I Lovisagruvan i Bergslagen bryts zink och bly, gruvvattnet (med pH 7-8) är förorenat av framförallt dessa Metaller (577 ppb Zn, 341 ppb Pb). Reningen i de sedimentationsbassänger som finns på området fungerar inte tillräckligt bra. I denna studie användes sand från Stråssa (s.k. Stråssamull) som filtermaterial för att rena vattnet. Två olika sorters filtermassor testades, obehandlad Stråssamull (SM) och järnoxyhydroxidbelagd Stråssamull (JSM).

Outokumpu Technology i Skellefteå fokuserar på teknik som härstammar från företag i Boliden-gruppen och deras gruv-, smältverks- och kemiska processer. Företaget erbjuder kunden ingenjörs tjänster i form av konsultverksamhet inom området från gruva till smältverk. Produkter för tillämpningar inom smältverk erbjuds också. En av dessa produkter är Kaldougnen som används för satsvis smältning och processbehandling av Metaller såsom koppar, bly och ädelMetaller. För att lagra ugnens rotation används idag lagerrullar som vilar mot en löpring monterad på ugnskärlet.

Risk assessment is made to determine risks with contaminated areas and to determine which treatment the area requires. In Sweden, risk assessment is divided into three levels: risk analysis, facilitated risk assessment and detailed risk assessment. In detailed risk assessment site-specific guideline values are developed to compare with values of contaminants that are measured in the area.Site-specific guideline values vary with geological and hydrogeological parameters. The purpose of this report is to examine which of these parameters that affect the guideline values. The examination was done using a calculating program for consideration from the Swedish Environmental Protection Agency from the year of 1997.

För att växter ska växa bra krävs det en mix av olika näringsämnen där de två viktigaste näringsämnena normalt sett är kväve (N) och fosfor (P). Det är viktigt att mixen av olika näringsämnen passar växtens behov samt att näringsämnena är möjliga för växten att ta upp. Det får inte heller vara för mycket av ett näringsämne då detta kan leda till förgiftning. Denna studie är gjord med syfte att klargöra hur algbiomassa av grönalger i blandad mix fungerar som gödslingsmedel för små plantor av tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies). Samt att hitta förklaringar över varför algerna påverkar plantornas tillväxt.

Bakgrund: Totalförsvarets forskningsinstituts skjutbana i Grindsjön är en provanläggning där storskaliga försök kan utföras för analys och metodutveckling av militära vapensystem. Olika typer av material som kan röra sig om fordonsskydd eller personskydd testas. Arbetsplatsen undersöktes av Previa, augusti 2011 och flera problemområden identifierades. Ventilationen i skjutbyggnaden hade brister och misstanke fanns om exponering för damm och partiklar samt tungMetaller på skjutbanan.Syfte: Syftet med studien var att utföra mätning av exponering för damm samt tungMetaller på FOI:s skjutbana, där ventilationsundersökning och emissionsmätning gjordes för att förtydliga exponeringsbilden. Koncentrationer av identifierade potentiellt hälsofarliga ämnen jämfördes med hygieniska gränsvärden varefter åtgärdsförslag presenterades.Metod: Studien utfördes med hjälp av observationer, intervju och mätningar.

År 2000 godkände Sverige EUs vattendirektiv. Det innebär att vi måste arbeta för att vattnet ska ha en god kvalité och det får inte ha för höga halter av förorenade ämnen. Vid förorening kan vattnet skada människor, djur och växter. Sverige måste ständigt jobba och förbättra reningen av vårt dagvatten. Reningen av dagvattnet och på vilket sätt det ska ske är något som ständigt kan förnyas och förbättras. Idag renas dagvatten med hjälp av dammar och våtmarker och reningen kan bli bättre med hjälp av flytande våtmarker. Syftet med denna uppsats har varit att ta fram mer information om flytande våtmarker och att sprida denna så att intresset och kunskapen ökar och förhoppningsvis även användningen av dem så att reningen av dagvattnet kan förbättras. Arbetet innehåller en litteraturstudie och resultat från intervjuer vilka bägge syftar att ta reda på hur en flytande våtmark fungerar, hur den är konstruerad, vilken typ av skötsel den kräver, vilka växter som fungerar bäst, hur de renar vattnet och hur man skulle kunna använda sig av dem här i Sverige. I arbetet finns det information om när en flytande våtmark renar som bäst, vilka typer av växter som bör användas och vilka typer av stommar det finns till den flytande våtmarken.

Projektet baserades på analyser av Munksjöns sediment. Munksjön är belägen i centrala Jönköping och har under många decennier omgivits av miljöbelastande verksamheter. Detta har resulterat i att sjön är så starkt förorenad att den ligger på första plats i Länsstyrelsens 30-lista över prioriterade objekt i det regionala programmet för undersökning, utredning och åtgärder av förorenade områden i Jönköpings län. Den mest förorenade delen av sjön, fiberbanken, är belägen utanför Munksjö AB som tidigare släppt ut stora mängder fibermaterial och kvicksilver med sitt processvatten från papperstillverkningen.Analyserna har omfattat syreförbrukning och svavelinnehåll. Sedimentprovertogs från fyra lokaler i olika områden och djup.

Lakvatten har varierande föroreningsgrad och karaktär. Det bildas då regnvatten perkolerar igenom en deponi. I en deponiverksamhet är lakvattnet den huvudsakliga påverkan på den omgivande miljön. För att begränsa föroreningshalten i naturen behöver lakvattnet samlas upp och omhändertas. Olika tekniker har utvecklats för att rena lakvatten lokalt.

Vid riskbedömning av kontaminerade områden i stadsmiljö blir ofta markmiljönbegränsande. Detta beror bland annat på att föroreningarna till stor del är bundna imarken, så risken för utlakning, med skadade grundvatten eller ytvatten som effekt, ärlåg. Risken för skador på markmiljön antas bero på totalhalterna av förorening imarken så för att skydda markmiljön schaktas den förorenade jorden ofta bort ochområdet fylls upp av fyllnadsmaterial. Som fyllnadsmaterial kan diverse restmaterialanvändas om de uppfyller kraven på som ställs på dess lakhalter. Det finns dock ingakrav på kontroll av lakning från naturmaterial varför dessa ofta används somfyllnadsmaterial.

AbstractSurface-water includes different kinds of pollutants from traffic and roads. To prevent these pollutants to reach nearby lakes one can construct surface-water ponds on locations with heavy traffic. At Bergviks shopping centre in Karlstad, two ponds, one smaller and one bigger has been constructed in order to decrease the pollutant pressure from the receiving waters of Kattfjorden. Several heavy metals are essential for plants and animals in low concentration but when they occur in higher concentrations, they become toxic to the organism. The larger pond at Bergviks shopping centre has a sedimentation function so the heavy metals sink to the bottom thereby not releasing directly in to Kattfjorden.

Länsstyrelsen och Naturvårdsverket arbetar tillsammans med att inventera och sanera förorenade områden. För att kunna ta reda på vilka risker ett förorenat område har på människors hälsa och miljö görs en riskbedömning. Riskbedömningen börjar oftast med en förenklad riskbedömning (benämns ofta riskinventering eller riskklassificering) av det förorenade området. Den kan sedan om det anses nödvändigt följas upp av en fördjupad riskbedömning, där större hänsyn tas till platsspecifika förhållanden. Naturvårdsverket har arbetat fram en riktvärdesmodell för framtagning av generella riktvärden.

En artefakt är en struktur i en bild som i vanliga fall inte finns med i objektet men som syns i bildresultatet. Artefakter syns i bildresultatet till exempel på grund av förändringar, tekniska fel i magnetkamerans utrustning. De kan även vara påverkade av patientens normala rörelser, såsom blodflödet. Inom MR förekommer det en mängd olika typer av artefakter. Patientrörelse är det största fysiska effekten som orsakar artefakter som oftast är relaterat till ofrivilliga rörelser som till exempel andning och hjärtpulsation.

Länsstyrelsen och Naturvårdsverket arbetar tillsammans med att inventera och sanera förorenade områden. För att kunna ta reda på vilka risker ett förorenat område har på människors hälsa och miljö görs en riskbedömning. Riskbedömningen börjar oftast med en förenklad riskbedömning (benämns ofta riskinventering eller riskklassificering) av det förorenade området. Den kan sedan om det anses nödvändigt följas upp av en fördjupad riskbedömning, där större hänsyn tas till platsspecifika förhållanden. Naturvårdsverket har arbetat fram en riktvärdesmodell för framtagning av generella riktvärden.

Gruvnäringen är en av Sveriges äldsta industrier. Redan på 1100-talet bröts järnmalm på Utö i Stockholms skärgård. Gruvdriften har haft stor betydelse för utvecklingen av infrastrukturen i form av vägar och järnvägar i landet. Den har också haft betydelse för uppkomsten av flerbostadshus. Då gruvorna ofta låg avlägset var möjligheten till boende på platsen en förutsättning för att kunna locka arbetskraft.Att värdera en gruva är en lång och besvärlig process där många människor inom skilda kompetensområden måste vara inblandade.

This work consists of a survey and risk classification of eleven metal industries including foundries, finishers and engineering industries in two industrial areas in Mora. The study follows a method called MIFO (Method of Surveying Contaminated Sites) composed by the Swedish Environmental Protection Agency. In the method assessments of the degree of hazard posed by the pollutants, the level of pollution, the conditions of dispersal, sensitivity and the degree to which the area is worthy to protect are made for each contaminated site (object). The assessment classify the objects into four risk classes in which risk class 1 denotes a very large risk, 2 large risk, 3 moderate risk and risk class 4 little risk. The work of surveying using MIFO is divided into two phases.