Syfte och frågeställningarDet övergripande syftet med denna studie är att undersöka hälsan hos unga religiösa kristna och muslimska kvinnor. Syftet kommer undersökas utifrån följande frågeställningar:Hur ser unga religiösa kristna och muslimska kvinnors hälsa ut kopplad till rekommendation för fysisk aktivitet och definitioner för social och psykisk hälsa?Hur upplever unga religiösa kristna och muslimska kvinnor att religionerna påverkar deras hälsa? Vilka likheter och skillnader finns det mellan unga religiösa kristna och muslimska kvinnor då det gäller hälsan och den upplevda påverkan av religionerna?MetodStudien är en kvalitativ jämförande studie som är baserad på sex halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna var tre religiösa kristna kvinnor och tre religiösa muslimska kvinnor mellan 22 och 28 år och boende Stockholm. Intervjuerna var djupgående och mellan 30 och 60 minuter långa.

Det psykiska hälsoläget har förbättrats totalt sett i befolkningen de senaste åren, men trots det är detfortfarande oroväckande många unga som upplever att de mår psykiskt dåligt. Ett fenomen som ökat under senare tid och som kopplats samman med psykisk ohälsa, är olika former av självskadehandlingar. Det har tidigare visats att andra typer av riskbeteenden sprids i populationer genom att individer influeras av varandra. Bakgrunden till den här studien var en tanke om att ökningen av självskadehandlingar kan vara ett resultat av en form av smittspridning snarare än enbart ett tecken på försämrad psykisk hälsa. Som primär kanal för spridningen av beteendet undersöktes Internet eftersom mycket av ungdomars sociala liv utspelar sig på den arenan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen på en specifik kriminalvårdsanstalt beskriver hur klienternas konstruktioner av manlighet påverkar klienternas positionering hierarkiskt. Studien syftar även till att undersöka hur dessa manlighetskonstruktioner står i relation till anstaltsmiljön och den homosociala klientgruppen. För att besvara detta har vi genomfört en kvalitativ studie där sju semistrukturerade intervjuer gjorts med kriminalvårdare som arbetar på en specifik anstalt.Resultaten visar att personalen på kriminalvårdsanstalten uttrycker att vissa specifika manlighetsuttryck är avgörande för den hierarkiska positioneringen de ser att klienterna hamnar i. Erfarenhet, tung brottslighet och framgång beskrivs som viktiga faktorer. Även klienternas fysiska styrka och utseende beskrevs vara av viss innebörd för placeringen i hierarkin på anstalten.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället gällande bemötande och den vård som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohälsa och kortare livslängd. Det har också visat sig att denna grupp ofta får sämre somatisk vård och inte tillgång till rekommenderade läkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror på att vården, liksom samhället i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och värderingar i samhället. Det är därför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa inom den somatiska vården.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkät med egenkonstruerade påstående, inspirerade av enkäten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

Könssegregationen på den svenska arbetsmarknaden är stor, av de trettio största yrkena har tre en jämn könsfördelning. Brytprojekt är en del av det arbetsmarknadspolitiska jämställdhetsarbetet med syfte att öka möjligheterna för varje individ att använda sina resurser oberoende av könstillhörighet. Vi har utfört fyra kvalitativa intervjuer med killar som deltagit i ett brytprojekt. Det aktuella brytprojektet är ett samarbete mellan kommunen och den lokala högskolan med syfte att bidra till ökad jämställdhet och bredare rekrytering genom att få fler killar intresserade av kvinnodominerade yrkesområden. Utifrån detta är syftet med studien att undersöka hur killar som deltagit i ett brytprojekt talar om sitt deltagande, samt att studera hur de resonerar kring sina framtida studie- och yrkesval efter deltagandet i projektet.

Åldersgruppen 80 år och äldre är den snabbast växande åldersgruppen i världen. Förbättrade levnadsförhållanden gör att chanserna till att leva ett långt liv förbättrats men det är oklart om utvecklingen går mot en förbättrad hälsa hos den äldre befolkningen eller en förlängd tid med ohälsa. Syftet med undersökningen var att beskriva aspekter av äldre personers livssituation, hälsa och livskvalitet samt vilket förtroende de äldre har för vården. Ett frågeformulär besvarades av 67 personer (svarsfrekvens 64 %), 80 år och äldre i två värmländska kommuner. Data har bearbetats med deskriptiv och analytisk statistik.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället gällande bemötande och den vård som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohälsa och kortare livslängd. Det har också visat sig att denna grupp ofta får sämre somatisk vård och inte tillgång till rekommenderade läkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror på att vården, liksom samhället i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och värderingar i samhället. Det är därför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa inom den somatiska vården.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkät med egenkonstruerade påstående, inspirerade av enkäten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

Bakgrund Den psykiska oh?lsan i Sverige har ?kat under 2000-talet och v?rdresurserna f?r att behandla psykisk oh?lsa minskar genom nedsk?rningar inom v?rden p? grund av l?gkonjunktur och begr?nsningar av statliga medel. Detta s?tter stora krav p? att den psykiatriska v?rden som ges ska kunna behandla s? m?nga som m?jligt med s? f? medel som m?jligt. Tidigare forskning har identifierat flera f?rdelar och positiva h?lsoeffekter med naturbaserade interventioner.

Bakgrund: Idag finns det en stor marknad som enbart fokuserar sig på kostillskott, vars uppgift är att få styrketränande människor att prestera maximalt. Många sätter idag sin tro på de preparat som säljs i kostillskottsbutiker, detta medför att försäljningen av kosttillskott under de senaste åren har ökat explosionsartat runt om i världen, inte minst i Sverige.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka friska, fysiskt aktiva mäns styrka, muskulära uthållighet och deras Mentala tillstånd vid konsumtion av prestationshöjande preparat (PWO) med ingredienserna koffein, beta-alanin, kreatin, och L-arginin.Metod: Denna studie använde en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studiedesign där 18 fullt friska, fysiskt aktiva män deltog. Testpersonerna utförde styrketester, uthållighetstester samt tester gällande deras Mentala tillstånd vid intag av PWO och placebo (PL). Testresultaten analyserades sedan i SPSS.  Resultat: Bänkpressen samt uthållighetstestet påvisade ingen signifikant skillnad (p=0,362), (p=0,195). Styrketestet i knäböj visade däremot en signifikant skillnad mellan PWO och PL (Placebo) där deltagarana presterade bättre efter PWO (p=0,007).

The aim of this study is to examine how young people look at and perceive drugs by studying how they discuss and reason about drugs. The essay's main interest is not whether young people use drugs or not. We are primarily interested in how young people talk about drugs. The questions that we want to get answered are:What are the beliefs that young people have about drugs, drug use and drug users? More specifically we seek answers to which images, symbols and attributes that young people links to drugs, drug use and drug users.What is important in young people's construction of beliefs about drugs and drug users? More specifically, which are the information sources and reference groups that young people assigns significance?We used focus group interviews as the research method.

SAMMANFATTNINGDet finns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället gällande bemötande och den vård som erbjuds. Personer med psykiatriska sjukdomar har ökad ohälsa och kortare livslängd. Det har också visat sig att denna grupp ofta får sämre somatisk vård och inte tillgång till rekommenderade läkemedel i samma omfattning som andra patienter. Detta beror på att vården, liksom samhället i stort, fungerar inom en ram av diskriminerande strukturer som skapas av dominerande attityder och värderingar i samhället. Det är därför viktigt att belysa svenska sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa inom den somatiska vården.Metod: Kvantitativ studiedesign, datainsamling via webbenkät med egenkonstruerade påstående, inspirerade av enkäten MICA (Mental Illness: Clinicians? Attitudes Scale).

Bakgrund: Människan påverkas på ett socialt, Mentalt och fysiskt plan av de förändringar åldrandet för med sig. En flytt till äldreboende kan bli aktuell när omvårdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vården används husdjur på olika sätt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur används på äldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa resultat av husdjursinterventioner på personer som bor på äldreboende. Vidare är syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie som baserats på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Psykisk ohälsa är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Varannan kvinna och var fjärde man riskerar att drabbas av depression någon gång under livet. Vid depression ses en ihållande nedstämdhet och en generell hämning infinner sig. Tankeinnehållet präglas av depressiva tankar som kan visa sig genom hopplöshet, skuldkänslor och känslor av misslyckande. Syftet med litteraturstudien var att, med stöd av Jean Watsons karativa faktorer nr 2, 4 och 5, belysa hur en relation mellan en patient med depression och sjuksköterskan kan skapas.

Cirka 20-40 procent av Sveriges befolkning drabbas av psykisk ohälsa vilket även påverkar deras närstående. Efter avinstitutionaliseringen har ansvaret för den psykiskt sjuka förflyttats från institution till de närstående. Trots det ökade ansvaret som de närstående fått rapporterar sjuksköterskor svårigheter i att involvera de närstående i vårdandet.  Syftet var att belysa närståendes upplevelse av att vara närstående till en person med psykisk ohälsa.Litteraturöversikt i enlighet med Friberg (2012). Databaser som användes var CINAHL plus with Full Text och PsycINFO. Författarna valde ut sju kvalitativa, en kvantitativ artikel och en som var både kvalitativ- och kvantitativ.

Detta arbete handlar om musikelevers nervositet inför uppträdanden samt vilken relation, elever och lärare inom ämnet musik har till detta problem. Syftet var att få en fördjupad förståelse för hur eleverna upplever nervositeten, hur det påverkar lärandet och hur lärare kan arbeta för att förebygga detta. Våra intervjufrågor har behandlats av både elever och lärare för att få ett bredare perspektiv av deras livsvärd, samt för att kunna jämföra olika erfarenheter. Detta genomfördes i form av en kvalitativ intervjustudie. Vi studerade nervositet inom ämnet musik, men fann att det finns betydligt mer forskning kring nervositet inom idrottens värld.