Datorspel genomgÄr en konstant utveckling mot mer komplexitet och i takt med att de virtuella spelvÀrldarna vÀxer behövs mer och mer effektiva metoder att navigera genom dessa. I denna rapport undersöks möjligheten att automatiskt generera navigationsinformation och ett förslag presenteras pÄ hur en algoritm för detta skulle kunna se ut..

NÀr företag ska införa nya informationssystem brukar de stöta pÄ flera olika problem. Problemen har ofta att göra med vilka krav som ska realiseras och vem som ska bestÀmma vilka krav som ska realiseras. Att utföra prioritering pÄ krav Àr lika viktigt som att samla in krav. Det vanligaste problemet Àr att kunder och anvÀndare tenderar att tycka att alla krav Àr viktiga för att sÀkerstÀlla att sÄ mÄnga som möjligt av deras önskemÄl ska realiseras. Detta kan bli onödigt dyrt dÄ de flesta informationssystem-projekt har begrÀnsade resurser.Detta arbete har som syfte att undersöka vilka metoder systemutvecklare anvÀnder och hur de anvÀnder dessa metoder för att prioritera krav.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka och belysa hur man som lÀrare ska bemöta och stötta elever med lÀs-och skrivsvÄrigheter i Àmnet religion samt redogöra för arbetsmetoder som förenar lÀs- och skrivsvÄrigheter och religionskunskap utifrÄn ett sociokulturellt och reformpedagogiskt perspektiv. Vi har inspirerats av den kvalitativa intervjumetoden dÀr reflektion och samtal fÄr en djupare roll Àn den kvantiativa metoden. VÄra intervjupersoner bestod av fem stycken verksamma lÀrare i mellanstadiet som undervisar i de samhÀllsvetenskapliga Àmnena. Respondenterna arbetar pÄ skolor i Malmö, Lund och i Staffanstorp. Resultatet visade att samtliga lÀrare anvÀnder sig av olika arbetssÀtt och metoder för att stötta elever med lÀs-och skrivsvÄrigheter i religionsundervisningen. Det var vanligt förekommande att lÀrarna fick stöttning och hjÀlp i undervisningen av specialpedagog.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en förstÄelse av vad elever upplever som lustfyllt i lÀrandet, frÀmst i Àmnet matematik. Skolans uppdrag Àr att tillgodose varje elevs individuella förmÄga till inlÀrning samt att vÀcka deras intresse. Undersökningar och teorier angÄende barns lÀrande pekar pÄ att en varierande undervisning med olika inslag av estetiska och laborativa metoder ökar elevens lust och motivation till lÀrande. De frÄgestÀllningar vi ansÄg vara relevanta inför vÄr undersökning Àr; hur upplever barn ett lustfyllt lÀrande (lÀrande dÀr kreativa och laborativa metoder anvÀnds)? Hur vill eleverna ha deras matematiklektion? Vilka undervisningsmetoder föredrar eleverna i matematik? I hur stor utstrÀckning anvÀnder pedagogen lustfyllt lÀrande? Undersökningar genomfördes i Ärskurs 2 och Ärskurs 4 dÀr observationer utfördes.

ITT Water & Wastewater (före detta ITT Flygt) tittar pÄ att eventuellt genomföra en förbÀttring av ytbehandlingen av deras pumpar för att eliminera de rostangrepp pumparna utsÀtts för idag. Examensarbetets uppgift Àr hÀr att analysera och beskriva miljöeffekterna av de nya ytbehandlingsmetoderna som företaget undersöker.MÄlet med studien Àr att fÄ fram ett underlag och en rekommendation om vilken ytbehandlingsmetod företaget bör vÀlja ur miljösynpunkt.De olika metoder som studerats Àr:? JÀrnfosfatering + ED-lackering? Zinkmanganfosfatering + ED-lackering? Oxsilan + ED-lackeringDessa metoder har jÀmförts med nollalternativet, vilket innebÀr att samma metod som tillÀmpas idag fortsÀtter att anvÀndas.Miljöeffekterna som studerats för de olika metoderna Àr:? utslÀpp till luft och vatten? avfall? energiAv de tre nya metoderna samt nollalternativet Àr Oxsilan följt av ED-lackering det alternativ som ger minst pÄverkan pÄ miljön. Metoden har inga utslÀpp av flyktiga organiska Àmnen till luft, inget farligt avfall bildas och det avfall som ÀndÄ bildas Àr litet. Metoden har Àven lÀgre energiÄtgÄng Àn de andra studerade metoderna.2008:Nr 2 Teknik.

Föreliggande arbete ingÄr i ett större projekt av fyra enskilda arbeten om Sorgenfri industriomrÄde. De fyra delarna Àr: -Brukare: Boende -Brukare: SmÄföretag -Fastighetsföretag -Kontinentalbanan Detta arbete lyfter fram de boendes vardagskunskap, med ansats ur ett fenomenologiskt perspektiv. De inslag som de boende prioriterar om de fÄr vara med och planera ett nytt bostadsomrÄde bl.a. av: -Att det finns grönstruktur och naturliga mötesplatser -Att bostadsomrÄdet Àr tryggt ur bÄde sociala och fysiska aspekter -Att det finns nÀrservice i olika former - Att bostadsomrÄdet anpassas sÄ att kategoriboende ej uppstÄr -Att bostadsomrÄdet har en genomströmning av mÀnniskor, sÄ att det blir en levande stadsdel Den största vikten ligger pÄ de boende. För att fÄ fram de boendes vardagskunskap har participatoriska metoder anvÀnts.

Sjuksköterskor har en nyckelroll i samband med lÀkemedelshantering. Det Àr en betydelsefull arbetsuppgift dÀr det finns risk för misstag. Syftet var att beskriva faktorer som sjuksköterskan kan anvÀnda för att skapa en sÀker lÀkemedelshantering. Metoden var en litteraturstudie dÀr 16 vetenskapliga artiklar, kvantitativa och kvalitativa, sammanstÀlldes. Resultatet visade att fungerande kommunikation och samarbete i organisationen Àr faktorer som Àr av vikt för att Ästadkomma en sÀker lÀkemedelshantering.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare bemöter icke önskvÀrda beteenden hos lÄgstadieelever, samt att studera om pojkar gör fler normövertrÀdelser och dÀrför fÄr fler tillsÀgelser Àn flickor. Detta Àr en pilotstudie som ocksÄ har som mÄl att undersöka om den valda forskningsmetoden kan leda till djupare förstÄelse av klassrumsinteraktionen mellan lÀrare och elever. TvÄ metoder anvÀndes för att fÄ svar pÄ frÄgorna, först gjordes klassrumsobservationer i tvÄ klasser nÀr dessa Àgnade sig Ät enskilt arbete. Efter observationerna gjordes semistrukturerade intervjuer med de tvÄ undervisande lÀrarna. Studien har ett beteendevetenskapligt perspektiv och resultatet visar att forskningsmetoderna Àr lÀmpliga att anvÀnda vid studier av klassrumsbeteenden och interaktion mellan elever och lÀrare.

AnvÀndare som har olika typer av funktionsnedsÀttningar, exempelvis nedsatt tal och kommunikations förmÄga, har idag möjlighet att fÄ stor hjÀlp i sin vardag utav tekniska hjÀlpmedel. Dessa hjÀlpmedel har oftast en standardiserad design och det finns fÄ lösningar som gör att anvÀndarna kan anpassa hjÀlpmedlens utseende efter sina egna preferenser. Vilket Àr speciellt viktigt för barn och ungdomar.En designer har en stor utmaning med att identifiera anvÀndarnas behov, nÀr anvÀndarna har funktionshinder. Vanligtvis görs insamlingen i form av intervjuer eller enkÀter, vilket inte Àr enkelt om kommunikationen mellan designer och anvÀndare kompliceras av funktionshinder. Den övergripande frÄgan som har vÀglett arbetet Àr hur designers kan anvÀnda och anpassa anvÀndarorienterade metoder sÄ att de kan samla in information frÄn anvÀndare Àven i fall dÄ anvÀndarna har funktionsnedsÀttningar?Syftet med projektet var dÀrför att undersöka hur anvÀndarorienterade metoder kan stödja designprocessen sÄ att funktionsnedsÀttningar inte utgör ett hinder för insamling av information frÄn anvÀndare.

Bakgrund: Den postoperativa smÀrtan Àr en akut smÀrta, relaterad till vÀvnadsskadan som uppstÄr i samband med kirurgiska ingrepp. Obehandlad postoperativ smÀrta kan leda till fysiologiska och psykologiska komplikationer. Att bedöma och behandla smÀrta Àr inom sjuksköterskans ansvaromrÄde. Syfte Àr att belysa de metoder som sjuksköterskor anvÀnder för att bedöma patientens postoperativa smÀrta i klinisk omvÄrdnad. Metod: Examensarbetet Àr en litteraturstudie baserad pÄ sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats frÄn sökningar i databaserna PUBMED, CINAHL och SCOPUS.

Det hÀr examensarbetet undersöker hur fem lÀrare arbetar med höglÀsning i grundskolans Ärskurs fyra till sex. Studien Àr kvalitativ och syftet har varit att utifrÄn ett didaktiskt perspektiv ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med höglÀsning i skolan. Urvalet för studien har förutom lÀrare pÄ mellanstadiet varit skolor som har ett fokusbibliotek detta för att undersöka om dessa har haft inflytande pÄ arbetet med höglÀsning. Underlag för studien har skapats genom intervjuer med verksamma lÀrare.Resultaten visar att samtliga lÀrare arbetar med höglÀsning frÀmst pÄ tvÄ sÀtt, dels nÀr lÀraren lÀser högt och dels nÀr eleverna lÀser högt. Förutom att bara höglÀsa anvÀnder lÀrarna olika metoder pÄ ett varierat sÀtt.

Denna C-uppsats har tvÄ syften. Det ena Àr att studera samrÄdsprocesserna i den svenska miljörÀtten och i plan- och bygglagen (PBL) för att se hur dessa samrÄdsprocesser i dagslÀget tillgodoser allmÀnhetens möjligheter att medverka i och att pÄverka miljöÀrendena. Det andra syftet med uppsatsen Àr att studera hur olika alternativa konfliktlösningsmetoder (ADR) har tillÀmpats i USA vid konflikter med allmÀnheten och i synnerhet vid konflikter som rör miljön. Tanken Àr att dÀrefter diskutera möjligheterna att implementera de amerikanska lÀrdomarna till svensk miljörÀtt. Metoden för att studera dels den svenska miljörÀtten dels de amerikanska ADR- metoderna har varit deskriptiv.

Nationella och internationella studier som fÄtt stort genomslag i media och i skoldebatten, visar att svenska elevers lÀsförstÄelse har sjunkit under de senaste Ären. Detta gÀller sÄvÀl yngre som Àldre elever. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur fyra svensklÀrare pÄ gymnasiet uppfattar saken. Vidare har jag velat se hur dessa lÀrare arbetar med lÀsförstÄelsetrÀning i sin undervisning, samt vilken insyn de har i aktuell forskning kring lÀsförstÄelse och lÀsförstÄelseundervisning.Resultatet visar att hÀlften av lÀrarna ser en klar försÀmring av gymnasieelevers lÀsförstÄelse de senaste 10-20 Ären. Eleverna prioriterar bort lÀsning, vilket medför minskat ordförrÄd, bristande sprÄklig medvetenhet och dÀrmed försÀmrad lÀsförstÄelse.

Den hÀr uppsatsen behandlar mobilmarknadsföring och Àmnar svara pÄ frÄgan om hur lÀmplig mobiltelefonen egentligen Àr som relationsmarknadsföringskanal. Vi har funnit de metoder som Àr vanligast förekommande för att sprida reklambudskap och jÀmför hur bra de uppfyller kraven för att vara relationsskapande. För att utröna detta har vi intervjuat branschkunniga personer frÄn tvÄ av landets största mobiloperatörer samt personer som arbetar pÄ nordiska mobilmarknadsföringsbyrÄer. För att mÀta styrkan hos mobilmarknadsföring som relationsfrÀmjande marknadskanal har vi genom modeller frÄn relationsmarknadsföringen skapat ett eget ramverk vilket vi applicerat pÄ olika marknadsföringsmetoder via mobiltelefonen. Resultatet av vÄr studie visar pÄ att mobilmarknadsföring kan anvÀndas för att bygga lÄngsiktiga, ömsesidiga och vinstgivande relationer, vid rÀtt anvÀndning.

Syfte: Att identifiera metoder för projektledare att anvÀnda motivation för att minimera negativ stress. Metod: Kvalitativa djupintervjuer Slutsatser: Vi har definierat tre metoder som bidrar till att en internaliseringskedja pÄbörjas. Internalisering ökar den inre motivationen bÄde hos projektledare och hos projektdeltagare och kan bidra till att minska negativ stress. Den första metoden handlar om att utveckla en modell gÀllande vilken information projektledare behöver frÄn bestÀllare nÀr projekt bestÀlls. Den andra metoden handlar ocksÄ om behovet av ökad bestÀllarkompetens, och innebÀr att utbilda bestÀllarna. Den tredje metoden innebÀr att tydliggöra grÀnsen mellan projektledarens och projektdeltagarnas ordinarie chefs ansvar nÀr det kommer till motivations- och stressfrÄgor gÀllande projektmedlemmarna.