I och med den nya utlÀnningslagen (2005:716) kan könsrelaterad förföljelse pÄ egen hand leda till flyktingstatus. Ansökningar om uppehÄllstillstÄnd, med könsrelaterade asylskÀl bedömdes tidigare enligt bestÀmmelsen om skyddsbehövande i övrigt. Grad av förföljelse som krÀvs för skydd enligt de bÄda bestÀmmelserna Àr densamma. Fram till lagÀndringen har könsbestÀmmelsen tillÀmpats i mycket begrÀnsad utstrÀckning. Sökande har i stor utrÀckning istÀllet erhÄllit uppehÄllstillstÄnd pÄ humanitÀra grunder.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den diskurs som följde i svensk media efter migrationsverkets beslut att ge syriska flyktingar permanent uppehÄllstillstÄnd.Metoden som vi har utgÄtt ifrÄn Àr kritisk diskursanalys och innehÄllsanalys. Som data har vi valt ut tolv artiklar och tvÄ TV-program.Resultatet visar att media Àger den makt som gör att de fÄr avgöra hur ett sÄdant beslut ska presenteras och diskuteras. Resultatet visar Àven att media anvÀnder idag en annorlunda diskurs jÀmfört med 1980 och 1990 talet.Media kan med sin makt avgöra vem som ska/inte ska uttrycka sig. En ?Vi? och ?De? skapas av media som skiljer mellan den etablerade och den oetablerade i samhÀllet.

Under 2014 sökte fler Àn 74 000 mÀnniskor asyl i Sverige för att komma undan bland annat krig och förföljelse. Det Àr Migrationsverkets uppdrag att ge mÀnniskorna bostÀder under asyltiden. Men antalet asylsökande har under de senaste Ären ökat och nÀr fler kommer rÀcker inte myndighetens boenden till. De fÄr dÄ hyra tillfÀlliga asylboenden av privata aktörer.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur öppnandet av ett privat asylboende har pÄverkat en mindre ort i Sverige och de mÀnniskor som bor och verkar dÀr. Ambitionen har varit att bidra till medierapporteringen med en bredare och nyanserad bild.

Under 2014 sökte fler Àn 74 000 mÀnniskor asyl i Sverige för att komma undan bland annat krig och förföljelse. Det Àr Migrationsverkets uppdrag att ge mÀnniskorna bostÀder under asyltiden. Men antalet asylsökande har under de senaste Ären ökat och nÀr fler kommer rÀcker inte myndighetens boenden till. De fÄr dÄ hyra tillfÀlliga asylboenden av privata aktörer.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur öppnandet av ett privat asylboende har pÄverkat en mindre ort i Sverige och de mÀnniskor som bor och verkar dÀr. Ambitionen har varit att bidra till medierapporteringen med en bredare och nyanserad bild.

Under 2014 sökte fler Àn 74 000 mÀnniskor asyl i Sverige för att komma undan bland annat krig och förföljelse. Det Àr Migrationsverkets uppdrag att ge mÀnniskorna bostÀder under asyltiden. Men antalet asylsökande har under de senaste Ären ökat och nÀr fler kommer rÀcker inte myndighetens boenden till. De fÄr dÄ hyra tillfÀlliga asylboenden av privata aktörer.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur öppnandet av ett privat asylboende har pÄverkat en mindre ort i Sverige och de mÀnniskor som bor och verkar dÀr. Ambitionen har varit att bidra till medierapporteringen med en bredare och nyanserad bild.

AsylrÀtten finns till för att hjÀlpa mÀnniskor i nöd som pÄ grund av förföljelse eller fara för sitt liv och hÀlsa tvingas söka uppehÀlle i annat land. TyvÀrr finns det mÀnniskor som utnyttjar denna rÀtt i kriminella syften. För att dessa mÀnniskors möjlighet att begÄ brott under oriktiga identiteter skall minska krÀvs ett nÀra samarbete mellan Migrationsverket, UtlÀnningsnÀmnden, polisen och Äklagarmyndigheterna samt ett grÀnsöverskridande samarbete över nationsgrÀnserna sÄvÀl inom som utom de lÀnder som ingÄr i Europeiska Unionen och Schengensamarbetet. Andelen mÀnniskor som söker asyl i Sverige utan giltiga identitetshandlingar har ökat drastiskt de senaste Ären och ligger idag pÄ över 90%. Avsaknaden av identitetshandlingar försvÄrar Migrationsverkets utredningsarbete och medför Àven svÄrigheter för polisen i lagföringsarbetet.

Asylsökande som kommer till Sverige för att söka uppehÄllstillstÄnd hamnar oundvikligen i ett beroendeförhÄllande gentemot ansvariga myndigheter. De Àr helt utlÀmnade att förlita sig pÄ att Àrendet utreds pÄ ett rÀttssÀkert och effektivt sÀtt i enlighet med gÀllande rÀtt. I sin utsatta position skall den asylsökande psykiskt hantera sin flykt, samtidigt som denne har att bevaka sina rÀttigheter för att fÄ stanna kvar i landet. Det stÀlls stora krav pÄ utlÀnningslagstiftningen och pÄ de myndigheter som har att tillÀmpa den i sin verksamhet. De höga kraven Àr viktiga i hanteringen av utlÀnningsÀrenden, vilket bÄde handlar om att iaktta grundlÀggande mÀnskliga rÀttigheter och att samtidigt kunna arbeta effektivt.

Denna uppsats syftar till att beskriva det stöd som finns att tillgĂ„ för en asylsökande som har fĂ„tt avslag pĂ„ sin asylansökan och mĂ„ste lĂ€mna landet. UtifrĂ„n det syftet Ă€r frĂ„gestĂ€llningarna följande:1. Vad finns det för stöd och hur ser stödet ut nĂ€r man har fĂ„tt nej pĂ„ sin ansökan och skall avvisas?2. Är det möjligt att stödja nĂ€r man har en myndighetsutövande roll?3.

SammanfattningTitel:En kvalitativ studie av ensamkommande flyktingbarns samt personalens upplevelser av mottagandet i Nybro och VÀxjö kommun.Författare:Gjelbrim Zymeri och Karolina KielekVarje Är kommer ett stort antal av ensamkommande barn till Sverige. Migrationsverkets statistik visar att majoriteten av ungdomarna under 2010 som kom till Sverige var frÄn Afghanistan, Somalia eller Irak och att majoriteten av dessa ungdomar var pojkar.Syftet med denna undersökning var att analysera mottagandet av ensamkommande barn med utgÄngspunkt frÄn personalen samt de ensamkommande barnens upplevelser av och kring mottagandet i tvÄ kommuner samt barnens livsvillkor. Kommunerna som vi inkluderade i vÄr undersökning var VÀxjö och Nybro. Metoden som vi valde att anvÀnda var kvalitativa intervjuer. För att analysera resultatet anvÀnde vi oss av kommunikationsteori och identitetsteorin.

Den 1 juli 1994 tra?dde lagen (1994:137) om mottagandet av asylso?kande barn i kraft och i den lagen regleras Migrationsverkets huvudansvar i denna fra?ga. Men den 1 juli 2006 tra?dde en reform av lagen i kraft ga?llande mottagandet, i syfte att fo?rba?ttra processen. Laga?ndringen innebar att kommunerna ista?llet skulle tillhandaha?lla boendet fo?r de ensamkommande barn som kommer till Sverige pa? grund av att den kompetens, erfarenhet och sto?d som kra?vs fo?r att mo?ta barn i sa?dana ha?r situationer finns hos socialtja?nsten inom kommunerna.

Antalen ensamkommande barn/ungdomar som kommer till Sverige för att söka asyl har markant ökat. Migrationsverkets prognoser pekar inte heller pÄ att ökningen kommer att avstanna. DÄ barnen kommer till Sverige har de ofta olika traumatiska hÀndelser med sig i bagaget men tidigare studier frÄn barn i konfliktlÀnder visar att det Àr förhÄllanden i ankomstlandet som kommer att pÄverka dem pÄ sikt. DÀrför Àr en etablering i samhÀllet av stor betydelse för de ensamkommande barnens/ungdomarnas framtid. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som kan vara bidragande för en gynnsam etablering i samhÀllet.

Flyktingar som söker uppehÄllstillstÄnd i Sverige klassas i regel som asylsökande. Asylsökande befinner sig ofta i en utsatt situation och riskerar att utsÀttas för en ingripande tvÄngsÄtgÀrd i form av utvisning. PÄ grund av detta har asylsökande en lÄngtgÄende rÀtt till rÀttsligt bistÄnd i form av ett offentligt bitrÀde som ska tillvarata den asylsökandes intressen i asylprocessen.Det Àr Migrationsverket som prövar asylansökningar som första instans och Àr dÀrför ocksÄ den myndighet som förordnar asylsökandes offentliga bitrÀden. Om den asylsökandes ansökan nekas kan denne överklaga beslutet till migrationsdomstolen, dÀr Migrationsverket blir den överklagandes motpart i processen. I asylprocessen har dÀrför Migrationsverket dubbla roller; bÄde som den asylsökandes motpart och förordnare av dennes offentliga bitrÀde.

SAMMANFATTNINGUppsatsen har behandlat asylrÀtten, och har fokuserat pÄ förföljelse pÄ grund av kön och sexuell lÀggning, sÄsom grund för beviljande av flyktingstatus. Uppsatsens syfte har varit att faststÀlla gÀllande svensk asylrÀtt och sedan analysera hur könsrelaterad förföljelse och flyktingskap bedöms av Migrationsöverdomstolen.Flyktingstatus erhÄlls av denne som uppfyller vissa angivna rekvisit. Enligt Förenta Nationernas flyktingkonvention Àr en flykting en person som inte kan eller inte vill anvÀnda det skydd för liv och frihet som staten mÄste medge medborgare och övriga invÄnare. Asylgrunden förföljelse pÄ grund av kön och sexuell lÀggning, Äterfinns i flyktingbestÀmmelsen, utlÀnningslagen (SFS 2005:716) 4:1 §. Könstillhörighet och sexuell lÀggning Àr en del av tillhörighet till en viss samhÀllsgrupp, vilket innebÀr att dessa typer av förföljelse utgör asylskÀl.

Sedan sommaren 2006 har antalet ensamkommande barn som anlÀnder till Sverige ökat oavbrutet. Dessa barn utgör en sÀrskilt utsatt grupp varpÄ det finns sÀrskilda bestÀmmelser inom sÄvÀl internationell som nationell rÀtt genom vilka ensamkommande barn tillskrivs rÀtt till ett mer omfattande stöd genom hela asylprocessen, vid sitt mottagande samt fortsatta vistelse hÀr i landet Àn asylsökande vuxna. Detta skyddsnÀt Àr reglerat utifrÄn 18-ÄrsgrÀnsen, vilken sÄledes spelar en avgörande roll för de ensamkommande barnen vad gÀller deras möjligheter till uppehÄllstillstÄnd och integration i det svenska samhÀllet.Majoriteten av de barn som kommer ensamma till Sverige har inga identitetshandlingar med sig och uppger att de Àr mellan 15 och 17 Är. Att identitetshandlingar saknas innebÀr att det i mÄnga fall kan vara svÄrt att avgöra huruvida den Älder som den asylsökande uppger Àr korrekt. NÀr det föreligger tvivel om den sökandes Älder skall Migrationsverket utföra en Äldersbedömning av sökanden.