"Understanding what I write" is a study of university-scientists? work concerning science-information, with the basis in Pedagogical Theory. The empirical material is collected through an inquiry and several interviews with scinentists at the ten universities of Sweden. This inquiry was done within the timeframe of November 2000 to Janurary 2001. The purpose is to find out wich methods scientists use to spread their knowledge to the society and what possibilities there are to improve these..

Detta arbete Àmnar undersöka hur pedagoger förhÄller sig till litteratur och litteraturlÀsning som undervisningsinnehÄll i förskoleklassen. Vilken litteratur vÀljer pedagogen att anvÀnda i sin undervisning och varför? Undersökningen baseras pÄ intervjuer.Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger i denna undersökning har en positiv attityd till litteratur och anser att det Àr viktigt att barnen fÄr tillgÄng till litteratur och höglÀsning bÄde hemifrÄn och ifrÄn skolans verksamhet. Syftet och tillvÀgagÄngssÀtten varierar och skiljer sig dock lite Ät. NÄgra generella mönster gÄr att utlÀsas av intervjusvaren.

Syftet med denna studie Àr att studera hur barn i Äldrarna tre till fem Är anvÀnder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhÄllningssÀtt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga vÄra perspektiv i detta Àmne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollÀrare anvÀndes som metoder för att undersöka detta utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att barn anvÀnder sig av en mÀngd olika strategier innan de fÄr tilltrÀde till leken samt att barn anvÀnder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer Àr mycket viktig.

Undersköterskors arbetsuppgifter inkluderar vÄrd av patienter och hantering av servicesysslor. Hantering av servicesysslor samt förflyttningar pÄ vÄrdavdelningen upptar en vÀsentlig del av en undersköterskas arbetstid. Denna studie kartlÀgger undersköterskors roll pÄ en vÄrdavdelning pÄ Vrinnevisjukhuset i Norrköping, Sverige. Studien analyserar hur undersköterskor fördelar sin tid mellan olika aktiviteter samt utformningen pÄ hur en framtida utbyggnad pÄ vÄrdavdelningen kan tÀnkas utformas. Metoder som anvÀndes var tidtagning med stoppur, kostnadsberÀkningar, simuleringsmodell samt intervjuer inom relevanta yrkesomrÄden.Studien erhÄller en kartlÀggning över hur nulÀget ser ut för undersköterskor pÄ en vÄrdavdelning.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Jag jÀmförde tvÄ olika förskolor och pedagogernas arbetssÀtt. Den första förskola ligger i en liten stad och den andra i en stor stad i SkÄne. Jag ville Àven undersöka vilka uppfattningar förskolelÀrare har om flersprÄkiga barn samt hur konsekvensen av förÀldrarnas agerande Àr med sina tvÄ- eller flersprÄkiga barn. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i tvÄ förskolor dÀr jag har gjort intervjuer och observationer.

I vÄrt examensarbete har vi koncentrerat oss pÄ lÀsinlÀrning och vilka metoder som anvÀnds av pedagogerna, men Àven pÄ vilken betydelse pedagogen har för elevens inlÀrning. I arbetet har vi Àven valt att ta upp hur lÀsprocessen fungerar, de olika teoretiska bakgrunderna till metoderna och det viktiga förberedande arbetet inför lÀsinlÀrningen. Vi har ocksÄ satt fokus pÄ pedagogernas möjlighet till fortbildning inom omrÄdet lÀsinlÀrning. För att fÄ reda pÄ detta har vi tittat pÄ vilka teorier och metoder som finns för att sedan gÄ ut med enkÀter till 14 verksamma pedagoger som fÄtt svara pÄ bland annat vilka metoder som just de anvÀnder och hur de arbetar med lÀsinlÀrning. Undersökningen visar att de vanligast förekommande metoderna bland pedagogerna var ljudnings metoden, helordsmetoden, ordbilder och LTG.

En skola för alla Àr mÄlet, men hur skall vi nÄ dit?VÄrt arbete syftar till att ge lÀsaren exempel pÄ hur man kan jobba som pedagog för att lyckas med inkludering av elever med autism och vad pedagogen skall försöka att undvika. Autism Àr ett mÄngfacetterat begrepp som inte lÄter sig förklaras kortfattat och en elev med autism fungerar inte nödvÀndigtvis likadant som en annan elev med samma diagnos. Detta gör att vÄrt arbete inte skall ses som ett facit eller en mall utan som exempel pÄ hur arbetssÀttet kring en lyckad inkludering kan se ut.Vi har i vÄrt arbete försökt ge en bild av vad tidigare forskning menar ger en lyckad inkludering. Vidare har vi genomfört sex intervjuer med verksamma specialpedagoger för att fÄ deras bild av arbetet med inkludering av barn med autism.

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

I vÄr studie har vi velat se hur pedagoger beskriver sitt arbete kring "elevers lika vÀrde" samt hur de definierar begreppet. Syftet Àr att ta del av pedagogers syn pÄ elevers lika vÀrde samt deras dagliga arbete med detta. Vi vill Àven beröra problemet krÀnkning i skolan. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger som Àr verksamma frÄn förskola till gymnasiet. Studien har visat att det krÀvs ett medvetet förhÄllningssÀtt av pedagogen för att eleverna ska kÀnna att de har ett lika vÀrde.

PÄ Hotell & restaurangprogrammet likt de flesta yrkesförberedande gymnasieprogram, Àr den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) ett vÀsentligt inslag i undervisningen. Detta innebÀr att eleverna under totalt femton veckor förlÀgger sin utbildning pÄ en arbetsplats. I Gymnasieförordningen gÄr att utlÀsa att APU skall vara en kursplanestyrd utbildning, men dÄ endast kurser i karaktÀrsÀmnen. Mitt syfte med arbetet har varit att genom intervjuer med framförallt APU-handledare, men Àven lÀrare och elever, försöka ta reda pÄ om APU-handledaren Àr den pedagog som kan förvÀntas frÄn skola och elev. Resultatet av undersökningen visar att det oftast sker mycket god undervisning och pedagogik ute pÄ APU-platserna, men att tendenser tyvÀrr ocksÄ pekar pÄ motsatsen.

Syftet var att undersöka hur (elever och lÀrare pÄ ?mellanstadiet? kan resonera kring elevinflytande) Ätta elever i tvÄ fyror och deras klasslÀrare resonerar kring elevinflytande. Vi avsÄg att undersöka om eleverna efterfrÄgar ökat inflytande över undervisningen som bedrivs samt hur deras lÀrare rent praktiskt arbetar med elevinflytande. Vi avsÄg ocksÄ att undersöka om det fria skrivandet skulle kunna vara ett sÀtt för pedagogen att frÀmja ett utökat elevinflytandet. I de tvÄ klasserna valdes fyra elever samt deras klasslÀrare ut och intervjuades.

Denna studie behandlar Àmnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. SyftetÀr att kartlÀgga hur elevgrupper konstrueras och vad lÀrare fokuserar pÄ nÀr de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvÀmlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i tvÄ klasser; enlÄgstadieklass samt en mellanstadieklass.

Enligt ett regeringsbeslut frÄn 2001 har Ltu en skyldighet att införa ett miljöledningssystem och enligt ett tillÀgg i högskolelagen skall samtliga universitet och högskolor frÀmja ekologisk hÄllbar utveckling inom ramen för deras verksamheter. I början av 2005 antog Ltu en miljöpolicy vars mÄl var att faststÀlla en ambitionsnivÄ för miljöarbetet pÄ Ltu. Regeringens ambition Àr att föregÄ med gott exempel och visa för övrigt samhÀlle och nÀringsliv att det Àr möjligt att bedriva verksamhet inom ramen för hÄllbar utveckling. NÀr övergripande statliga visioner förvandlas till konkreta arbetssÀtt för en myndighet Àr legitimitet ett intressant begrepp att undersöka och diskutera. Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för i vilken utstrÀckning Ltu:s miljöpolicy kan sÀgas vara legitim.

Vi vill ta reda pĂ„ hur kvinnliga pedagoger i förskolan fördelar talutrymmet och hur kommunikation/samspel ser ut mellan pedagog, flickor och pojkar. De frĂ„gestĂ€llningar som ligger till grund för vĂ„r studie Ă€r:· Skiljer det sig i flickors och pojkars tilldelade talutrymme/uppmĂ€rksamhet i samling pĂ„ förskolan. Är det sĂ„ att pojkar fĂ„r större talutrymme/uppmĂ€rksamhet?· Finns det en medvetenhet hos pedagogen i hennes förhĂ„llningssĂ€tt/kommunikation/samspel/interaktion?· Finns det skillnader i pedagogens uttryckssĂ€tt till flickor och pojkar vid tillsĂ€gelser och bekrĂ€ftelse?· AnvĂ€nder pedagoger lika/olika ordval, röstlĂ€ge, tonfall, kroppssprĂ„k gentemot flickor och pojkar?I vĂ„r fallstudie har vi observerat pedagoger och barn genom videoinspelning och intervjuat pedagogerna angĂ„ende genus och jĂ€mstĂ€lldhet. Intervjuerna dokumenterades genom ljudupptagning.