AbstraktSyftet med min undersökning Àr utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillÀgnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan anvÀnda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar pÄ eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt dÄ jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete Àr att elever ska kunna anvÀnda sin medvetenhet vid tillÀgnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmÄgor bildÀmnet syftar till att de skall fÄ.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillÀgnande av bilder. Jag har dÀrför valt att anvÀnda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgÄngsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna anvÀnda mina kunskaper i en lÀrandesituation med elever, har jag valt att anvÀnda mig av ett litet antal informanter som fÄtt lÀsa och tolka tvÄ fotografier.

Syfte: Det övergripande syftet med denna studie Àr att generera ny kunskap om förskolebarns musiklyssnande i ett lÀrandeperspektiv. DÄ det inte finns vÀldokumenterad metodologi för hur denna kunskap kan produceras har studien ett andra övergripande syfte, en metafrÄga: hur kan vi skapa pedagogiska situationer som ger oss tillgÄng till barns lyssnande pÄ musik? Mer specifikt fokuserar studien pÄ följande frÄgor: Hur svarar barnen pÄ den pedagogiska utmaningen att redogöra för vad de hör nÀr de lyssnar pÄ musik? Hur kan pedagogiska situationer utformas sÄ att forskare och Àven lÀrare fÄr tillgÄng till barns lyssnande? Hur ter sig de pedagogiska praktiker som utvecklas hÀrför i termer av inkludering och exkludering?Teori: Studien utgÄr frÄn det utvecklingspedagogiska perspektivet (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). DÄ studien belyser olika aspekter utifrÄn musiklyssning i förskolan har stöd funnits i andra nÀraliggande perspektiv. Det specialpedagogiska perspektiv som anvÀnds i studien, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (Ahlberg, 2007), har samma teoretiska grund som utvecklingspedagogiken, dÄ Àven den bygger pÄ den fenomenografiska forskningsansatsen (Marton & Booth, 2000).

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

Title: Music-esthetical productions in the educational work - a case study of the Allvar Gullstrand highschool.Problem: A problem associated with working with project- and thematic studies which result in esthetical productions is that it often demands extra effort and time beyond the schedule to carry the production through. There are no instructions saying that schools are to work with this kind of arrangements, but nevertheless it occurs in most schools, however in a different extent, quality and form. Purpose: The purpose of my study is to elucidate possibilities and limitations in different methods of work and structures, and also examine what motives the teachers and the school management have for working with a music-esthetical production as a goal. Method: I have done a qualitative case study of a Swedish upper secondary school where I interviewed four teachers and one principal, to get a view of reality and examine how teachers with different background look at, and in reality behave in, the work with music-esthetical productions in the education. Conclusions: What I have concluded in this case study is the importance of having a clear goal and that the project works are considered to create meaning and personal growth.

Modebranschen kan betraktas som förĂ€nderlig och dess meningar och betydelser Ă€ndras över tiden, vilket ofta avspeglas inom kulturen. MĂ€nniskor kommer dĂ€rför att konsumera klĂ€der olika beroende pĂ„ vilken kultur de tillhör. Östeuropas tillvĂ€xt och förĂ€ndring har varit stor sedan kommunismens fall. Ekonomin har öppnats, tillgĂ€ngligheten till nya varor har kraftigt ökat och konsumenters pĂ„verkan av vĂ€stvĂ€rlden gör sig tydligt gĂ€llande. FörĂ€ndringar har skett, frĂ„n kommunistiskt prĂ€glade samhĂ€llen med begrĂ€nsade möjligheter i mĂ€nniskors beslutsfattande, till demokratiska och mer pluralistiska samhĂ€llen dĂ€r konsumentfrihet ses som en naturlig del av livet.

Negotium Àr ett teknikintensivt företag som, till följd av förÀndrade marknadskrav och ett behov av att kostnadseffektivisera, idag stÄr inför ett omfattande produktskifte. Skiftet Àr en del i företagets strategi för att fortsÀtta vara marknadsledande, men innebÀr Àven stora utmaningar. Den nya, gemensamma produkten krÀver nya sÀtt att arbeta; samarbete mÄste ske över de traditionella enhetsgrÀnserna pÄ ett för Negotium helt nytt sÀtt. För att ta reda pÄ vilka möjligheter och hinder som kan tÀnkas föreligga i utvecklingen av dengemensamma produkten har ett narrativt angreppssÀtt antagits. Narrativ teori bygger pÄ en socialkonstruktivistisk grund och ett antagande om att mÀnniskan skapar och tolkar sin verklighet genom sprÄket. Genom att studera narrativer, berÀttelser, som cirkulerar inom Negotium tÀnker vi oss att skapa en ökad förstÄelse för varför mÀnniskor agerar som de gör.Uppsatsens syfte Àr sÄledes att; narrativt analysera utsagor om utvecklingen av den gemensamma produkten.

Frivilligt företagsansvar för samhÀlls- och miljöfrÄgor, Àr en trend som vuxit sig stark de senaste tio Ären. SamstÀmmigheten, om att dagens sÀtt att leva Àr lÄngsiktigt ohÄllbart, vÀxer och det har blivit nÀst intill en sjÀlvklarhet att företag, ska ta större ansvar Àn enbart vinstmaximering. Vad hÄllbar utveckling praktiskt innebÀr Àr inte lika sjÀlvklart som att utvecklingen idag Àr ohÄllbar. Förenklat kan perspektiven delas upp i dikotomin svag hÄllbarhet, stark hÄllbarhet. Skillnaden mellan synsÀtten Àr konsekvenserna av att erkÀnna problemen.

Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att fördjupa den specialpedagogiska diskussionen kring sÀrskiljande undervisningsformer. NÀrmare preciserat Àr syftet med studien att undersöka hur sÀrskiljande lösningar legitimeras i beslutsfattarnas tal samt vilka identiteter deras tal konstruerar. Syftet preciseras i följande frÄgestÀllningar: Vilka identiteter konstrueras/tillskrivs elever i behov av sÀrskilt stöd i beslutsfattarnas tal? Hur legitimerar beslutsfattarna sÀrskiljande lösningar? I vilken mÄn framtrÀder den ideologiska respektive den restaurerande diskursen? Hur samspelar fenomenen styrning-makt-identitet-governmentality?Teoretiska utgÄngspunkter: Studien har sin teoretiska bas inom socialkonstruktionismen och diskursanalysen med utgÄngspunkt i en foucaultiansk diskursteori. Den teoretiska ramen utvidgas med teorier om identitet sÄvÀl som resonemang kring identitet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

De senaste Ärtiondenas intensiva teknikutveckling har pÄ mÄnga sÀtt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av vÀstvÀrldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer drÀglig arbetsplats för de som arbetar dÀr. Den har Àven gjort vÄrvardag bÄde enklare och roligare i och med smartphones, bÀrbara datorer och mp3-spelare. NÄgotman tidigare inte reflekterar nog över Àr hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion pÄverkar vÄrt klimat och nÀrmiljö. 2007 slÀppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT stÄr för nÀstan 2 % av vÀrldens totala koldioxidutslÀpp (Mingay 2007).

Sveriges befolkning blir allt Àldre och Är 2050 berÀknas en fjÀrdedel av befolkningen vara över 65 Är. Detta medför ett ökat behov av tillgÀnglighetsanpassade bostÀder som till exempel mellanboende. Samtidigt hÄller sig Sveriges befolkning friskare och pÄ grund av detta minskar vÄrdbehovet och efterfrÄgan av sÀrskilda boenden. Trygghetsboende Àr en typ av mellanboende. Det Àr till för mÀnniskor över 70 Är som kÀnner sig i behov av ett tillgÀngligt utformat boende och kanske kÀnner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett sÀrskilt boende.

Syfte Syftet med denna studie var att beskriva och uppnÄ en förstÄelse för lÀrares sprÄkutvecklande arbetssÀtt med fokus kring hur pedagogiken frÀmjar sprÄkutvecklingen bÄde hos flersprÄkiga elever och hos elever som har svenska som modersmÄl. Dessutom var syftet att uppnÄ en förstÄelse för hur lÀrarna anpassade pedagogiken utifrÄn samtliga elevers kognitiva funktionsnedsÀttning. FrÄgestÀllningar ? Vilka aspekter av sprÄkutvecklande strategier Äterfinns i lÀrarnas arbetssÀtt? ? I vilken utstrÀckning anpassar lÀrarna det sprÄkutvecklande arbetssÀttet i förhÄllande till om eleverna har svenska som första, respektive andrasprÄk? ? PÄ vilket sÀtt anpassar lÀrarna den pedagogiska praktiken i relation till elevernas funktionsnedsÀttning? Teori Studien förankrades i Vygotskjis teori om att individens sociala- och intellektuella utveckling Àr förenade med varandra och att den proximala utvecklingszonen kan nÄs via interaktion. Det andra teoretiska perspektivet som studien förankrades i var Skidmores tankar om en inkluderande, respektive en exkluderande klassrumspraktik. Metod Metoden var kvalitativ med en hermeneutisk ansats.

Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring Àr huvudorsaken till upp-komsten av vÄrdskador i hÀlso- och sjukvÄrden. Komplexiteten i hÀlso- och sjukvÄrds organisat-ion i kombination med den mÀnskliga faktorn stÀller krav pÄ struktur i kommunikationen med hjÀlp av standardisering. En utmaning för hÀlso- och sjukvÄrden Àr att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten pÄ patientsÀkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) Àr en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjÀlper till att skapa den struktur och förutsÀgbarhet som krÀvs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer sÄvÀl under normala förhÄllanden som under stress.

Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring Àr huvudorsaken till upp-komsten av vÄrdskador i hÀlso- och sjukvÄrden. Komplexiteten i hÀlso- och sjukvÄrds organisat-ion i kombination med den mÀnskliga faktorn stÀller krav pÄ struktur i kommunikationen med hjÀlp av standardisering. En utmaning för hÀlso- och sjukvÄrden Àr att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten pÄ patientsÀkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) Àr en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjÀlper till att skapa den struktur och förutsÀgbarhet som krÀvs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer sÄvÀl under normala förhÄllanden som under stress.

Avsikten med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka hur könsstereotyper skapas genom att titta pÄ hur kvÀllstidningarna konstruerar och reproducerar kön/genus nÀr de representerar en kvinnlig respektive manlig Idol-vinnare och vilken betydelse det kan fÄ för meningsskapande processer. Jag har tittat pÄ tvÄ kvÀllstidningars artiklar dagen efter vinsten för Idol-Agnes 2005 och Idol-Markus 2006 och gjort en kritisk diskursanalys pÄ artiklar, bilder och Idol-postrar för att undersöka vilka bakomliggande diskurser som blir synliga i hur tidningarna vÀljer att representera en kvinnlig respektive manlig vinnare. Till min hjÀlp har jag haft Judith Butlers teori om genus som en performativ akt och den heterosexuella matrisen, Stuart Halls tankar om representation och stereotyper, och van Zoonens feministiska mediestudier och tankar kring manliga och kvinnliga blickar. För att förklara vilka rutiner och normer som styr en medieproduktion av en text har jag anvÀnt mig utav Atheide och SnowŽs medielogikbegrepp. Jag har gjort en kvalitativ analys utifrÄn Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att komma samhÀllets diskurser pÄ spÄren.

Det överordnade syftet med examensarbetet Àr att agera platsskapande landskapsarkitektur. Studiens mÄl Àr dÀrför att formulera hur ett curatoriellt handlande med ljudinstallationer, musik och performance kan betraktas som platsgestaltning och som arkitektur. Det innebÀr att formulera vad en plats Àr och hur dess auditiva och visuella arkitektur intervenerar, det vill sÀga agerar mellankommande eller förmedlande mellan iscensatta ljud, lokalitetens egna ljud och dess landskapbild. Jag intresserar i denna studie för plats som fenomen och inte som dess bruksmÀssiga funktion. Plats ser jag som lÀnken mellan individ, kollektiv och landskap, mellan sprÄk, perception, handling och kunskap.