Sammanfattning Titel: Investeringsbenägenheten för M2M lösningar i drivmedelsbranschen Författare: Johan Apell och Tom Ohlsson, Blekinge Tekniska Högskola Nivå: Kandidat uppsats Handledare: Anders Hederstierna Nyckelord: Maskin till maskin, Machine to machine, Maskinkommunikation, M2M, Mobilitet, Investeringsbenägenhet, Investeringsbedömning, Standard, Beslut och Beslutsfattande Beskrivning av situationen Idag går endast ett fåtal av de aktiva företagen på M2M marknaden med vinst, och ett antal har gått i konkurs under det senaste året. M2M branschen tycks ha bristande kunskap om potentiella kundsegment och därmed har man svårt att identifiera sina kunders verkliga behov. Drivmedelsbranschen har börjat titta på M2M lösningar och inlett en rad pilotprojekt inom området. Få aktörer har dock fattat beslut om genomgripande satsningar på M2M lösningar. Hur ser drivmedelsbranschen på M2M lösningar och vilka hinder kan identifieras för detta synsätt? Syfte Att öka förståelsen mellan användare och leverantörer på en ännu omogen M2M marknad, genom att studera en specifik bransch.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

?Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare, som har genomgått Grön Flaggs utbildning, uppfattar sitt arbete med handlingskompetens för hållbar utveckling. Frågeställningarna rör hur lärare förhåller sig till olika typer av direkta/indirekta påverkanshandlingar för hållbar utveckling i sin undervisning/verksamhet samt vilka drivkrafter och hinder lärarna uppfattar för att implementera ESD (Education for Sustainable Development).För att besvara våra frågeställningar använde vi oss av en enkät som genomfördes muntligt med sex lärare som arbetar inom de tidiga skolåren. Vi gjorde enkäten muntligt för att få kommentarer/motiveringar till deras svar och på så sätt kunna behandla materialet kvalitativt.Resultatet visade att lärarna uppger sig behandla både direkta (till exempel att källsortera) och indirekta (till exempel att påverka beslutsfattare) påverkanshandlingar, men att de direkta överväger. Många av de drivkrafter och hinder som forskare tidigare har kunnat identifiera framkom även i vår studie, men det framkom även andra, till exempel sådant som har att göra med elevernas engagemang och praktiska förutsättningar.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse av och fördjupad kunskap om taluppfattningens och skriftliga räknemetoders betydelse för hinder i elevers matematikutveckling, särskilt avseende addition och subtraktion, samt undersöka hur lärare arbetar med dessa områden för att förebygga och möta hinder för matematikutveckling.Elevers matematikkunskaper sjunker och på senare år har brister i taluppfattning uppmärksammats som en möjlig orsak. Denna studie med kvalitativ ansats har intervjuer och skriftliga dokument som datainsamlingsmetod. Hur uppfattar nio lärare som undervisar i år 1-6 nödvändiga kunskaper i taluppfattning för att hantera skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion och vilka förklaringar till brister lyfter de. Vilka verktyg används för att få kännedom om elevers kunskaper i matematik vad gäller taluppfattning och skriftliga räknemetoder?Av resultatet av studien framkommer att det finns variationer i uppfattningar om nödvändiga kunskaper och undervisning om taluppfattning och skriftliga räknemetoder.

I ett konkurrenskraftigt samhälle måste många företag fundera över hur de kan stärka sin position på marknaden. Kunskap är idag en stor konkurrensfaktor och nya innovationer är en viktig del i jakten på framgång. Företag har länge bildat olika typer av nätverk som hjälper dem få fler fördelar i den allt snabbare, växande marknaden och på senare tid har också andra typer av nätverk växt fram. Samarbete mellan universitet/högskolor och näringsliv är ett exempel. En fungerande samverkan mellan högskolor och näringsliv är väldigt fördelaktigt för företagen då detbland annat kan generera i bättre forskningsmöjligheter och rekryteringstillfällen vilket på sikt kan ge enhållbar utveckling i regionen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar idrottslärares motivation i arbetet samt hur de ser på motivation i arbetslivet. Vi har utgått ifrån fyra frågeställningar som handlar om vilken uppfattning idrottslärare har kring motivation, vad motivation innebär för idrottslärare i arbetet, vilka hinder det finns för idrottslärares motivation samt hur idrottslärare ser på att upprätthålla sin motivation. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där vi intervjuade fem olika idrottslärare som arbetar på högstadiet. Idrottslärarna är mellan 30-65 år gamla med olika lång arbetserfarenhet.Vårt resultat visar att idrottslärare definierar begreppet motivation som en inre drivkraft och något som de brinner för. Idrottslärarna ser motivation som ett positivt begrepp.

I en allt starkare konkurrens väljer fler och fler företag att samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nå ett gemensamt mål kallas nätverk. En sådan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nätverk. I denna typ av nätverk anses nätverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den samverkande delen av nätverket. Företagen står själva för den individuella utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.

I en allt starkare konkurrens väljer fler och fler företag att samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nå ett gemensamt mål kallas nätverk. En sådan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nätverk. I denna typ av nätverk anses nätverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den samverkande delen av nätverket. Företagen står själva för den individuella utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.

Den mentala ohälsan är globalt sett en stor del av sjukdomsbördan, och så även i Sverige. På grund av de reformationer som psykiatrin i Sverige genomgått under 1900-talet vårdas idag ett rekordlågt antal patienter inom den slutna psykiatrin. Förr i tiden vårdades de psykiatriska patienterna både somatiskt och psykiskt inom den slutna psykiatriska vården. Så är inte fallet längre, utan de somatiska åkommor som denna patientgrupp drabbas av vårdas nu i den allmänna somatiska vården. Ett flertal studier visar att patienter med psykiska störningar erhåller sämre somatisk vård än psykiskt friska patienter samt ofta upplever diskriminering från sjukvårdspersonal.

Bakgrund Sj?lvskadebeteende inneb?r att individen medvetet eller omedvetet skadar sig sj?lv och kan ofta vara ett s?tt att undvika sv?ra samt obehagliga k?nslor. Det kan ocks? vara ett s?tt att fly fr?n sv?ra minnen eller upplevelser. Sj?lvskadebeteende ?r ett v?xande h?lsoproblem och en ledande faktor till allvarliga skador samt ett tecken p? psykisk p?frestning.

Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolår 9 och hur elever och lärare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet är att undersöka om definition och strategier överensstämmer mellan elever och lärare och om elever i koncentrationssvårigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer på ett annat sätt än sina kamrater.För att uppnå syftet har intervjuer gjorts med fem lärare och 30 elever i skolår 9. Resultatet visar att prat är den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lärare i undersökningen. Elever använder i första hand mentala strategier för att komma till rätta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hålla koncentrationen är att säga till sina kamrater att sluta störa.

Diabetes är en av nutidens största folksjukdomar vilket innebär en utmaning för samhället och sjukvården. I vägledning av patienter med diabetes bör distriktssköterskan motivera den enskilde till eget ansvar, hantering av sjukdomen och prioritera de psykosociala aspekterna. Aktivt deltagande i egenvård för patienter med diabetes typ 2 har uppmärksammats som en betydelsefull faktor för att åstadkomma effektiv vård och behandling. Hur distriktssköterskor upplever utmaningen att främja egenvård för patienter med diabetes typ 2 är en intressant forskningsfråga. Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att främja egenvård hos patienter med diabetes typ 2.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors psykosociala upplevelser vid bröstcancer. Sökning av vetenskapliga artiklar har gjorts i databaserna PubMed, Cinahl samt Medline. Resultatet av denna litteraturstudie visade att kvinnor som drabbats av bröstcancer ofta upplevde att de inte kände sig sedda som personer av sjukvårdspersonalen. Deras mentala och själsliga lidande ignorerades och intresset fokuserades på den fysiska sjukdomen. Kvinnorna upplevde mycket väntan genom hela vårdtiden samt att de gavs för lite tid med vårdpersonalen.

Syftet med denna C-uppsats är att synliggöra hinder och möjligheter för att inom ämnet idrott och hälsa implementera hjärt-lungräddning samt belysa och problematisera kring en eventuell framskrivning av hjärt-lungräddningsbegreppet, HLR, i kursplanens uppnåendemål i år nio. Uppsatsen baseras på en kvalitativ intervjustudie genomförd i Stockholm hösten 2006. Våra intervjupersoner har alla anknytning till skolämnet idrott och hälsa och de är aktörer på tre olika nivåer i skolvärlden. Skolverket representerar formuleringsarenan, lärarutbildarna representerar transformeringsarenan och idrottslärarna representerar realiseringsarenan. De har alla fått resonera kring målet om livräddande första hjälp och dess betydelse, legitimitet och uppnåbarhet, vilka intentioner som kan tänkas ligga bakom målformuleringen och vad som kan tala för respektive emot att även inkludera HLR-begreppet.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk metabol sjukdom och det finns två sorter. Typ 1 kallas den som orsakas av bristande insulinproduktion. Nordiska riktlinjerna för barn och ungdomar rekommenderar 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vikten av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar med typ 1 diabetes samt vilka faktorer som påverkar deras fysiska aktivitet. Metod: En litteraturstudie innehållande 16 vetenskapliga artiklar som erhållits genom databaserna PubMed och Cinahl. Dessa har granskats, kvalitetsbestämts och sammanfattats. Resultatet har därefter analyserats och presenterats under två huvudteman med tillhörande subteman. Resultat: Efter granskning av de involverade artiklarna framkommer det att den fysiska aktiviteten är viktig för barn och ungdomar med typ 1 diabetes.