Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Johansson, Katarina: En gemensam bild av barnet - en kvalitativ studie om hur förÀldrar och pedagoger upplever utvecklingssamtalet i förskolan. Examensarbete i Barndoms- och ungdomsvetenskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola: Barn Unga och SamhÀlle. Studien har syftat till att sammanstÀlla de tankar som finns kring utvecklingssamtalet hos tre förÀldrar och tre pedagoger för att fördjupa förstÄelsen om hur förhÄllandet mellan förskola och hem kan se ut. En viktig del för att skapa en gemensam bild utav barnet mellan hem och förskola Àr utvecklingssamtalet som enligt LÀroplanen för förskolan ska ske kontinuerligt. Studien har visat att pedagoger och förÀldrar upplever utvecklingssamtalet generellt som positivt sÄ lÀnge som relationen mellan förskolan och hemmet fungerar bra. Den dagliga kontakten mellan pedagoger och förÀldrar Àr det som upplevs som viktigast i samverkan mellan förskola och hem.

Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssÀtt i projektarbeten av teoretisk karaktÀr. Detta ger en fingervisning av pÄ vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssÀtt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter pÄ mellan 15 och 25 sidor som Àr skrivna av gymnasieelever som lÀser det tredje och sista Äret i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna Àr kritiskt tÀnkande, slutledningsförmÄga och referenshantering.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att beskriva pedagogers tankar kring anmÀlningsplikten och vilka hinder som kan uppstÄ i samband med anmÀlningsplikten enligt SocialtjÀnstlagen 14 kap. 1 §. Vi vill med arbetet ocksÄ förbereda oss inför kommande anmÀlningssituationer i vÄra yrkesliv och önskar att arbetet ska bidra till diskussioner kring Àmnet pÄ skolan dÀr vi gjort vÄr undersökning. VÄra huvudfrÄgor har varit: Vilka tankar har pedagogerna kring anmÀlningsplikten? Vilka hinder kan uppstÄ vid tillÀmpning av anmÀlningsplikten? Resultaten har vi nÄtt genom litteraturstudier och intervjuer.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur talutrymmet kan fördelas i en förskoleklass. VÄr frÄgestÀllning bestÄr av fyra frÄgor; Hur ser talutrymmets fördelning ut i den förskoleklass vi undersöker? PÄ vilket sÀtt fördelas talutrymme till barnen? Kan barnen i samlingen pÄverka temats riktning? Bemöter pedagogerna i vÄr undersökning barn monologiskt eller dialogiskt? Det vill sÀga, pratar pedagogerna till barnen eller med barnen? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer av samlingssituationer i den förskoleklass dÀr pedagogerna Àr verksamma. Tidigare forskning om talutrymmets fördelning speglar bland annat skolans verksamhet dÀrför kommer vi att jÀmföra förskoleklassen med skolan i vÄrt arbete. Tidigare forskning har hÀmtats frÄn bland annat Vygotskijs sociokulturella teori, Sommers bok Barndomspsykologi, Dysthes klassrumsbaserade forskning, SÀljös sociokulturella perspektiv med mera.

Denna studie syftar till att problematisera anvÀndandet av lÀxan som arbetsmetod i skolan.Undersökningen Àr inspirerad av grundad teori dÀr empirin omfattas av enkÀtundersökningar ochintervjuer av gymnasielÀrare i en medelstor svensk stad samt studier av övrig forskning ochlitteratur som berör omrÄdet. Den genererade teorins kÀrnkategorin utgörs av att det finns enideologisk skiljelinje mellan de som föresprÄkar lÀxan och dess motstÄndare. UnderkategoriernabestÄr sÄledes dels av de tvÄ motstÄende kategorierna för och emot lÀxan som arbetsmetod, mendÀremellan framkom Àven en tredje kategori bestÄende av ambivalenta lÀrare. Den ideologiskastÄndpunkten man valt visade sig nÀmligen, av praktiska skÀl, för mÄnga vara svÄr att genomfÄraoch arbeta efter i praktiken. De som i grunden Àr negativa till lÀxan, men som ÀndÄ anvÀnder sigav den som arbetsmetod, menar att sÄ som skolan Àr organiserad Àr det omöjligt att uppnÄkursmÄlen annars..

Sedan Är 2000 har XHTML tagit över frÄn HTML som standard pÄ webben. Detta examensarbete inriktar sig pÄ att undersöka om den nya standarden har börjat anvÀndas pÄ webben. Den frÄgestÀllning som gÀller för arbetet Àr tredelad varav den första delen tar upp om det Àr XHTML eller HTML som anvÀnds. Den andra frÄgestÀllningen Àmnar kartlÀgga de anledningar som finns till varför XHTML inte anvÀnds. Den tredje frÄgestÀllningen syftar till att ta reda pÄ om XHTML Àr ett lika bra markeringssprÄk som litteraturen sÀger.

Det övergripande syftet med min studie Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en förskola arbetar med barns kommunikation i bildskapande aktiviteter. UtifrÄn syftet har jag valt att undersöka fyra aspekter. Jag har undersökt hur pedagogers och barns möte ser ut. Vidare har jag försökt ta reda pÄ vilka intentioner pedagoger har med bildskapande aktiviteter. Jag har ocksÄ tittat pÄ miljöaspekter dÀr jag bland annat genomfört en miljöbeskrivning av förskolan, för att lÀsarna lÀttare ska bilda sig en helhet kring förskolan. För att lÀttare förstÄ vad barn vill förmedla med sina bilder har jag undersökt detta genom att göra en bildanalys. För att besvara syftet samt frÄgestÀllningarna har jag genomfört kvalitativa observationer samt intervjuer.

I denna studie ligger fokus pÄ dokumentation i förskolan. Syftet var att ta reda pÄ hur förskolepedagoger förhÄller sig till de etiska aspekterna kring barns deltagande i dokumentationer eftersom dessa Àr offentliga handlingar. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger frÄn olika kommuner i Hallands lÀn. Inspiration hÀmtades frÄn poststrukturalismen och Foucaults teorier om Governmentality och vid tolkning och analysering av intervjuerna anvÀndes diskurspsykologin som analysverktyg.Resultatet visade att pedagoger i vissa situationer vÀljer att inte frÄga barnen om de vill bli fotograferade, utan anvÀnder sig av olika styrningstekniker för att fÄ fram de svar som önskas. Tidsbrist ses som ett stort problem vilket har pÄverkat pedagogers instÀllning till dokumentation.Av studien framkom att det Àr viktigt att pedagogen tar stort ansvar för hur barn framstÀlls i dokumentation och sociala medier.

Syftet med min undersökning var att studera hur den skriftliga lÀrarresponsen i svenska upplevs av eleverna, vilken betydelse den har för elevernas sjÀlvbild och fortsatta skrivutveckling. För att fÄ sÄ bred bild som möjligt av fenomenet anvÀnde jag mig av kvalitativ intervju som metod. Jag intervjuade tolv elever pÄ gymnasiet med en spridning frÄn första till tredje Äret. Jag fann att eleverna vill ha respons pÄ sina texter. De lyfte fram den lÀrande funktionen och vikten av positiva kommentarer för det fortsatta skrivandet.

Denna slutreflektion beskriver mitt arbete med mitt kandidatarbete samt mina tankegÄnger under och efter projektet samt hur jag arbetat, de problem jag stött pÄ och hur jag löst dem. Delarna av denna reflektion Àr först en beskrivning av vad jag gjort, dÀrefter en beskrivning av hur detta projekt var tÀnkt att fungera. Den tredje delen Àr en beskrivning av hur jag arbetat under projektet, baserat pÄ mina veckorapporter. Den fjÀrde delen Àr sjÀlva reflektionen och den beskriver mitt arbete i mer detalj samt mina tankar och funderingar och hur jag löst de problem som uppstÄtt. Den sista delen Àr ett slutord dÀr jag sammanfattar mina tankar om utbildningen och mitt projekt jÀmfört med de liknande spel som finns idag samt mina tankar kring genren i allmÀnhet..

Jag har valt att undersöka hur tre stycken förskollÀrare i en mellanstor kommun arbetar med musik i verksamheten för att frÀmja sprÄk hos barn. De flesta förskolor i Sverige sjunger och spelar tillsammans med barnen i stor utstrÀckning. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall dessa pedagoger var medvetna om musikens förmÄga att frÀmja sprÄk. Ifall medvetenheten fanns ville jag granska hur samt varför de planerar och genomför sina musiksamlingar i avsikt att öka sprÄket hos barn. Som metod har jag anvÀnt mig utav kvalitativa intervjuer.

Syftet med uppsatsen har varit att belysa hur Montessoripedagoger upplever barn med koncentrationssvĂ„righeter, hur dessa svĂ„righeter kan komma till uttryck i verksamheten samt hur pedagogen bemöter dem i sin vardag. Syftet har vidare varit att lyfta fram vilka konsekvenser Montessoripedagogikens individuella och mer fria arbetssĂ€tt kan fĂ„ för barn med koncentrationssvĂ„righeter, samt vilka möjligheter respektive svĂ„righeter som kan tĂ€nkas finnas inom Montessoripedagogiken. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes pĂ„ tvĂ„ av sydvĂ€stra Sveriges Montessoriskolor, dĂ€r totalt sju Montessoripedagoger deltog. Pedagogerna framhöll individuella variationer av hur svĂ„righeterna kommer till uttryck, liksom variationer beroende pĂ„ situation. Även vikten av differentiering i pedagogernas förhĂ„llnings- och arbetssĂ€tt tillsammans med barnen betonades. För samtliga sju Montessoripedagoger förefaller det hĂ€r syn- och förhĂ„llningssĂ€ttet naturligt, dĂ„ kĂ€rnan i Montessoripedagogiken Ă€r att utgĂ„ frĂ„n varje individ och anpassa sĂ„vĂ€l inlĂ€rningssituationen som urval av stoff, vilket Ă€ven anges som de positiva aspekterna av ett individuellt och mer fritt arbetssĂ€tt.

Syftet med detta examensarbete Àr att skapa en helhetsbild av vilka faktorer som lÄg bakom bildandet av ett lÄgprisflygbolag inom SAS koncernen. Det vill sÀga: Vad initierade SAS att starta ett lÄgprisflygbolag? För att kunna svara pÄ vÄr frÄgestÀllning valde vi ut ett par olika inriktningar och synsÀtt pÄ strategi inom modern företagsekonomi. Vi applicerade sedan dessa pÄ företaget vi valt att studera och analyserade hÀndelseförloppet utifrÄn förutsÀttningarna som gavs. Slutsatsen pÄ rapporten konstaterar att det finns tre huvudanledningar bakom SAS lÄgprissatsning.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad nÄgra lÀrare och elever anser om bruket av slöja i skolan. För att ta reda pÄ detta har undersökningar i form av intervjuer och enkÀter gjorts pÄ tre olika grundskolor. TvÄ av skolorna har hög andel elever med annan bakgrund Àn svensk och den tredje skolan har en vÀldigt liten andel elever med utlÀndsk bakgrund. Resultatet av undersökningarna visade sig vara som vÀntat, i de skolor dÀr större andel elever med annan bakgrund Àn svensk var representerade fanns det mer tolerans och förstÄelse för slöjan. Under mina intervjuer hade jag frÄgor om hur bÄde lÀrare och elever ser pÄ elever som bÀr slöja.