The role of religion, of religious individuals and organizations, is currently discussed within both a private and public sector of development. I have viewed documents from the World Bank and DFID where the religious presence is a growing fact and previous theories that religion would disappear with economic development have been abandoned. As a result DFID conducted a large study on the importance of religion for development work, RaD 2005-2011, under the directions of Professor Carole Rakodi. Rakodi (2011) concluded that religion was highly related to the success or failure of developmental projects, and to understand the values people had religion needed to be understood within its specific cultural context. She developed an analysis model to conduct this work.

Syftet med vÄr uppsats Àr att fördjupa kunskapen om hur vÀndpunktsprocesser gestaltat sig för mÀnniskor som har erfarenhet av att tagit sig ur en problematisk livsföring, de flesta med missbruksproblem. Vi vill söka vad dessa personer ser som vÀndpunkter. Avsikten Àr ocksÄ att ge initierade bilder av den betydelse familj, nÀtverk och de professionellas insatser haft för dessa vÀndpunktsprocesser. Vi har intervjuat 11 personer frÄn vÄra verksamheter, familjevÄrd och narkomanvÄrd. Som metod har vi anvÀnt oss av halvstrukturerade intervjuer och fokuserat pÄ mÀnniskors egna berÀttelser av sina livsprocesser.

Projektet Àr en designpedagogisk undersökning som genomförts pÄ ett rehabiliteringscenter pÄ södra Gotland. I projektet har designpedagogen verkat och integrerat tillsammans med ungdomar, socionomer och psykologer pÄ en akut- och utredningsenhet, fyra veckor under hösten 2011. Undersökningen har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningen: Hur kan man arbeta med ett designpedagogiskt projekt i en behandlingsmiljö för ungdomar? FrÄgestÀllningen undersöks och redovisas med hjÀlp av tvÄ olika pedagogiska verktyg, dels genom skriftlig form, dels genom en gestaltning pÄ Konstfack vecka tvÄ 2012, dÀr bÄda delarna integrerat kommunicerar undersökningens innehÄll.Projektet Àr ett kvalitativt forskningsprojekt dÀr etnografiinspirerade metoder anvÀnds för att analysera och skapa nya kunskaper utifrÄn ungdomarnas berÀttelser och aktiviteter, samtidigt som undersökningen betraktar sÀttet designpedagogen och informanterna lÀr och utbyter erfarenheter med varandra utifrÄn socialkonstruktivism och sociokulturell teori. Studiens syfte handlar om att undersöka det estetiska skapandets potential utifrÄn informanternas behov pÄ rehabiliteringsinstitutionen.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur ledare pÄ högre nivÄ idag ser pÄ begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhÄllandet dem emellan. Jag har stÀllt frÄgor som syftar till hur de idag ser pÄ begrepp som dessa, samt ocksÄ spÄrat uttalanden som skiljer pÄ dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gÀller ledarskap har jag spÄrat uttalanden som kan belysa varifrÄn konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, Àr att de vÀrderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lÀgga pÄ olika adjektiv som kommunikativt, visionÀrt, symboliskt etcetera.Jag vill alltsÄ i denna studie lyfta fram ett synsÀtt som lÀgger fokus pÄ kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke pÄ att det idag argumenteras för nÄgot som kallas kommunikativt ledarskap.

Upprinnelsen till denna fallstudie Àr berÀttelsen om en konsument som efter lÄng tids övervÀgande bestÀmt sig för att inhandla en mobiltelefon av ett specifikt varumÀrke. Efter att ha besökt butiken, dÀr han övertalats av en sÀljare, finner han sig vara nybliven Àgare av en helt annan mobiltelefon och ett annat varumÀrke Àn vad han ursprungligen önskade. SÀljaren pÄverkade konsumenten att köpa en mobiltelefon av ett mÀrke som denne sjÀlv föredrar. Vad beror det pÄ? Fallstudiens problematik koncentreras pÄ relationen mellan tillverkaren och ÄterförsÀljaren pÄ den svenska mobiltelefonmarknaden.

I denna uppsats undersöks hur polisers kÀnsloarbete ser ut i mötet med kvinnor utsatta för vÄld i nÀra relationer, samt vilka copingstrategier poliserna anvÀnder för att handskas med de kÀnslor som uppkommer under och efter mötet. Studiens teoretiska ramverk innefattar teorier inom emotionssociologi samt psykologiska teorier kring copingstrategier. Datainsamling har genomförts av författaren enbart för denna studies syfte. Den bestÄr av kvalitativa tematiskt öppna intervjuer med sex poliser frÄn tre olika polisdistrikt i och runt Stockholm. Studiens utgÄngspunkt Àr fenomenologisk, vilket i denna studie innebÀr att det Àr polisernas perspektiv och meningsskapande som stÄr i centrum för förstÄelsen av deras kÀnsloarbete.

Syftet med denna studie Àr att analysera och diskutera genus inom Försvarsmakten. FN-resolution 1325 (2000) vilken Àr antagen av Sverige, handlar bland annat om kvinnors och flickors sÀrskilda utsatthet vid vÀpnade konflikter. Resolutionen lyfter med anledning av denna utsatthet, som ett sÀtt att rÄda bot pÄ kvinnors utsatthet vikten av att öka jÀmstÀlldheten mellan mÀn och kvinnor.  Ett sÀtt Àr att föra in jÀmstÀlldhets­perspektiv i statliga myndigheter och resolutionen uppmanar medlemslÀnderna dÀribland Sverige att agera frÀmjande inom en rad omrÄden. Arbetet med jÀmstÀlldhet Àr ett prioriterat omrÄde av den svenska regeringen och omfattar uppdrag och regleringar för hur myndigheterna ska uppnÄ de uppsatta jÀmstÀlldhetsmÄlen. Vi kan argumentera för att Försvarsmakten Àr en drivande aktör nÀr det handlar om att arbeta för lika rÀttigheter för mÀn och kvinnor, samt i arbetet med att utveckla genusperspektiv pÄ institutionell nivÄ. Denna uppsats problematiserar hur jÀmstÀlldhet och genus fungerar i den vardagliga praktiken.Studien grundar sig pÄ teorier som bygger pÄ social konstruktionism och refererar bland andra till Burr (2004). Burr menar att genus Àr nÄgot som förÀndras över tid och konstrueras i samspel mellan mÀnniskor dÀr diskurser har en central roll.

Denna masteruppsats tar sin utgÄngspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill frÀmja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benÀmns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka vÀrden i boendemiljön som Àr framtrÀdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sÀttas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som vÀrdefulla. Uppsatsens frÄgestÀllningar baseras pÄ fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spÀnner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar Àven som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Abstract Vad erbjuds eleven egentligen att lÀra sig prata om i skolans undervisning i tyska? Förmedlar Àmnet sprÄkliga fragment möjliga att anvÀnda endast i begrÀnsade, specifika situationer eller kan Àmnet stÀrka ett demokratiskt beteende hos eleven? DÄ syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt tyska kan fungera som ett demokratiÀmne har jag tittat pÄ vad elever som studerar tyska i Är nio erbjuds att lÀra sig tala om utifrÄn lÀroböcker. Detta undervisningsinnehÄll har jag sedan stÀllt i relation till teorier om deliberativa samtal och dialogiska klassrum dÄ dessa teorier belyser nÄgra av de dimensioner ett utbildningsvÀsen kan behöva innehÄlla för att kunna fostra sina medlemmar till ett demokratiskt beteende. Med ett demokratisk beteende menas hÀr en kommunikativ förmÄga att lyssna och argumentera över vad som Àr viktigt och rÀttvist i diskussioner kring frÄgor som berör samhÀllets medlemmar. UtgÄngspunkt för studien Àr skolans demokratiska utbildningsuppdrag som förmedlas via svensk skollag frÄn 2010 samt via lÀroplan och kursplaner frÄn 2011.

Studiens syfte var att undersöka varför skolor valde en specifik inriktning/profilering och ta reda pÄ bakgrunden till och vilka hÀndelser som lÄg bakom besluten samt att undersöka hur imple-menteringen fungerat.De skolor som valdes ut hade samtliga en profilering som genomsyrade verksamheten. Skolle-dare för tre skolor med profilering mot rörelse/hÀlsa och tre skolor med profilen hjÀrnbaserat lÀrande/kreativitet belÀgna i Stockholm och dess grannkommuner intervjuades. Av dessa skolor var tvÄ friskolor och fyra kommunala skolor, tvÄ skolor fanns i Stockholm och övriga i nÀr-kommuner. Till detta kom ytterligare en kommunal skola som inte hade profilerat sig.Intervjuerna analyserades enligt von Wrights hÀndelselogik som bestÄr av determinanterna normer/förvÀntningar, möjligheter, intentionerna önskan och pliktkÀnsla (utöver rollens förvÀntade) samt förmÄga. I teorin ingÄr Àven epistemiska attityder men eftersom det endast var en intervju med respektive informant fanns inte möjlighet att analysera detta.Studien pÄvisade fem olika varianter dÀr samtliga skolledare bedömdes ha förmÄgan.

Organisationskultur har lÀnge varit föremÄl för en mÀngd studier dÄ den anses ha en stor pÄverkan pÄ organisationerna. En organisations vÀrderingar Àr en del av dess kultur och vÀrderingarna sÀgs ha mÄnga positiva effekter pÄ organisationen. OrganisationsvÀrderingar hjÀlper organisationens medarbetare i deras handlande och det Àr dÀrför möjligt att styra organisationen och dess agerande genom vÀrderingarna. OrganisationsvÀrderingarna kan ocksÄ bidra till att göra organisationen mer effektiv pÄ sÄ sÀtt att de gör att alla i organisationen fokuserar pÄ rÀtt saker, vilket i sin tur leder till goda resultat. En förutsÀttning för att detta ska ske Àr att organisationens medarbetare kÀnner till vÀrderingarna och för att de ska göra det sÄ mÄste vÀrderingarna kommuniceras till dem.

AbstraktSyftet med min undersökning Àr utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillÀgnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan anvÀnda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar pÄ eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt dÄ jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete Àr att elever ska kunna anvÀnda sin medvetenhet vid tillÀgnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmÄgor bildÀmnet syftar till att de skall fÄ.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillÀgnande av bilder. Jag har dÀrför valt att anvÀnda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgÄngsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna anvÀnda mina kunskaper i en lÀrandesituation med elever, har jag valt att anvÀnda mig av ett litet antal informanter som fÄtt lÀsa och tolka tvÄ fotografier.

AbstraktSyftet med min undersökning Àr utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillÀgnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan anvÀnda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar pÄ eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt dÄ jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete Àr att elever ska kunna anvÀnda sin medvetenhet vid tillÀgnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmÄgor bildÀmnet syftar till att de skall fÄ.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillÀgnande av bilder. Jag har dÀrför valt att anvÀnda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgÄngsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna anvÀnda mina kunskaper i en lÀrandesituation med elever, har jag valt att anvÀnda mig av ett litet antal informanter som fÄtt lÀsa och tolka tvÄ fotografier.

Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur tvÄ olika samtalsaktiviteter, i moderna sprÄk spanska, pÄverkar hur samtalare talar i interaktion och uppnÄr meningsskapande sinsemellan. För att kunna analysera detta har arbetet utgÄtt frÄn Conversation Analysis (CA), en metod som analyserar de olika metoder som deltagare sjÀlva anvÀnder för att hantera olika aspekter av samtalets organisation och olika problem som kan uppstÄ i samtalet. Enligt CA Àr sociokulturella faktorer och andra sociala kategorier endogena i samtalet. Vilket innebÀr att samtal kan analyseras oberoende av social kontext eller sammansÀttning av samtalare.Med hjÀlp av videoinspelad observation har CA anvÀnts för att analysera hur samtalare i fyra grupper om tre anvÀnder sig av turtagning, reparation och pausering i tvÄ olika samtalsaktiviteter pÄ spanska, en med bild och en utan bild.  Undersökningens resultat visar att det inte Àr den fysiska nÀrvaron eller frÄnvaron av bilder i sig som leder till skillnader i hur deltagare gör dÄ de interagerar. Det Àr hur talare och medsamtalare gör för att orientera mot bilderna och deras innehÄll som ger upphov till skillnader i hur de anvÀnder sig av turtagning, reparation och pausering i samtalskativiteter.I samtalen utan bild orienterade deltagarna mot varandra.

Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur tvÄ olika samtalsaktiviteter, i moderna sprÄk spanska, pÄverkar hur samtalare talar i interaktion och uppnÄr meningsskapande sinsemellan. För att kunna analysera detta har arbetet utgÄtt frÄn Conversation Analysis (CA), en metod som analyserar de olika metoder som deltagare sjÀlva anvÀnder för att hantera olika aspekter av samtalets organisation och olika problem som kan uppstÄ i samtalet. Enligt CA Àr sociokulturella faktorer och andra sociala kategorier endogena i samtalet. Vilket innebÀr att samtal kan analyseras oberoende av social kontext eller sammansÀttning av samtalare.Med hjÀlp av videoinspelad observation har CA anvÀnts för att analysera hur samtalare i fyra grupper om tre anvÀnder sig av turtagning, reparation och pausering i tvÄ olika samtalsaktiviteter pÄ spanska, en med bild och en utan bild.  Undersökningens resultat visar att det inte Àr den fysiska nÀrvaron eller frÄnvaron av bilder i sig som leder till skillnader i hur deltagare gör dÄ de interagerar. Det Àr hur talare och medsamtalare gör för att orientera mot bilderna och deras innehÄll som ger upphov till skillnader i hur de anvÀnder sig av turtagning, reparation och pausering i samtalskativiteter.I samtalen utan bild orienterade deltagarna mot varandra.