Som den svenska asylprocessen sĂ„g ut innan 2006, var den omdiskuterad och hĂ„rt kritiserad. Processen sades sakna insyn och ansĂ„gs dĂ€rför alltför öppen för beslut tagna baserat pĂ„ politiska, snarare Ă€n juridiska, grunder. År 2005 skapades en ny UtlĂ€nningslag. Även asylprocessen reformerades och den nya ordningen innebĂ€r bland annat möjligheten för asylsökande att fĂ„ sin sak prövad i sĂ€rskilda domstolar; Migrationsdomstolar.DĂ„ mĂ„let med reformerna var att skapa en öppnare process offentliggjordes Ă€ven Migrationsverkets databas för landinformation. De offentliga bitrĂ€dena och ombuden som Migrationsverket tilldelar asylsökande fick utvidgade arbetsuppgifter.

This study is focused on the caseworkers of the Swedish Migration board and their experiences of ethical dilemmas in their daily work with asylum seekers. Our research question is aimed at examining the ethical dilemmas that the caseworker as a social agent is experiencing in the meeting with the asylum seeker. The empirical material in this study is based on interviews with five caseworkers of the Swedish Migration board. The material has been collected through semi-structured interviews and has then been analyzed through professional ethics as a theoretical framework. The results of this study show that ethical dilemmas are constantly being present in the work of the caseworkers. Ethical dilemmas are in different ways occurring in the meeting with the asylum seeker. The law that regulates the caseworkers work is functioning as a limiting aspect, which leads to a feeling of contradiction between the caseworker?s personal ethics and the professional ethics..

Tidigare i Är har en del av Migrationsverkets ansvar för de ensamkommande barnen förlagts till kommuner som har skrivit under ett avtal med verket. Detta för att dessa barn ska fÄ den bÀsta möjliga hanteringen av sina Àrenden och för att lyfta pÄ trycket som finns hos Migrationsverket. Vi vill i denna uppsats se hur denna fördelning har gjorts och vilka ansvarsomrÄden som tillhör de olika parterna. Vi vill se hur de sköter denna process i förhÄllande till barnens rÀttigheter, barnkonventionen och den svenska lagen. För att fÄ den bÀsta möjliga informationen har vi anvÀnt oss av den kvalitativa metoden.

Den 31 mars 2006 genomfördes en av de största rÀttsliga reformerna pÄ flera decennier. I samband med att en ny utlÀnningslag trÀdde i kraft infördes en ny instans- och processordning i utlÀnnings- och medborgarskapsÀrenden. Den nya ordningen innebÀr att överprövning av Migrationsverkets beslut kan ske till migrationsdomstolar. En av de viktigare delarna i den nya ordningen var att inslaget av muntlig förhandling skulle bli större Àn vad som hade gÀllt tidigare. I utlÀnningslagen föreskrivs att muntlig förhandling ska hÄllas om en utlÀnning som för talan i mÄlet begÀr det och förhandlingen inte Àr obehövlig.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa lÀrares Äsikter om religiösa konflikter/kulturkrockar i gymnasieskolan. Fokus ligger pÄ konflikter i Sverige mellan kristendom och Islam, pÄ grund av att det enligt migrationsverkets statistik nu anlÀnder flest invandrare frÄn det muslimska landet Irak. Elva stycken gymnasielÀrare deltog i en enkÀtundersökning angÄende deras attityder kring frÄgor som slöjans vara eller icke vara i skolan och hur man som lÀrare ska kunna följa Lpf 94 och samtidigt vara verksam i en skola för alla. Jag intervjuade Àven en lÀrare och samordnare pÄ IVIK; Individuella programmets introduktionskurser för invandrare och bad om hennes tankar och Äsikter, dÄ detta Àr omrÄden hon arbetar med dagligen. Sveriges integrations- och jÀmstÀlldhetsminister Nyamko Sabuni har Àven hon svarat pÄ frÄgor om slöjförbud i den svenska skolan.

Kriget i Syrien har lett till att mer Àn 9 miljoner mÀnniskor tvingats fly frÄn sina hem. En relativt liten andel av dessa, vid författandet av denna uppsats 84 000, skyddssökande har sedan inbördeskrigets början sökt asyl i nÄgon av EU:s medlemsstater. Denna flyktinggrupp har mötts med varierande mottagande i de olika medlemsstaterna. Det svenska migrationsverket har sedan september 2013 bedömt att alla skyddssökande frÄn Syrien Ätminstone bör beviljas status som alternativt skyddsbehövande och dÀrmed beviljas permanent uppehÄllstillstÄnd, Àven i brist pÄ grunder att beviljas flyktingstatus. En sÄdan praxis förekommer inte i nÄgon annan medlemsstat.

Syftet med denna uppsats Àr att se hur migrationsverkets dokument förhÄller sig till personer som söker asyl i Sverige pÄ grund av könsidentitet eller sexuell lÀggning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: vilka begrepp framstÄr som viktiga i vÄr empiri och hur anvÀnds dem? Hur förhÄller sig migrationsverket till heteronormativitet i de dokument som vi analyserar? Presenteras det en ideal person som söker asyl pÄ grund av könsidentitet eller sexuell lÀggning i dokumenten? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar sÄ har vi anvÀnt oss av kritisk diskursanalys som metod och queerteori och makt som teoretisk tolkningsram.VÄra huvudresultat i uppsatsen Àr att migrationsverket anvÀnder sig av trovÀrdighet och öppenhet utifrÄn en bestÀmd uppfattning kring vad dessa begrepp ska innebÀra. Detta leder i sin tur till grÀnsdragningar och en heteronormativ uppfattning gÀllande den asylsökande. I och med att man har en tydlig bild av vad som ska ingÄ i trovÀrdighet och öppenhet sÄ sker det automatiskt ett osynliggörande av mÀnniskor som inte uppfyller de rÀtta kriterierna..

Vi lever i ett samhÀlle som genomgÄr stora förÀndringar pÄ alla omrÄden. Begreppet 24-timmarsmyndighet eller e-government Àr nÄgot som flera statsförvaltningar i vÀrlden liksom i Sverige redan har börjat arbeta mot. Den grundlÀggande idén med 24-timmarsmyndighet Àr att myndigheten ska vara i medborgarens tjÀnst, det vill sÀga erbjuda en bra service till medborgarna, öppenhet och insyn i sin verksamhet. TillgÀngligheten Àr en av principerna för bra service. Migrationsverket Àr en av myndigheterna i den svenska förvaltningen som har börjat arbeta mot det idealet.

When gender-related refugee claims was ratified in the Swedish asylum law the 31 of March this year (2006) it opened the door for women with this specific refugee status to receive asylum in Sweden. The aim of this thesis has been to investigate how these specific female refugees are represented and described in the asylum process. The focus has been the construction of identity concerning these women in the Officials discourse at the Immigration department. The theoretical framework has been a critical discourse analysis regarding the exercise of power and dominance connected to the construction of identity.An understanding of the women with gender-related refugee claims as the Others has been perceived through the Officials discourse. Female refugees which have been exposed to persecution that occur in our part of the world (rape, wife abuse, etc.) are treated differently and much more restrictive, compared to women exposed to so called culture specific oppression (e.g.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den diskurs som följde i svensk media efter migrationsverkets beslut att ge syriska flyktingar permanent uppehÄllstillstÄnd.Metoden som vi har utgÄtt ifrÄn Àr kritisk diskursanalys och innehÄllsanalys. Som data har vi valt ut tolv artiklar och tvÄ TV-program.Resultatet visar att media Àger den makt som gör att de fÄr avgöra hur ett sÄdant beslut ska presenteras och diskuteras. Resultatet visar Àven att media anvÀnder idag en annorlunda diskurs jÀmfört med 1980 och 1990 talet.Media kan med sin makt avgöra vem som ska/inte ska uttrycka sig. En ?Vi? och ?De? skapas av media som skiljer mellan den etablerade och den oetablerade i samhÀllet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur flyktingbarnets rÀttigheter efterlevs i Europa samt hur Sverige lever upp till skyldigheterna i barnkonventionen i Àrenden enligt Dublinförordningen. Det Àr en litteraturöversikt över befintlig forskning pÄ omrÄdet, men Àven en kompletterande semistrukturerad gruppintervju har gjorts pÄ Migrationsverkets Dublinenhet. Tolkningsramen bestÄr av barnkonventionen samt etik i socialt arbete. Genom dessa utgÄngspunkter har vi i analysen försökt bidra till en större förstÄelse för hur verkligheten ser ut för flyktingbarnet i Europa. Studiens resultat tyder pÄ att barnkonventionens breda tolkningsutrymme gör det möjligt för stater att anpassa barnets rÀttigheter enligt konventionen till att gynna staten.

Den 1 Mars 2006 ersattes den gamla UtlL (1989:529) av en ny UtlL (2005:716) med stora förÀndringar i instans- och processordningen. De grundlÀggande kraven pÄ denna var att öppenheten i asylprocessen skulle öka, att de sökande skulle ges ökade möjligheter till muntlig förhandling vid överklagande av asyl- och medborgarskapsÀrenden, att processen skulle bestÄ av en tvÄpartsprocess och att instans- och processordningen skulle utformas sÄ att kraven pÄ skyndsam handlÀggning uppfylldes.I denna uppsats har rÀttssÀkerheten för den asylsökande vid prövning av dess asylÀrende i den nya instans- och processordningen undersökts. HuvudfrÄgan lyder som följer; sÀkerstÀlls rÀttssÀkerheten i Sverige för skyddssökande vid prövning av asylÀrenden i den nya instans- och processordningen?Utredning i den hÀr uppsatsen leder till slutsatsen att rÀttssÀkerheten i svensk asylrÀtt Àr beroende av att rÄdande rÀttsprinciper moderniseras. Offentlighetsprincipen mÄste tydligare sÀrskiljas frÄn sekretessen.

I denna kandidatuppsats jÀmförs lÀsares och skribenters begrepp bakom sju datatermer frÄn it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att undersöka om lÀsare och skribenter har samma begrepp bakom de sju termerna och hur deras begrepp stÀmmer överens med normkÀllorna. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka hur etablerade de sju termerna Àr i sÄvÀl en facksprÄklig som en allmÀnsprÄklig diskurs. Den första delen av studien grundar sig pÄ en enkÀt dÀr de tvÄ olika grupperna fÄtt svara pÄ vilka termer de anser sig förstÄ för att sedan ge en parafras pÄ termerna. Svaren Àr analyserade med hjÀlp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk begreppsanalys.

The Swedish immigration policy is a subject constantly under scrutiny, especially in the media. The Dublin treaty, which came into effect in 2003, has meant stricter regulations for the handling of asylum seekers, which in turn increases the requirements of the officials at the Swedish Migration Board. Consequently, the staff at the Swedish Migration Board is daily facing difficulties when deciding who is to stay or not. Therefore, it is interesting to investigate how these criteria in the Dublin Treaty, are used in the daily work of the officials. Emphasizing these problematic aspects of the Dublin Treaty, this study aims to answer the following two questions:- How has the Dublin Treaty been implemented in Swedish legislation by the officials at the Swedish Migration Board?- How do these officials work to implement this treaty?This case study is based on interviews with a number of officials working at the Swedish Migration Board.

Threats and violence, or the risk of being subjected to threats and violence in the workplace, is a major health and safety problems that exists in many professions. To be exposed to threats and violence can have serious consequences for the employee's health but also for the organization in question. The aims of this study was to investigate the prevalence of threats and violence at the Swedish Migration Board detention, and to examine whether there were health problems among employees who may be exposed to threats and violence. A web-based questionnaire was answered by 29 employees (response rate = 51 percent). The results showed that more employees had been exposed to verbal threats (66 percent), compared to physical violence (10 percent), and they showed a greater tendency to report physical violence, as opposed to verbal threats.