På Scanias R&D-avdelning i Södertälje sker dagligen tester av deras fordon, både av lastbilar och bussar. Många av provningarna kräver att fordonen är lastade för att kunna testa prestandan. Vid lastning av lastbilar finns ett välprövat system, men när det kommer till bussar finns inget fungerande system för hur lastningen ska ske. Många olika varianter finns och i slutändan används den lösning som passar bäst för stunden. Avsikten med detta projekt är att kartlägga hur lastning ska kunna utföras på ett rätt sätt med avseende på säkerhet och hållbarhet, samt ta fram en ny flexibel konstruktion som medverkar till att lastning blir ett enklare moment.Vid avdelningen NB (Hybrid Technology Development) testas fordon dagligen.

Virkestransporter står för ca 25 % av de totala anskaffningskostnaderna för skogsindustrin. Implementeringen av High Capacity Transports (HCT) i syfte att reducera transportkostnaderna och minska miljöpåverkan för att bibehålla en hög konkurrenskraft för svensk skogsindustri har på senare tid fått ett ökat intresse. Ett av dessa HCT-fordon är ST-kran, där ST står för ?Större Travar? och är en kranbil som utvecklats för rundvirkestransporter med en bruttovikt på 74 ton vilket är 23 % högre än en konventionell 60 tons kranbil. Syftet med detta examensarbete var att undersöka besparingsmöjligheter för rundvirkestransporter genom införande av ST-kran hos Södra Skogs eget åkeri. Studien delades upp i tre faser.

The background to this paper is the events that have taken place in the Swedish area of responsibility in Afghanistan where Swedish troops have been ambushed by the insurgents. Although the troops primarily where riding in Toyota Land Cruisers they had no casualties. I think that the Swedish force needs other vehicles that can be armed and are armoured.When I compared three different types of armoured vehicles, I found that PTGB 6 is the vehicle of choice, according to the special needs that a Swedish EOD-squad, their task and their equipment have. .

Sammanfattning Projektarbetet syftar till ett åtgärdsprogram för brandskyddet på SSAB- tunnplåts gamla fartygsmanufakturbyggnad i Luleå. De resulterade brandskyddsförslagen fastställdes genom riskidentifieringar och undersökningar av lokalens verksamheter. Analyser utfördes på de valda riskobjekten samt bearbetades med ett flertal metoder. Rapportens huvudsakliga beslutsstöd är ett datorbaserat simuleringsprogram, Fire Dynamics Simulator. Programmet genomför bland annat beräkningar på brand- och rökgasspridning, effektutveckling och temperatur i lokalens brandceller, på dess material och fordon.

På Scanias R&D-avdelning i Södertälje sker dagligen tester av deras fordon, både av lastbilar och bussar. Många av provningarna kräver att fordonen är lastade för att kunna testa prestandan. Vid lastning av lastbilar finns ett välprövat system, men när det kommer till bussar finns inget fungerande system för hur lastningen ska ske. Många olika varianter finns och i slutändan används den lösning som passar bäst för stunden. Avsikten med detta projekt är att kartlägga hur lastning ska kunna utföras på ett rätt sätt med avseende på säkerhet och hållbarhet, samt ta fram en ny flexibel konstruktion som medverkar till att lastning blir ett enklare moment.Vid avdelningen NB (Hybrid Technology Development) testas fordon dagligen.

Det här examensarbetet är det avslutande momentet i en kandidatexamen inom Industriell ekonomi med inriktning mot Industriell Logistik vid Luleå Tekniska Universitet. Ämnesområdet för arbetet är logistik och behandlar ruttplanering (vilket fordon skall köra på vilken väg) för halkbekämpning vid vinterväghållning. Examensarbetet har gjorts åt Företag C. Examensarbetets syfte är att kartlägga flödet av halkbekämpningsmedel från täkt till vägnät och se över val av transportsätt samt fordonstyp för halkbekämpning. Vid varje pådrag behövs 22,3 ton halkbekämpningsmedel på de två områden som inom ramarna för examensarbetet valts att studera närmare och en genomsnittsvinter beräknas motsvara 18 pådrag.

Det här examensarbetet är det avslutande momentet i en kandidatexamen inom Industriell ekonomi med inriktning mot Industriell Logistik vid Luleå Tekniska Universitet. Ämnesområdet för arbetet är logistik och behandlar ruttplanering (vilket fordon skall köra på vilken väg) för halkbekämpning vid vinterväghållning. Examensarbetet har gjorts åt Företag C. Examensarbetets syfte är att kartlägga flödet av halkbekämpningsmedel från täkt till vägnät och se över val av transportsätt samt fordonstyp för halkbekämpning. Vid varje pådrag behövs 22,3 ton halkbekämpningsmedel på de två områden som inom ramarna för examensarbetet valts att studera närmare och en genomsnittsvinter beräknas motsvara 18 pådrag.

Dagens höga utvecklingstempo och komplexa fordonssystem gör det svårt och kostsamt att undersöka alla designparametrars effekt på förarmiljön. Vissa tester genomförs först vid förserietestning och förändringar blir således kostsamma och tidsödande. I takt med att datorsystem blir allt kraftfullare och kapaciteten ökar skapas större möjligheter för att med simuleringar tidigt i produktutvecklingsprocessen kunna testa och verifiera olika systemlösningar. Simuleringarna ger dock ingen information om hur en förare upplever fordonet i just den uppställning som simuleras. Användandet av en rörelseplattform kopplad till en körsimulator kan ge denna information.

Friytande bilpooler tillåter envägsresor med start och slut vid vilken parkeringsplatssom helst inom ett avgränsat driftområde, vanligen en stadskärna. Till skillnadfrån traditionella bilpooler, vari bilar alltid ska återlämnas där de hämtats, finns riskatt fordon blir olämpligt fördelade. Driftoptimering genom dynamisk prissättning utvecklades i detta arbete med målet att möjliggöra ett kostnadsffektivt sätt att säkerställa tillgänglighet av fordon, och därmed lönsamhet, i friytande bilpooler.Två modeller för dynamisk prissättning utvecklades, samt implementerades i en prototyp av en IT-lösning för friytande elbilspooler. Grunden till den första modellenutgjordes av en verifierad modell för kostnadsminimering av stationsbaserade bilpooler med envägsresor. Modellen är baserad på MILP och hämtades ur Alvina Keksavhandling Decision support tools for carsharing systems with exible return time and stations (2006).

Det här examensarbetet är det avslutande momentet i en kandidatexamen inom Industriell ekonomi med inriktning mot Industriell Logistik vid Luleå Tekniska Universitet. Ämnesområdet för arbetet är logistik och behandlar ruttplanering (vilket fordon skall köra på vilken väg) för halkbekämpning vid vinterväghållning. Examensarbetet har gjorts åt Företag C. Examensarbetets syfte är att kartlägga flödet av halkbekämpningsmedel från täkt till vägnät och se över val av transportsätt samt fordonstyp för halkbekämpning. Vid varje pådrag behövs 22,3 ton halkbekämpningsmedel på de två områden som inom ramarna för examensarbetet valts att studera närmare och en genomsnittsvinter beräknas motsvara 18 pådrag.

Friytande bilpooler tillåter envägsresor med start och slut vid vilken parkeringsplatssom helst inom ett avgränsat driftområde, vanligen en stadskärna. Till skillnadfrån traditionella bilpooler, vari bilar alltid ska återlämnas där de hämtats, finns riskatt fordon blir olämpligt fördelade. Driftoptimering genom dynamisk prissättning utvecklades i detta arbete med målet att möjliggöra ett kostnadsffektivt sätt att säkerställa tillgänglighet av fordon, och därmed lönsamhet, i friytande bilpooler.Två modeller för dynamisk prissättning utvecklades, samt implementerades i en prototyp av en IT-lösning för friytande elbilspooler. Grunden till den första modellenutgjordes av en verifierad modell för kostnadsminimering av stationsbaserade bilpooler med envägsresor. Modellen är baserad på MILP och hämtades ur Alvina Keksavhandling Decision support tools for carsharing systems with exible return time and stations (2006).

En körsimulator är en modellkonstruktion som ska efterlikna ett verkligt fordon. Den körsimulator som finns vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, bygger på en riktig fordonskaross och ett avancerat rörelsesystem. Omgivningen simuleras och visas för föraren på tre skärmar. I dagsläget finns ingen modell för generering och simulering av trafik till VTIs körsimulator. Syftet med detta examensarbete var att ta fram en sådan modell.En del av examensarbetet var att undersöka förekomsten av modeller för generering och simulering av trafik till körsimulatorer i världen.

Denna uppsats belyser processen där biogas bildas och hur denna process utnyttjas av människan. Människan kan använda biogas till att driva fordon, alstra el och värme och biprodukterna från processen kan användas som gödningsmedel till lantbruk. Vi gör en jämförelse mellan biogas som naturresurs och andra energikällor för att visa hur biogas kan vara en alternativ energikälla för framtiden. Uppsatsen behandlar även ett miljöperspektiv där vi analyserar hur biogasen påverkar den miljö vi lever i. Det vi vill ta reda på är om biogas är en naturresurs, nu och i framtiden, som kan nyttjas för att minska belastningen av miljön..

En brandstation ställer specifika krav på funktionalitet och flöden - som i det här examensarbetet har fått generera rumsligheter och arkitektoniska händelser. Brandbilarna står uppradade i ett stort och rymligt garage. Ljuset flödar in genom portarna och det stora glastaket. Om hundrafemtio år kanske det inryms en konsthall här istället - så som i Magasin 3 en bit bort..

Urbaniseringstrenden utsätter storstäder för fler folk, mer rörelse och större efterfrågan pågodstransporter vilket i sin tur skapar trängsel. I stadskärnan är handeln ofta som mestcentraliserad och gods måste levereras dit på ett eller annat sätt. Problematiken som uppstår äratt städerna försöker minska den motoriserade trafiken samtidigt som den motoriseradetrafiken dominerar vid de urbana godstransporterna i form av paketbilar. Alternativa fordonbör därför implementeras, vilket konceptet Stadsleveransen i Göteborg börjat göra där en elbiloch en lastcykel används för leveranser i vissa delar av innerstaden. Vad som dock är oklart ärvilken fordonstyp som är lämpligast för godsdistribution i Göteborg utifrån kostnader,tidseffektivitet och de målsättningar trafikkontoret har för trafiken.För att kunna studera föreliggande problem granskades tidigare forskning och empiriskastudier inom området, men på grund av det relativt outforskade problemet behövdeskompletteringar i form av mätningar göras.