I Idolvinstens konfetti och kamerablixtrar

Avsikten med den här uppsatsen har varit att undersöka hur könsstereotyper skapas genom att titta på hur kvällstidningarna konstruerar och reproducerar kön/genus när de representerar en kvinnlig respektive manlig Idol-vinnare och vilken betydelse det kan få för meningsskapande processer. Jag har tittat på två kvällstidningars artiklar dagen efter vinsten för Idol-Agnes 2005 och Idol-Markus 2006 och gjort en kritisk diskursanalys på artiklar, bilder och Idol-postrar för att undersöka vilka bakomliggande diskurser som blir synliga i hur tidningarna väljer att representera en kvinnlig respektive manlig vinnare. Till min hjälp har jag haft Judith Butlers teori om genus som en performativ akt och den heterosexuella matrisen, Stuart Halls tankar om representation och stereotyper, och van Zoonens feministiska mediestudier och tankar kring manliga och kvinnliga blickar. För att förklara vilka rutiner och normer som styr en medieproduktion av en text har jag använt mig utav Atheide och Snow´s medielogikbegrepp. Jag har gjort en kvalitativ analys utifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att komma samhällets diskurser på spåren. Vi formar och vi formas av de diskurser som finns i vårt samhälle. Studien visar att mediebranschen, exempelvis kvällstidningar är med och skapar och upprätthåller stereotyper och har även visat prov på tendenser som skulle kunna tolkas som könsstereotypisering. Framför allt riktas strålkastarna mot hur lätt medierna skapar och vi människor i tolkningsögonblicket tolkar in egenskaper utifrån traditionellt givna könsroller och generaliserar utifrån dem. Det innebär att vår kultur och medierna fortsätter att befästa att olika kön har olika egenskaper och roller i samhället. Implicit speglar detta också en genusrelaterad syn egenskaper, kropp och utseende. Resultatet från analysen av Agnes respektive Markus artiklar är dels resultat av tidningsdramaturgi och dess diskursiva praktik, dels av samhällets sociala praktiker kring genus och det vi läser in som innebörd i begreppen kvinnlighet och manlighet. Medierna är med och skapar genus som en performativ akt, alltså något som ständigt är i görningen. I ljuset av Butler är det vi människor som genom sociala praktiker i vardagen aktivt skapar och upprätthåller den sociala kategorin genus. Innebörderna byggs lätt in i våra samhällsstrukturer men de går att förändra om vi vill, även om det ofta är trögförändrat. De samlade artiklarna av Agnes och Markus innebär stereotypisering av kvinnlighet och manlighet, i sättet journalisterna skriver, citerar samt porträtterar dem på bild. Agnes representeras som en ung kvinna under föräldrarnas beskydd, Markus som en fullvuxen man tillsammans med sin flickvän. Genom att jämföra Agnes och Markus ser vi exempel på vad som i vårt samhälle klassar som kvinnligt respektive manligt, hur de förväntas vara och bete sig. Den dominerande diskursen i analysen av Agnes och Markus konstruerade genusidentiteter, förutom tidningsdramaturgin som diskursiv praktik på de journalistiska redaktionerna, är den heterosexuella matrisen vilken innebär att heterosexuellt begär mellan en kvinna och en man ses som det normala. I den heterosexuella matrisen reproduceras också stereotypa bilder av manligt och kvinnligt och den hierarki som råder, att mannen är norm i vårt samhälle. Medierna är en av många platser där samhällets normer och värderingar för social gemenskap och identitet utformas och en dimension av detta är genus. Media har en aktiv roll, inte bara i speglandet och gestaltandet av världen utan även i skapandet av delar av den. Vanligt förekommande är också användandet av stereotyper. Om läsarna endast får ta del av stereotypa bilder av en kvinna/kvinnlighet och en man/manlighet bidrar artiklarna inte till någon större förändring i samhället. Därför krävs en ökad medvetenhet hos mediebranschen för vilka konsekvenser den sammanlagda gestaltningen av kvinnor och män får i vårt samhälle.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta