för tidigare Är, vilket omfattar förskolan och upptill skolans tredje Är. Barnen som deltog i mina dramaaktiviteter var mellan tre och fem Är. I studien har jag anvÀnt insamlingsmetoder av kvalitativ karaktÀr som observation, samtal/intervju och barnens bilder som jag tillsammans med barnen förde ett samtal kring. Resultatet visar att barnen genom dramaaktiviteterna utvecklade sin fantasi och nyfikenhet och dÀrigenom sitt lÀrande.

Avancerad program- och funktionsstudie i form av multi-use-byggnad uppbyggd kring ett badhus i urban miljö i stadsdelen Fenway i Boston. Byggnadens huvudteman Àr "den klÀttrande parken" och "bakom muren". Det förstnÀmna genom att det befintliga parkrummet invid byggnaden tematiskt ges en förlÀngning in i byggnaden och trappar sig uppÄt i badets olika nivÄer för att mynna i en södervÀnd taktrÀdgÄrd och soldÀck högst upp. Temat kring muren uttrycks genom en massiv lÄngstrÀckt byggnad mot gatan som skÀrmar av det södervÀnda badet frÄn den trafikerade gatan. Mot parkens lummiga trÀd vÀnder sig ett tredje objekt i form en glasad byggnad i fyra plan med café/restaurang och bibliotek med lÀsrum och studieplatser..