Bakgrund: Besparingar i förskolan har resulterat i större barngrupper och minskad personaltÀthet. De flesta förskolor idag Àr byggda för mindre barngrupper och det ger pedagogerna begrÀnsade möjligheter att utveckla lekmiljön pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt (Björklid, 2005). En kreativ lekmiljö ger nÀring till leken. DÀrför Àr det betydelsefullt att finna former för att öka medvetenheten om miljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling. Engdahl, Hallström- Welén och Rindsjö (1998) visar i sin kartlÀggningsstudie av den fysiska miljön att de flesta pedagoger inte förÀndrar i den inre miljön.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elevers lÀrande, sett frÄn ettlÀrarperspektiv, kan pÄverkas av differentiering. I första hand har vi kopplatdifferentieringens effekter till elevers motivation dÄ denna i sin tur pÄverkar lÀrandet.Utöver detta har vi försökt att ta reda pÄ vilka former av differentiering som anvÀnds iskolan idag och hur lÀrare utmanar och motiverar elever i sitt lÀrande. För att lÀra ossmer om detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Fyra lÀrare intervjuades medhjÀlp av öppna frÄgor som de hade fÄtt lÀsa i förvÀg. Resultatet visar att differentieringÀr svÄrt att undvika i vissa Àmnen dÄ det kan vara stor spridning pÄ eleverna, sÀrskilt ide tidiga Ären.

FörmögenhetsrÀttens allmÀnna del bestÄr av tvÄ delar, sakrÀtten och obligationsrÀtten. Denna allmÀnna del hanterar problem som Àr gemensamma för olika typer av avtal. Problemen som uppstÄr berör ofta bÄde krav pÄ betalning och krav pÄ egendom varför det Àr av vikt att se till bÄde obligationsrÀtten och sakrÀtten.Den typ av avtal som utreds i uppsatsen Àr depositionsavtal, vilka Àr föga reglerade i lagtext. Handelsbalken, dÀr deponering delvis Àr reglerat, kan upplevas som svÄrförstÄelig för gemene man eftersom texten inte förÀndrats sedan sjuttonhundratalet. Deponering av gods förekom dock redan pÄ den tiden och pÄ grund av det Àr lagtexten fortfarande fullt tillÀmpningsbar.

Syftet med studien var att undersöka vilka arbetssÀtt som anvÀnds i matematikundervisningen i nÄgra klasser i skolÄr 1 och 4. Vidare ville vi Àven fÄ reda pÄ vilken interaktion som förekommer mellan elever samt mellan pedagog och elev i nÄgra klasser i skolÄr 1 och 4. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar valde vi att anvÀnda tvÄ olika metoder i vÄr undersökning; klassrumsobservationer och ritmoment. VÄrt resultat visade att de undersökta eleverna i skolÄr 1 verkade arbeta mer varierat med olika arbetsformer Àn eleverna i skolÄr 4. Pedagogerna i skolÄr 4 verkade utgÄ mycket frÄn lÀroboken men undersökningen visade Àven att det fanns en viss variation i arbetssÀttet i form av stenciler och arbete pÄ datorn.

Mot bakgrund av tidigare forskning kring ADHD Àr syftet med denna studie att fÄ en djupare inblick i hur pedagoger pÄ en organisatorisk nivÄ bemöter ADHD elever i undervisningen. Detta görs genom att synliggöra de erfarenheter pedagoger i grundskolans senare Är har inom omrÄdet. Kunskap om att hantera elever med ADHD Àr vÀrdefull eftersom det blir lÀttare att bemöta och undervisa elever med denna diagnos. Detta val gjordes för att diagnosen ADHD ofta förekommer i dagens skolor och i flera elevgrupper. Detta stÀller stora krav pÄ pedagogen att besitta tillrÀckliga kunskaper, sÄvÀl organisatoriskt som pedagogiskt, för att kunna hantera och bemöta dessa elever i olika undervisningssituationer.

I denna c-uppsats behandlas pedagogers bemötande, med syftet att undersöka hur pedagoger bemöter elever utifrĂ„n ett jĂ€mstĂ€lldhetsperspektiv. Det Ă€r mĂ„nga olika faktorer som pĂ„verkar pedagogers arbete. Exempel pĂ„ detta Ă€r pedagogen sjĂ€lv och dennes förhĂ„llningssĂ€tt i frĂ„ga om kön och jĂ€mstĂ€lldhet. Även eleven och arbetslaget Ă€r viktiga faktorer hĂ€r. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod, ?stimulated recall?.

Vid bÄde ny- till- och ombyggnation sker ofta arbete tÀtt inpÄ redan befintlig bebyggelse. DÄ dessa innehÄller bÄde kontor, bostÀder samt övriga verksamheter Àr risken stor att dessa pÄverkas negativt av buller frÄn nÀrliggande byggarbetsplatser. I dagslÀget finns allmÀnna rÄd som NaturvÄrdsverket har tagit fram. I dessa gÄr det att utlÀsa vilka ljudnivÄer buller frÄn byggarbetsplatser inte bör överstiga samt under vilka tider pÄ dygnet dessa gÀller. Det Àr viktigt att komma ihÄg att allmÀnna rÄd inte Àr bindande utan endast riktvÀrden som i möjligaste mÄn bör följas.

Med denna rapport vill vi undersöka vilka strategier pedagoger kan anvÀnda sig av nÀr relationer mellan pedagog och elev skÀr sig, eller för att förebygga att detta intrÀffar. Undersökningen visar ocksÄ vilka uppfattningar pedagoger har av att relationer kan skÀra sig utan orsak. Undersökningen Àr empirisk och har utförts i enkÀtform. Den ansats som har anvÀnts för databearbetning Àr kvalitativ. EnkÀter har skickats ut till 8 skolor i en mindre kommun i södra Sverige.

Mitt syfte med mitt examensarbete har varit att fÄ mer kunskap om hur jag som pedagog ska gÄ tillvÀga ifall jag möter ett barn som far illa. Jag utgick frÄn endast en frÄga: Hur kan man som pedagog hjÀlpa barn som far illa? Jag valde att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer för att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning. Jag har Àven anvÀnt mig av litteratur om Àmnet, Internet, och Lpo94. Intervjuerna gjorde jag med nio pedagoger för att fÄ fram mitt resultat.

BakgrundVÄr undersökning grundar sig i tidigare forskning, styrdokument och litteratur som pÄ olika sÀtt berör barns möjligheter till rörelselek. Vi har valt ut tre viktiga delar som har stor inverkan pÄ denna typ av lek. Dessa Àr utegÄrdens betydelse, barns motoriska utveckling och pedagogens förhÄllningssÀtt.SyfteVi vill undersöka hur förskolans utegÄrd samt pedagogens förhÄllningssÀtt pÄverkar barns möjligheter till rörelselek utomhus.MetodVÄr undersökning Àr en kvalitativ studie dÀr observation samt fokusgruppsintervju har anvÀnts som redskap.ResultatI vÄr studie har det visat sig att utegÄrdens utformning, naturtillgÄngar och material har stor betydelse för barnens möjlighet till rörelselek och dÀrmed möjlighet att utveckla sin motorik. Utformningen har ocksÄ betydelse för gÄrdens anvÀndning. FörÀndringar i denna miljö kan ske med enkla medel men ofta finns begrÀnsningar i form av kommunala beslut.

Syfte: Syftet med studien Àr beskriva och analysera hur nÄgra förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttningar inom autismspektrumtillstÄnd erfar sina barns skolgÄng. Syftet preciseras i följande frÄgestÀllningar: Hur upplever förÀldrarna samarbetet med skolan? Hur har förÀldrarnas erfarenheter om sitt eget barn tagits tillvara? Hur upplever förÀldrarna pedagogernas roll och Vad vill förÀldrarna Àndra pÄ?Teori: Studien tar sin ansats ur det fenomenologiska begreppet livsvÀrld för att fÄnga förÀldrarnas erfarenheter av deras barns skolgÄng.Metod: I studien anvÀnds en kvalitativ metod med halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer. Tolkningsarbetet har inspirerats av den hermeneutiska tolkningslÀran sÄ till vida att det har skett en pendling mellan del och helhet i en kontinuerlig rundgÄng. De transkriberade intervjuerna har lÀsts upprepade gÄnger för att förstÄ teman ur de intervjuades levda vardagsvÀrld.

Syftet med detta arbete Àr att studera vad som hÀnder med förskolebarns kommunikation, samspel och lÀrande i mötet med det digitala verktyget ipad. I denna undersökning har jag Àven tittat nÀrmare pÄ hur pedagogen förhÄller sig och pÄverkar situationen. Jag har nÀrmat mig undersökningsomrÄdet med en kvalitativ ansats dÀr jag anvÀnt mig av observation som metod. Mina observationer har utförts pÄ en förskola dÀr jag studerat barn och pedagoger pÄ tvÄ av förskolans avdelningar, en avdelning med barn i Äldern 1-3 Är och en avdelning med barn i Äldern 3-5 Är.Resultatet pÄvisar att barnen blir sprÄkligt aktiv och engagerade i mötet med ipaden. De kommunicerar och samspelar med varandra pÄ mÄnga olika sÀtt.

Hansson, Tina (2012). Elever med hörselnedsÀttning i grundskolan. En kvalitativstudie ur nÄgra pedagogers perspektiv. (Pupils with hearing impairment in primary school) Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Specialpedagogik, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att Àr att belysa hur nÄgra pedagoger i grundskolan arbetar och utvecklar sitt pedagogiska stöd i sitt möte med elever med hörselnedsÀttning. Studien utgÄr frÄn litteraturstudier och kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Harmoniseringen av upphovsrĂ€ttsskyddet inom den europeiska unionen har lett till Ă€ndringar i nationell rĂ€tt av flera medlemsstater. Vissa lĂ€nder har som effekt av olika direktiv infört bestĂ€mmelser som gör det möjligt för domstol att Ă„lĂ€gga internetleverantörer att blockera sina kunders tillgĂ„ng till tjĂ€nster eller webbsidor som anvĂ€nds för att begĂ„ upphovsrĂ€ttsintrĂ„ng. I Sverige tar detta sin form genom vitesförbud.HovrĂ€tten har i mĂ„l nr Ö 10146-09 och i mĂ„l nr Ö 7131-09 vid vite Ă„lagt internetleverantörer att sluta tillhandahĂ„lla internetuppkoppling för tjĂ€nster som anvĂ€nds för att begĂ„ upphovsrĂ€ttsintrĂ„ng.Det torde vara lagenligt att genom förelĂ€ggande om vitesförbud Ă€ven Ă„lĂ€gga internetleverantörer att neka sina anvĂ€ndare tilltrĂ€de till en sĂ„dan tjĂ€nst. Detta torde vara fallet Ă€ven om tjĂ€nsten i frĂ„ga Ă€r belĂ€gen i ett tredje land. Ett sĂ„dant förelĂ€ggande kan inte anses strida mot censurförbudet, Ă€ven om tjĂ€nsten skulle vara grundlagsskyddad.