I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan Mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien är alla Mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmässigt ihop med yrkesverksamma Mentorer från arbetslivet. Syftet med vår studie var att ta reda på effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och Mentorer. Detta genom att ta reda på Mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de själva ha fått genom mentorskapsrelationen.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan Mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien är alla Mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmässigt ihop med yrkesverksamma Mentorer från arbetslivet. Syftet med vår studie var att ta reda på effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och Mentorer. Detta genom att ta reda på Mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de själva ha fått genom mentorskapsrelationen.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan Mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien är alla Mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmässigt ihop med yrkesverksamma Mentorer från arbetslivet. Syftet med vår studie var att ta reda på effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och Mentorer. Detta genom att ta reda på Mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de själva ha fått genom mentorskapsrelationen.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan Mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien är alla Mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmässigt ihop med yrkesverksamma Mentorer från arbetslivet. Syftet med vår studie var att ta reda på effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och Mentorer. Detta genom att ta reda på Mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de själva ha fått genom mentorskapsrelationen.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan Mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien är alla Mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmässigt ihop med yrkesverksamma Mentorer från arbetslivet. Syftet med vår studie var att ta reda på effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och Mentorer. Detta genom att ta reda på Mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de själva ha fått genom mentorskapsrelationen.

I detta arbete har en studie om kunskapsutbytet mellan Mentorer och adepter genomförts. De medverkande i studien är alla Mentorer och adepter som har meverkat i ett mentorskapsprojekt som riktade sig till personalvetarstudenter. Studenterna parades slumpmässigt ihop med yrkesverksamma Mentorer från arbetslivet. Syftet med vår studie var att ta reda på effekterna av ett mentorskapsprojekt i form av vilket kunskapsutbyte som skedde och kan ske mellan adepter och Mentorer. Detta genom att ta reda på Mentorernas och adepternas egna uppleverlser kring deras kunskapsbidrag samt den kunskap de själva ha fått genom mentorskapsrelationen.

Studiens syfte var att undersöka om mentorssamtal med elever och ökad kontakt med mentorselevernas föräldrar gör att elevernas måluppfyllelse ökar. Undersökningen avsåg att belysa Mentorers, föräldrars och elevers uppfattningar om mentorssamtalen, men även att göra jämförelser för att försöka hitta likheter och skillnader i deras synpunkter. Syftet med undersökningen var också att försöka bidra med information som kan utveckla mentorssamtalen. En kvantitativ med i form av enkäter användes till elever och föräldrar i år 6 på en skola i Trelleborgs kommun. En kvalitativ metod i form av standardiserade intervjuer användes för att intervjua den utvalda gruppens fyra Mentorer.

Den här uppsatsen undersöker vilka konsekvenser införandet av kasamDIALOGEN ungdom som ett verktyg i utvecklingssamtalet kan få för elever, Mentorer och skolan. Detta är ett pilotprojekt inom gymnasieskolan i Halmstads kommun. Projektet är ett led i att finna ett fungerande utvecklingssamtal för den framtida gymnasieskolan, ett samtal som utgår från elevens egen uppfattning av sin situation. Syftet med uppsatsen är inte att utvärdera verktyget i sig, utan istället de relationella konsekvenser metoden kan få för berörda parter. På uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun har vi intervjuat fem Mentorer och åtta elever.

SammanfattningDenna studie handlar om lärarens första år i yrket, introduktionsåret. Alla nyblivna lärare måste genomgå introduktionsåret med mentor innan de kan söka sin lärarlegitimation.Studiens övergripande syfte är att få kunskaper om hur introduktionsåret för nyblivna lärare fungerar i en kommun i mellersta Sverige. Mer specifikt vill jag belysa och analysera nyblivna lärare och Mentorer om deras uppfattning om och upplevelser av introduktionsåret. Studiens syfte preciseras med följande frågeställningar:- Vilka uppfattningar har nyblivna lärare respektive Mentorer om introduktionsåret?- Hur beskriver nyblivna lärare respektive Mentorer introduktionsåret?- Vilka hinder och möjligheter identifierar nyblivna lärare respektive Mentorer i arbetet med att genomföra ett så bra introduktionsår som möjligt?Metoden har varit en kvalitativ och kvantitativt undersökning i form av intervjuer av tre nyblivna lärare och sex Mentorer samt en enkätundersökning med 18 deltagande respondenter.Jag har analyserat intervjuerna i fyra olika teman som redovisas i resultatavsnittet.Resultatet av studien är att samtliga intervjuade deltagare tycker att introduktionsåret är en bra verksamhet, möjligheterna är många med en mentor som hjälp det första året.

Mentorskapet är en stor del av läraryrket för många gymnasielärare. Vår uppfattning är att mentorskapet mellan lärare och elev tenderar att få otydliga gränser, även på skolor där det finns riktlinjer för mentorskapet, vilket gör det svårt för läraren att avgränsa mentorsrollen. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur mentorskapet i gymnasieskolan kan se ut på en skola där det finns riktlinjer för verksamheten. Detta har vi gjort genom att besvara frågor om vad lärare i gymnasieskolan anser syftet med mentorskapet vara, vad de utför i egenskap av Mentorer, vad de anser bör ingå i mentorskapet samt hur detta förhåller sig till de riktlinjer om mentorskapet som finns på ett utvalt rektorsområde. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer som metod.

Syftet med undersökningen var dels att ta reda på vilka formuleringar i Lpf 94, utifrån definitionen att mentorskap innebär att överblicka och bidra till progression gällande elevernas kunskapsmässiga, personliga och sociala utveckling, som går att koppla till mentorskapet i gymnasieskolan, samt hur dessa är relaterade till mentorshandboken, på skolan där undersökningen ägt rum. Vidare var syftet att ge en bild av hur olika Mentorer, på samma skola, arbetar med sitt mentorskap i praktiken. Genom kvalitativa intervjuer har sex Mentorer fått beskriva sina erfarenheter och tankar kring det egna mentorskapet. Historiskt har en mentor fungerat som ledsagare både kunskapsmässigt, personligt och socialt. Mentorerna i denna undersökning såg sig också som vägledare och som en vuxen som på olika sätt stöttar eleverna i deras skolgång.

Denna studie genomfördes på ett ledarskapsprogram i södra Sverige med 20 deltagare som också var adepter för sina 20 Mentorer. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur intervjupersonerna uppfattade mentorskap och att jämföra detta med det teoretiska mentorskapet, samt att utröna om det uppstår lärande i mentorskapet. De teorier som utgicks ifrån härstammar från Dewey, Kolb, Knowles och Argyris. Undersökningen hade en kvalitativ ansats med inriktning på semistrukturerade intervjuer. De fem intervjuer som gjordes var uppdelade på två Mentorer, två adepter och en programutformare.

Efter nio terminers studier på Malmö högskola så var det tid för det avslutande examensarbetet. Under dessa nio terminer hade vi fått olika upplevelser och erfarenheter av den verksamhetsförlagda tiden berättade för oss av våra medstudenter. Även våra egna erfarenheter varierade. Vi ville därför ta reda på mer om dessa upplevelser och vilka anledningar till variationerna var. Den verksamhetsförlagda tiden uppfattade vi som en stor del av utbildningen för en lärarstudent och den del av utbildningen som förbereder studenten mest för den blivande yrkesrollen.

Skolpliktiga elever som under lång tid inte går till skolan kallas för hemmasittare. Fördessa elever finns det på vissa ställen bl.a. i projektform, när annat inte fungerar, enorganiserad kontakt bestående av Mentorer, med hemmasittarna via Internet.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Mentorer till hemmasittare arbetar ochförsöka beskriva de kunskaper, strategier och erfarenheter som de begagnar sig av.Studien är genomförd med kvalitativ metod där data samlades in genom attpedagoger, handledare, kurator och elever intervjuades via telefon, Skype,seminarium, fysiska träffar och e-mail. Elva personer ingick i studien.Av datamaterialet framgår att mentorns kommunikation med hemmasittaren är viktigt.En mentor utses på informella grunder efter bedömning av personlig lämplighet, såkallad ?fingertoppskänsla?.

Syftet med denna kvalitativa uppsats var att undersöka hur mentorskapet uttrycktes av Mentorer på gymnasieskolor, samt hur Mentorerna uppfattade det faktiska arbetet, när det gällde elever som hamnat i någon form av skolsvårigheter. Med skolsvårigheter menades alla former av orsaker till att eleven kunde tänkas behöva lite mer stöd av Mentorerna än övriga elever i mentorsgruppen. Frågeställningarna sökte svar på hur mentorskapet uttrycktes och beskrevs av Mentorer, samt vilken betydelse det kan ha i praktiken för elever som hamnat i skolsvårigheter. Studien utfördes under våren 2011 i form av en webbenkät och avgränsades till tio gymnasielärare utspridda på fyra kommuner i norrbotten. Svaren analyserades diskursivt med en sociokulturell referensram som grund.