Laglotten
Är den en onödig eller viktig företeelse inom vårt rättssystem?
Syftet med denna uppsats var att reda ut de för- och nackdelar som finns med laglotten samt att beskriva dess huvudsyften. Jag har också gjort en objektiv bedömning av om reglerna ska få finnas kvar eller om de bör avskaffas. Arbetet är byggt på material som jag främst funnit i förarbeten, som propositioner och statens offentliga utredningar, men också av doktrin och den lagstiftning som finns på området. Om en arvlåtare inte skrivit ett testamente så fördelas dennes kvarlåtenskap enligt en viss arvsordning. Även om en arvlåtare har skrivit ett testamente så finns det vissa inskränkningar i testationsfriheten. En av dessa inskränkningar är laglotten. Laglotten är en legal garanti för en bröstarvinge så att denne inte ska lämnas arvlös. Reglerna om laglotten infördes i Sverige redan år 1857 och har sedan dess, med vissa mindre ändringar, haft samma funktion. Det har många gånger kommit förslag till ett avskaffande och ett av de argument som gång på gång tas upp är att särkullbarn inte ska hamna i kläm. Trots alla försök till ett avskaffande finns reglerna kvar än idag och ett skäl till detta är att man tyckt att rättslikheten i de nordiska länderna bör bevaras.