Syftet för studien är att utifrån ett återhämtningsperspektiv ta reda på hur personal inom psykiatrin i Australien jobbar för att möjliggöra en återhämtning hos klienten samt vilka krav detta ställer på personalen. Till detta har formulerats fyra stycken frågeställningar som lyder;1) Vad lägger personalen själv i begreppet återhämtning? 2) Hur ser personalen på återhämtningens möjligheter och begränsningar för klienten? 3) Vilka möjligheter och begränsningar ser personalen med deras egen del i återhämtningsprocessen? 4) Hur ser personalen på professionella gränser?Studien har utförts i Sydney, Australien där fem stycken professionella har intervjuats som samtliga jobbar inom en organisation med ett tydligt återhämtningsfokus för klienter med svåra psykiska sjukdomar. Resultatet visar att personalen ser stora möjligheter med återhämtningsprocessen, både för klientens liv samt den professionella yrkesrollen. Samtidigt visar resultatet att personalens syn på professionella gränser är mycket genomtänkt och tydlig, inte lika komplex som forskning på området tidigare har beskrivit.

I denna socialpsykologiska uppsats har vi undersökt svenska ledares upplevelse kring balansen mellan arbetsliv och privatliv. Ämnet är av relevans att studera då dagens föränderliga arbetsvillkor ställer höga krav på de anställdas anpassningsbarhet. Behovet av anpassning medför en alltmer komplex tillvaro i hanteringen av en tillfredställande gränsdragning mellan dessa domäner. Vårt syfte med studien var att förmedla en förklaring och helhetsbild som påvisar vad som är mest angeläget för ledarna i hanteringen av denna gränsdragningsprocess. Vi har genomfört en kvalitativ studie, och utifrån syftet och frågeställningarna har vi använt Grundad teori som metodval.

Bakgrund: Sjukvården beskrivs som oerhört komplex och genom bland annat utveckling av ny och dyr teknik, som i sin tur genererar bättre vård, gör det svårt för sjukhus att hålla sin budget. En controller har en fundamental roll i en organisations ekonomistyrning och ska med hjälp av diverse styrmedel styra och kontrollera så att verksamheten drivs mot ekonomiska mål.Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur en controller inom sjukvården använder ekonomiska styrmedel för att nå ekonomisk måluppfyllelse samt skapa en förståelse för hur en controller hanterar balansgången mellan ekonomisk måluppfyllelse och vårdkvalité.Metod: Uppsatsen är formad med en kvalitativ forskningsdesign. En flerfallstudie har använts som forskningsstrategi där den empiriska datan är insamlad genom ostrukturerade intervjuer med anställda vid två sjukhus i Småland, länssjukhuset i Kalmar och centrallasarettet i Växjö. Det teoretiska avsnittet är byggt med data som insamlats från litteratur och vetenskapliga artiklar som varit tillgängliga via Linnéuniversitetets bibliotekskatalog.Slutsats: De resultat som framkommer av studien påvisar att en controllerns användning av styrmedel tenderar att fokusera på ekonomisk måluppfyllelse. Genom användning i större utsträckning av de styrmedel som är under utveckling finns möjligheter för controllern att även påverka vårdkvalité..

Inom stödverksamhet för vuxna med utvecklingsstörning, som regleras enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387 ) har personalens bemötande en avgörande betydelse för kvaliteten och möjligheten till delaktighet. Syftet med detta arbete är att belysa, tolka och förstå hur personal i denna stödverksamhet ser på sin kompetens, och hur de upplever att de kan tillägna sig och utveckla denna. Med en narrativ ansats, där människans behov av att berätta ses som en existentiell förutsättning, har svaren sökts med intervjun som metod. Med fokus på dialog har de teoretiska utgångspunkterna centrerats till begreppen kompetens, kunskap, berättelse och en kommunikationsteori som sätter dialogen i centrum, Michael Bachtins teori om dialogicitet. Intervjupersonerna ser både yrkesmässiga och personliga händelser som avgörande för hur deras syn på yrkesrollen förändrats över tid.

I den här rapporten redovisas processen och resultatet av mitt examensarbete på Carl Malmsten Furniture Studies. Möbeltapetsering är ett brett och omfattande område vilket förmedlas och tydliggörs under utbildningens tre år. Förutom hantverket som praktiskt arbete har insikt om en långt mer komplex och mångfacetterad bild av området gjort sig gällande. I den här rapporten presenteras arbetet med att ta fram ett underlag till tapetserarverkstaden på Skansen för att utveckla det pedagogiska uppdrag som utförs i verkstaden. Arbetet har resulterat i historieberättande med utgångspunkt i den aktuella tiden i verkstaden,det vill säga 1800-talets andra hälft.Historieberättandet utgår från en möbel som jag valt utifrån den information och de historier som är väsentliga för tiden och som bör synliggöras.

Med ett särskilt fokus på nedlagda bangårdar behandlas i detta examensarbete de postindustriella landskapens nyckelroll i formandet av våra samtida städer. Centralt beläget i Eskilstuna och som en del av stadsutvecklingsprojektet Väster finns Gredby bangård, ett drygt 20 hektar stort område där verksamheten sannolikt kommer att avvecklas. Uppsatsen syftar till att ta fram en övergripande strategi för hur Gredby bangård i framtiden kan omvandlas till ett publikt grön- och aktivitetsområde med inslag av nya verksamheter och bostäder. Målet har varit att visa ett möjligt framtidsscenario där en omvandling baserad på bangårdens befintliga värden kan resultera i en stadsmiljö med såväl en stark egen karaktär som en fysisk och idémässig integration med det nya Väster och Eskilstuna. Arbetet är strukturerat i två huvudsakliga delar där den första, baserad på en litteraturstudie och en studieresa till Berlin, behandlar postindustriella landskap, typsituationen bangård och identitet.

Pedagoger har ett uppdrag som innebär att de ska arbeta med etiska värden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhållningssätt och uppfattning av barns lärande en stor roll.     Vårt syfte med denna c-uppsats är att ta reda på innebörden av etiska värden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lär sig dessa. Forskningsfrågorna är: Vad innebär etiska värden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lär barn etiska värden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?    Vår undersökning grundar sig på en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger på fem olika förskolor.    Av resultatet framkommer det att forskningsfrågan om innebörden av etiska värden och normer var en väldigt svår och komplex fråga för pedagogerna att besvara då etiska värden och normer består av så oerhört mycket som kan delas in i många olika begrepp och synsätt.

Feedback är ett vanligt förekommande begrepp i dagens samhälle, liksom en central del av en organisations ekonomistyrning. Det är även ett kraftfullt verktyg för att åstadkomma lärande. Feedback, ibland även kallat återkoppling och prestationsutvärdering, handlar om att utvärdera utförda prestationer för att sedan kunna ge information kring prestationerna. Syftet med att ge feedback är att möjliggöra förbättring av mottagarens prestation genom att förändra dennes beteende. Vilket sätt feedback ges på, liksom av vem den ges, påverkar både hur feedback uppfattas och vilka effekter den får.

Fotboll är en mycket komplex idrott, där spelarna måste ha goda fysiska kvaliteter. En egenskap som blivit allt viktigare de senaste åren är snabbhet. Unga spelare har goda förutsättningar för att träna upp sin snabbhet. Tidigare studier har visat att såväl snabbhet som spänst kan förbättras på sex veckor hos unga fotbollsspelare, genom ett träningsprogram kombinerat av plyometrisk träning och sprint. Syftet med den här studien var att undersöka effekten av sex veckors kombinerad sprint- och plyometrisk träning på olika fysiska förmågor, hos unga, fotbollsspelande män.

Att hitta rätt i den stora, komplexa miljön på Linköpings Universitetssjukhus är en utmaning. I nuläget finns skyltning och information i miljön men denna fungerar inte på ett tillräckligt bra sätt. Det är så pass bristande att man har guider vid entrén för att vägleda besökare rätt, något som är både opraktiskt och oekonomiskt. Syftet med denna designfallstudie var att utveckla ett wayshowingsystem för besökare på Linköpings Universitetssjukhus kring dess södra entré och i huvudbyggnaden. För att uppfylla syftet genomfördes ett antal kvalitativa intervjuer och observationer i miljön samt insamling av data från tidigare studier som gjorts i ämnet.

Den aktuella uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex kvinnor i varierandeålder som varav fem arbetar i offentliga tjänstesektorn, Högskolan i Jönköping och JönköpingsKommun och en i privata tjänstesektorn. Vad som utöver detta förenar dessa kvinnor är derasbrinnande engagemang i sitt arbete. Utifrån den av intervjupersonerna lämnade empiriskainformation analyseras begreppen infostress och identitet utifrån en organisations aspekt. Analysentar sin utgångspunkt i framförallt Asplunds teori om social responsivitet och hur denna ligger tillgrund för att individen drabbas av utbrändhet. Jag har också använd mig av Gidens begrepp omrutiniseringen av vardagen för att analysera hur det här begreppet bidrar till skapandet avsammanhållen identitet.

För mig är veckotidningen en avkoppling, en flykt från vardagen. Här kan jag läsa om sådantsom inte är djupt eller kräver alltför mycket eftertanke. Min föreställning om veckotidningarär dock lite mer komplex än så. Trots att de ger mig diverse skönhetstips och råd samt ger migen stunds avkoppling så anser jag att många veckotidningar kan ge unga tjejer sämresjälvförtroende. Fokus på det ytliga kan ibland bli alltför stort och innehållet talar ofta emotderas försök till att ge tjejer bättre självförtroende.Miriam Nordfors skriver i juli 2006 en artikel i Expressen vid namn "Utseendehets".

Denna uppsats behandlar hur utbildningen vid tekniskt chefsprogram har utförts avseende det tekniskainledande året samt tre alternativa sätt att genomföra denna utbildning. Dessa tre alternativa sätt utgörsav de tre utbildningsmodellerna:1. Problembaserat lärande2. Femstegsmodellen3. Tematisk utbildningSyftet med uppsatsen är att belysa hur utbildningen vid Tekniskt Chefsprogram skulle kunna utvecklasför att nå en bättre systemförståelse och helhetssyn för att förbereda officeren för nästa nivå.Ovanstående tre modeller har jag jämfört med utbildningen vid Teknisk Chefsprogram avseende för- ochnackdelar med utgångspunkt att målgruppen är officerare, som ska bli chefer eller handläggare tillchefer, i grund- och insatsorganisationen.Utifrån pedagogisk litteratur och utredningar, inom och utom Försvarsmakten, har jag kommit fram tillett antal faktorer som påverkar kraven och möjligheterna för officerare att verka efter genomfördutbildning, främst med fokus på framtiden och behovet av systemkunskap.

Bakgrund: Br?st- och ovarialcancer ?r vanliga cancerformer bland kvinnor, d?r en ?rftlig mutation i BRCA1/2-generna ?kar risken f?r insjuknande markant. Profylaktisk kirurgi, som mastektomi och salpingooforektomi, kan minska risken att insjukna med upp till 90 procent. Beslutet att genomg? profylaktisk kirurgi ?r dock komplext och p?verkas av psykosociala, fysiska och etiska aspekter. Kvinnor st?lls inf?r sv?ra val g?llande fertilitet, identitet och kroppslig integritet.

Bakgrund: Fler personer väljer att dö hemma vilket innebär att fler personer kommer ha behov av palliativ vård i hemmet. Det ställer krav på att mer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet ska kunna utföras. Palliativ vård kan vara komplex, oförutsägbar och tidskrävande. Eftersom palliativ vård i hemmet ofta tillhandahålls av distriktssköterskor kommer deras arbete med att ge palliativ vård i hemmet att påverkas. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet.