Sakrätten reglerar tredjemanskonflikter över egendom, och en del av sakrätten är olika säkerhetsrätter. Säkerhetsrätterna tjänar sitt syfte genom att säkerställa värdet hos såld egendom och används flitigt inom handeln idag. Konflikter inom beskrivet ämne uppstår från tid till annan och avgörandena skiljer sig åt, eftersom ämnets karaktär är komplicerad. Vad händer då handeln sker internationellt och att det i själva verket handlar om ett avbetalningsköp som på ett eller annat vis hamnat utanför landets gränser? Vilken lag ska tillämpas och vad har det för effekt på resultatet? Området som detta rör är inte reglerat i lag och därför är de viktigaste källorna praxis och doktrin.

Surrogatmoderskap är idag inte tillåtet i svensk rätt även fast det inte finns något explicit förbud mot surrogatmoderskap i svensk lagstiftning. Undersökningar pekar dock på att sådana arrangemang ändå förekommer, både i Sverige och utomlands. Syftet med denna uppsats var dels att kartlägga vilka rättsliga komplikationer som kan komma att uppstå i de fall en surrogatmoder anlitas i strid med svensk rätt, dels att undersöka hur detta oreglerade förbud förhåller sig till principen om barnets bästa enligt FN:s Barnkonvention. Uppsatsen har en komparativ ansats där betydelsen av barnets bästa ligger i fokus för jämförelsen. Denna undersökning har utförts genom studier av lagstiftning, propositioner, utredningar, artiklar och doktrin samt FN:s barnkonvention.

I juli 2006 utbröt krig mellan Israel och Hizbollah i södra Libanon. Erfarenheterna från historien visade på att Israel borde kunna gå segrande ur kriget, men utgången blev en annan. Hizbollah nådde framgång och Israel misslyckades med sin militära kampanj trots övertag i luften och i militära resurser.För att förstå hur Hizbollah nådde framgång i kriget utifrån militärteoretiskt perspektiv så har denna uppsats till syfte att analysera det faktiska agerandet genom tre av krigföringens grundprinciper kraftsamling, överraskning, handlingsfrihet och doktrinen ?Hizbollahs 13 punkter för krigföring? genom krigföringens samtliga sju grundprinciper.Analysens resultat visar på att genom sitt agerande så uppnådde Hizbollah krigföringens grundprinciper kraftsamling, överraskning¸ handlingsfrihet och i sin doktrin finns samtliga sju av krigföringens grundprinciper representerade. Dessa visar att Hizbollahs framgång i kriget kan vara ett resultat av att de planerat och agerat efter krigföringens grundprinciper..

Sverige är indelat i kommuner och landsting, vilka på demokratin och den kommunala självstyrelsens grund sköter de angelägenheter som anges i kommunallagen. Dessa angelägenheter måste rymmas inom ramen för den kommunala kompetensen för att anses utgöra en kommu-nal angelägenhet. Denna uppsats har som syfte att undersöka denna kompetens och vilket rättsligt utrymme kommuner ges när de enligt 2 kap. 8 § 2 st. KL riktar individuellt stöd till enskilda näringsidkare.I uppsatsen används den traditionella rättsdogmatiska metoden.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka om Skatteverkets genomsyn strider mot legalitetsprincipen. Detta realiseras med hjälp av frågeställningar i vår problemformulering.Vi har i studien använt oss av en rättsdogmatisk metod, vilket innebär att vi har tolkat gällande rätt utifrån lag, förarbeten, rättspraxis samt doktrin.Förutsättningen vid beskattning kan ses som att skatt endast kan uttagas med stöd av föreskrifter i lag, det vill säga nullum tributum sine lege. När Skatteverket inte kan använda sig av Skatteflyktslagen, faller man tillbaka på genomsyn. I vissa rättsfall har vi även sett att man i första hand använder sig av genomsyn, innan man tar till Skatteflyktslagen. Beslut som grundas på genomsyn fattas snabbare och enklare av Skatteverket, medan skatteflykt av rättssäkerhetsskäl prövas av Länsrätten.I vår uppsats har det framkommit olika alternativ till att åtgärda problematiken med genomsyn.

I samband med anfallsoperationen mot Västeuropa 1940 uppnådde de tyska förbanden stora framgångar på samtliga nivåer. Operationens benämning var Fall Gelb och dess framgångar var anmärkningsvärda för att de vanns över en allians där bland annat Frankrike ingick, som vid denna tid hade en av världens absolut starkaste arméer.Den tyska taktiken har i efterhand fascinerat militära analytiker och den exemplifierar delvis den manöverteori som svenska Försvarsmakten i dag skall tillämpa enligt doktrin.Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i den teoretiska modellen om de sex grundläggande förmågorna (skydd, underrättelse och information, verkan, ledning, uthållighet samt rörlighet) identifiera orsaker till de tyska operativa framgångarna. Analysen berör Armégrupp A:s anfall djup intill Atlantkusten via Ardennerskogarna och den befästa floden Meuse. Händelseförloppet utspelades den 10 ? 20 maj 1940.Analysen påvisar att Armégrupp A präglades av en balans mellan de olika förmågorna.

Begreppen upprorsbekämpning eller counterinsurgency (COIN) ochstabiliseringsoperationer utgör ett debatterat ämne i den dagsaktuella militärteorin. Bådabegreppen förefaller användas för en och samma typ av operation. Erfarenheter från Irakoch Afghanistan har inneburit att USA utvecklat en specifik doktrin för counterinsurgency(FM 3-24) respektive stability operations (FM 3-07). Detta indikerar att det föreligger enskillnad i de två begreppen.Syftet med uppsatsen är att undersöka och definiera skillnader i begreppen COIN(upprorsbekämpning) och stabiliseringsoperationer. Medlet för att nå syftet utgörs av enjämförande studie av amerikanska doktriner.

När två parter sänt varandra sina respektive standardavtal, utan att någon av parterna protesterat mot innehållet och det i efterhand visar sig att dessa standardavtal strider mot varandra, uppstår konflikten the battle of the forms. Det är denna situation som vårt arbete behandlar. Vårt syfte har varit att med hjälp av olika utländska lösningsmodeller visa hur konflikten kan lösas eftersom det i Sverige varken finns lagstiftning eller klar och tydlig rättspraxis att använda sig av. En inblick i hur konflikten behandlas i England och USA har gett oss mer material att jobba med. Vi har använt oss av en deskriptiv metod.

Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 är en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig när islam och muslimer kommer på tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framställs genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska värderingar och borde således hållas på avstånd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjälp utifrån. Slöjan och andra muslimska kvinnors klädesplagg tillskrivs politiska värderingar och betraktas som någonting påtvingad.

Uppsatsens syfte är att besvara frågor ställda av Trafikverket. Dessa frågorbesvaras genom att planeringsprocessen vid byggande av väg och järnväg utreds samt genom att entreprenadformerna totalentreprenad och utförandeentreprenad och dess skillnader belyses. Syftet innefattar även en utredning av vilka skyldigheter som föreligger vid samrådsförfarande och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning samt hur stora avvikelser som får göras från en arbets- eller järnvägsplan. Undersökningen bygger på studier av lagstiftning, propositioner, rättsfall, doktrin och övriga publikationer. Arbetet har avgränsats på så sätt att relevant lagstiftning i miljöbalken och väg- och banlagen till största del har studerats.

Det huvudsakliga syftet med denna framställning har varit att utreda förekomsten av överlåtelseförsäkringar på den svenska försäkringsmarknaden samt klarlägga vilket reellt skydd försäkringen erbjuder köparen respektive säljaren vid en fastighetsöverlåtelse. Genomgående i hela framställningen har vår utgångspunkt varit ur köparens perspektiv. Vi har använt oss av den traditionella rättsdogmatiska metoden vilket inneburit en rättsutredning som baseras på lagstiftning, förarbeten, rättspraxis och doktrin. Överlåtelseförsäkringar har erbjudits på försäkringsmarknaden sedan 1970-talet men det är under det senaste årtiondet som de erhållit en mer central roll vid fastighetsöverlåtelser. Idag erbjuder fyra olika försäkringsgivare överlåtelseförsäkring och vi har gjort en jämförelse mellan fem utvalda försäkringsalternativ.

Ett företagsförvärv är en mycket omfattande process och innebär ofta stor risk för båda parter. Det är av stor betydelse för parterna vem som ska bära ansvar och hur risken ska fördelas för de olika förhållandena i förvärvet. Det är därför naturligt att en köpare företar en omsorgsfull undersökning av det tilltänkta köpobjektet. En undersökning av det slaget kan påverka köparens möjligheter att göra fel gällande för de förhållanden han borde ha upptäckt vid en sådan undersökning. I köplagen återfinns en undersökningsplikt för köparen och en upplysningsplikt för säljaren, och dessa kan sägas utgöra riskfördelningen mellan parterna.

Ett flertal av brotten i Brottsbalken kräver angivelse av målsäganden för att åklagaren ska kunna väcka åtal. På Polisutbildningen undervisar man väldigt lite om de här brotten och många poliser saknar därför kunskap i området. Jag tyckte det skulle vara intressant att ta reda på mer om dessa brott samt varför/om detta är viktigt för oss poliser att kunna. För att undersöka detta har jag använt mig av lagtext, förarbeten, JO-utlåtanden och doktrin. Mitt resultat är en genomgång av hur lagstiftningen är utformad, samt ett försök att få det någorlunda begripligt.

Historien visar att en avsaknad av en ledande idé kan få förödande konsekvenser. Det är svårt att jämföra dagens Sverige med de krigförande nationerna under andra världskriget, samt de förödande effekterna som en avsaknad av en strategi medförde räknat i förstörelse, död och lidande. Detta väcker frågan om Sverige har en utvecklad strategi för sitt internationella engagemang i allmänhet, och vid internationella insatser där det militära maktmedlet används i synnerhet. För Försvarsmakten kan det finnas ett mervärde med en övergripande strategi, en så kallad fullständig strategi. Denna strategi skapas av regering och riksdag, och syftar till att koordinera statens resurser inom flera politikområden med målsättningen att nå ett bättre samordnat resultat.

Syftet med denna uppsats var att reda ut de för- och nackdelar som finns med laglotten samt att beskriva dess huvudsyften. Jag har också gjort en objektiv bedömning av om reglerna ska få finnas kvar eller om de bör avskaffas. Arbetet är byggt på material som jag främst funnit i förarbeten, som propositioner och statens offentliga utredningar, men också av doktrin och den lagstiftning som finns på området. Om en arvlåtare inte skrivit ett testamente så fördelas dennes kvarlåtenskap enligt en viss arvsordning. Även om en arvlåtare har skrivit ett testamente så finns det vissa inskränkningar i testationsfriheten.