Ämnet handlar om kommunikativ engelskundervisning i ett lekpedagogiskt perspektiv. Studien genomfördes som ett undervisningsförsök i tre klasser i skolår 4 under fyra veckor. Totalt fick varje klass 11 lektioner. Syftet med studien är att beskriva och försöka förstå på vilket sätt undervisningsförsöket kan antas representera ett meningsfullt arbetssätt för barnen. Frågeställningarna lyder: På vilka sätt kan barn inspireras att delta i kommunikativa sammanhang på engelska? Vilken roll spelar sång och rörelse; lek och dramatisering för barns inspiration och Meningsskapande i kommunikativ engelska? I analysen av det empiriska materialet urskiljdes fyra inspirationskällor som utgör grunden för barnens inspiration och Meningsskapande i kommunikativ engelska: uppgiftens karaktär, uppgiftens presentation, uppgiftens "scaffolds" och den musiska ramen..

Denna uppsats fokuserar på mellanchefer som centralfigurer för Meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet är att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser på sina förutsättningar till Meningsskapande i sina verksamheter. Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer är genomförda med fyra mellanchefer från två olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svårare uppgift för mellanchefer.

Denna uppsats fokuserar på mellanchefer som centralfigurer för Meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet är att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser på sina förutsättningar till Meningsskapande i sina verksamheter. Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer är genomförda med fyra mellanchefer från två olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svårare uppgift för mellanchefer.

För att mångfalden av människor i arbetslivet ska kunna tillvaratas, uppskattas och erkännas krävs ett organisationsklimat ochettledarskap som möjliggör detta. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett Meningsskapande kring mångfald kommer tilluttryck inom Sveriges Television, då produkten ska nå en mångfaldig publik.Sveriges Television är ett public service-företag vars uppdrag är att nå ut till tv-tittare i hela Sverige, vilket förutsätter en mångfaldig produkt. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med anställda på Sveriges Television. Intervjuerna har transkriberats och resultatet hartolkats utifrån Piagets konstruktivistiska lärandeteori och Mezirows teori om transformativt lärande. Våra viktigaste resultat visar att det som upplevs som Meningsskapande kommer till uttryck i relationen mellan det som anses värdefullt och det lärande som de anställda får ta del av.

Sammanfattning I mitt examensarbete har jag undersökt barns Meningsskapande i förhållande till sina egna (lek)saker utifrån deras berättelser. Jag har beskrivit vilka teman som förekommer i deras berättelser om sina (lek)saker och dessa visade på vad barnen skapar mening om och hur de skapar mening. Jag refererar min studie till tidigare forskning med relevans för mitt syfte som mediering genom artefakter, olika perspektiv på leksaker, barns olika leksakspreferenser utifrån kön och skapande av kön. Jag använder mig i min studie av en kvalitativ metod och jag genomförde totalt tio semistrukturerade intervjuer med barn på två förskolor i en kommun i södra Skåne. Resultatet visar att barns (lek)saker inte bara är ting, de är kulturella artefakter i barns Meningsskapande.

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån Meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder.

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån Meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder.

Den här studien argumenterar för vikten av Meningsskapande och arbetet med detta i den in-ledande fasen i projektorganisation. Det handlar om Meningsskapande i en tillfällig projektor-ganisation, nämligen det lokalutredningsprojekt som skapats inom Växjö kommun för att ut-reda de kommunala gymnasieskolornas och Komvux lokaler och verksamheter. Det teoretiska ramverket grundas i Weicks teorier om den Meningsskapande processen. Inspiration har sedan hämtats från nutida forskare som von Platen, Simonsson och Ericson. Likt dessa menar vi att Meningsskapande är nära relaterat till kommunikativa och organisatoriska förutsättningar.

Syftet med uppsatsen är att belysa en utvecklingsprocess och ett möjligt förhållningssätt till upplevelsekunskap där samband mellan slumpmässiga händelser, kreativitet, improvisation och Meningsskapande har varit särskilt betydelsefulla. Mitt c-arbete består av två separata delar: Dels en film och dels ett skriftligt arbete, där båda arbeten utgår ifrån ett och samma problemområde. Jag har använt mig av en interaktiv metod med inspiration från antropologiska metoder, självetnografi och sociologiska idéer om själva deltagandet och berättandet som verktyg. Jag har utvidgat min förståelsehorisont och utmanat mina värderingar. Jag har ifrågasatt mig själv som berättare och blivande regissör och många av de värderingar vårt samhälle bygger på.

Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på hur barn använder musik som uttryckssätt. Vi har även studerat vilken förståelse och kunskap förskollärare har av att använda musik som uttryckssätt för barns Meningsskapande lärprocesser. Genom intervjuer med fem förskollärare samt en universitetsadjunkt har vi tillsammans med teori uppnått ett resultat. Studien har visat att respondenterna ser positivt på multimodalitet och arbetar utifrån detta perspektiv. Det har framkommit att musik som uttryckssätt är viktig i förskolans verksamhet och olika kompetenser kan utvecklas genom detta ämne.

Studiens syfte var att, med utgångspunkt i ett designteoretiskt multimodalt perspektiv, beskriva, analysera och tolka hur tre förskolepedagoger designar lärandesammanhang, kring ämnet matematik. Förutom detta var också syftet att få insikt om hur lärandesammanhangets design kunde förstås och tolkas i termer av lärande och Meningsskapande. Den metod jag valde var uppbyggd kring en icke-deltagande videoobservation med ett kvalitativt upplägg där målet var att försöka förstå det som ägde rum genom relevanta tolkningar. I resultat och slutsatser framkom det till exempel att förskolepedagogerna använder en mängd semiotiska resurser och teckensystem i form av fysiska redskap tillsammans med ansiktsuttryck, tal och handrörelser i kommunikationen med barnen. Dessutom framkom det att barnen också använde sig av ett antal olika semiotiska resurser och teckensystem i arbetet med att skapa mening kring de olika lärandesituationerna.

Syftet med studien har varit att beskriva erfarenheter av dialogen mellan distansstudenter och dialogens betydelse för förståelse och Meningsskapande. Vårt empiriska material utgörs av semi?strukturerade intervjuer. Respondenterna består av studenter som vid något tillfälle har varit distansstudenter vid distansutbildningar hållna av Blekinge Tekniska Högskola. Vissa respondenters erfarenheter grundar sig även i distansstudier vid andra universitet och högskolor.

År 1668 anlades Uddeholms första järnverk i Värmland och år 1873 grundades företaget Hagfors Järnverk. Sedan dess har företaget varit verksamt, idag under namnet Uddeholm Tooling AB. De senaste decennierna har konkurrensen på världens stålmarknad tilltagit och behovet av att vara produktiv är idag avgörande för Uddeholm Tooling AB:s överlevnad och välgång. Företaget ser sina anställda som sin viktigaste resurs för att möta den hårda konkurrensen. Således måste de anställda involveras och engageras i företagets produktivitetssträvan, som ett led i det implementerar Uddeholm Tooling AB ett förbättringsarbete, där Ordning och Reda är den första etappen.I företagets förbättringsarbete har vår ansats varit att kvalitativt undersöka och problematisera medarbetares Meningsskapande kring Ordning och Reda.

Syftet med studien har varit att beskriva erfarenheter av dialogen mellan distansstudenter och dialogens betydelse för förståelse och Meningsskapande. Vårt empiriska material utgörs av semi?strukturerade intervjuer. Respondenterna består av studenter som vid något tillfälle har varit distansstudenter vid distansutbildningar hållna av Blekinge Tekniska Högskola. Vissa respondenters erfarenheter grundar sig även i distansstudier vid andra universitet och högskolor.

Uppsatsens syfte är att undersöka intranätets förutsättningar att som informationssystem effektivisera arbetet och skapa delaktighet för medarbetare inom arbetsorganisationer. Fokus ligger på medarbetares upplevelser och Meningsskapande av intranätet och varför arbetsorganisationers förväntningar på intranätet inte alltid blir förverkligade.Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod och materialet består av innehållet från tio intervjuer gjorda med medarbetare inom verksamheter där intranätet används. Materialet har tematiserats och analyserats utifrån ett makt- och Meningsskapande perspektiv.Resultatet visar att Meningsskapande av intranätet skiljer sig åt inom organisationer, både mellan medarbetare och mellan olika verksamhetsnivåer inom organisationen. Intranätet upplevs som ett arbetsverktyg och som sådant svårt att forma och anpassa efter medarbetarnas behov. Intranätet är även ett informationsverktyg och där både möjligheter och hinder finns vad gäller utveckling.