Syfte: Det främsta syftet med arbetet var att undersöka hur småbarns lärande gynnas ivardagliga spontana samspelssekvenser som uppstår mellan barnet och pedagogen.Syftet besvarades genom att undersöka vilka föremål och aktiviteter som fångarbarns uppmärksamhet och intresse, vilka av barns visade intresse uppmärksammasoch utmanas av pedagoger, och hur det stöd som barn får för sitt lärande ifrånspontana samspel med pedagoger kan relateras till de teorier som kan tänkas liggabakom läroplanen Lpfö98.Teori: Studien utgick ifrån det sociokulturella perspektivet på lärande och vilade påutvecklingspedagogiska rekommendationer kring arbete på förskolan samt på teorinom förmedlat/medierat lärande.Metod: Undersökningen genomfördes i form av barnobservationer och kvalitativa intervjuermed pedagoger.I studien medverkade sammanlagt 27 barn i 1-3 års ålder och 12 pedagoger på treolika småbarnsavdelningar.Resultaten av observationerna bearbetades både kvalitativt och kvantitativt.Resultat: Resultaten visade att bara en tredjedel av alla barns visade intresse besvaras avpedagoger i spontana samspel, dessutom har några kunskapsområden högre positioni barns rangordning av intresse än i pedagogernas omedvetna rangordning av vilkaav barnens intresse som skall uppmärksammas.Analysen av observationsmaterialet gjorde synligt att barn oftast får stöd för attförstå innebörd av saker och ting, för att bemästra olika aktiviteter och för attfokusera sitt medvetande på andras aktiviteter. Det pedagogiska stödet kommermestadels i form av samtal i vilka pedagoger sätter ord på och utökar barnsförståelse av omvärlden, samt genom att barns uppmärksamhet fokuseras pålärandets objekt och att pedagoger förmedlar yttre aspekter av lärandebeteende.Intervjuerna pekade på att pedagogers egna uppfattningar av stödet skiljer sig fråndet som påvisas av observationerna. De flesta pedagoger anser att de gagnar barnslärande i spontana samspelssekvenser framförallt genom en stimulerande miljö.Resultaten belyste också hypotetiska samband mellan barns ålder och stödetsupplägg samt mellan pedagogers yrkeserfarenhet och förmågan till meta-kognitionoch stödets potential för barns lärande.Resultaten synliggjorde några möjliga områden för pedagogerskompetensutveckling..

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Syftet med min studie var att lyfta fram barn perspektiv kring fritidshemsmiljön och framförallt barn med funktionsnedsättningars upplevelser. Barnen har haft varierande former av funktionsnedsättningar men fokus har inte varit på de medicinska delarna utan på barnens tankar om fritidshemmet. Jag ville få kunskap om vad barnen anser är betydelsefullt för en meningsfull fritidstid, både gäller verksamhet, lärande och bemötande.Jag har intervjuat barn i årskurs 3-6 från tre olika kommuner som är eller har varit inskrivna på fritidshemmet. Då jag ville lyfta fram informanternas egna tankar, upplevelser och erfarenheter har jag valt en kvalitativ metod. Jag har använt mig av en intervjuguide med både öppningsfrågor och kompletteringsfrågor eftersom jag ville ha mer samtalsbetonade intervjuer.

 Det huvudsakliga syftet med vår undersökning var att ta reda på hur läraren går tillväga för att ge eleven insikt i läsförståelse och hur väl lärarens arbete stämmer överens med kursplanemålen i svenska i år 3. Vår undersökning lyfter fram hur lärare stimulerar eleverna för att öka deras läsförståelse, vilka vägar som används, deras innebörd och betydelse för eleverna. Genom samtal med fem lärare i år 3 på tre olika skolor i två kommuner försökte vi synliggöra de intervjuade lärarnas syn på ämnet samt få en inblick i deras arbete med att ge eleverna en god läsförståelse.Undersökningens resultat visar att de viktigaste förutsättningarna för att lägga grunden till en god läsförståelse var enligt de intervjuade lärarna ordförråd, ordavkodning, flyt i läsningen och förkunskaper. Lärarna använde svenska, det vill säga tala, läsa, skriva och lyssna i stort sätt all undervisning och de arbetade på olika sätt för att täcka in alla moment och delar från kursplanemålen i svenska i år 3.Undersökningen visade att elevernas läsförståelse kan stödjas genom att lärarna ställer frågor till texter på olika sätt. Det framgick i vår undersökning vikten av att eleverna tillhandahålls olika textmaterial, anpassade texter som upplevdes meningsfulla för varje individ.

Hälsofrämjande åtgärder så som fysisk aktivitet är viktigt i syfte att främja folkhälsan. Detta bör ligga i arbetsgivarens intresse eftersom hälsosam personal har starkt samband med ett lönsamt företag. Administrativ personals arbetställningar är fysiskt påfrestande. Syftet med studien var att beskriva administrativ personals upplevelser av fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd och hur fysisk aktivitet kan stimuleras på eller i anslutning till arbetet. Metod: Sju personer med administrativa arbetsuppgifter intervjuades.

Hälsofrämjande åtgärder så som fysisk aktivitet är viktigt i syfte att främja folkhälsan. Detta bör ligga i arbetsgivarens intresse eftersom hälsosam personal har starkt samband med ett lönsamt företag. Administrativ personals arbetställningar är fysiskt påfrestande. Syftet med studien var att beskriva administrativ personals upplevelser av fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd och hur fysisk aktivitet kan stimuleras på eller i anslutning till arbetet. Metod: Sju personer med administrativa arbetsuppgifter intervjuades.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur pedagoger förhåller sig till och upplever användandet av pekplattor i förskoleverksamheten för ett- till treåringar, samt bättre förstå om och i sådana fall på vilka sätt pekplattor kan möjliggöra ett lärande för dessa barn. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på individuella intervjuer med sex pedagoger från två olika förskolor där de har tillgång till pekplattor i verksamheten. Resultatet av studien visar att pekplattor kan vara bra verktyg att använda i förskoleverksamheten för både pedagoger och barn. För pedagogerna utgör pekplattorna ett lätthanterligt dokumentationsverktyg eftersom de har flera funktioner och är lätt att ta med på olika aktiviteter. Studien visar att pekplattorna kan användas för att främja ett lärande hos de yngre barnen.

Den här uppsatsen handlar om organisatorisk olydnad och motstånd. Vi vill genom denna uppsats bidra till tidigare forskning kring detta ämne och genom vår studie ge en tydligare bild på huruvida motstånd förekommer eller inte. Genom att detta ämne vanligtvis har studerats genom kvalitativa studier önskar vi bidra till forskningen med ett nytt sätt att se på motståndet genom att göra en kvantitativ studie. Uppsatsen är genomförd med 76 enkäter varav hälften hos anställda på ett produktionsföretag och hälften hos tjänstemän på ett annat företag.Syftet med vår uppsats är att undersöka utbredningen av anställdas motstånd under arbetstid och att få en kunskap om hur det tar uttryck i arbetslivet vilket måste göras genom att undersöka olika arbetsplatser. Utifrån vårt syfte har vi tagit fram följande frågeställningar för att förtydliga meningen med studien:? Förekommer det något motstånd på arbetstid och i så fall hur ofta?? Vad gör anställda på sin arbetstid som kan definieras som motstånd?? Varför utför anställda motstånd på arbetstid?? Förekommer det skillnad på hur mycket motstånd produktionsanställda gör och hur mycket motstånd tjänstemän gör?Vi har i vår uppsats valt att koppla samman att anställda utför en icke arbetsrelaterad aktivitet under arbetstid med att de gör ett motstånd.

Vårt undersökningsområde innefattar barns inlärning av ett nytt språk. Med vår undersökning har vi försökt få fram hur två utvalda förskolor arbetar för att stimulera barnens utveckling i det svenska språket och tagit del av pedagogernas tankar kring deras sätt att arbeta. Vi har intervjuat några pedagoger för att ta reda på hur dessa förhåller sig till barnens flerspråkighet och hur de bemöter barn som väljer att tala sitt modersmål i förskolan. Som grund för denna studie ligger tre kvalitativa intervjuer samt observationer av två språkutvecklande aktiviteter. Genom vår undersökning har vi kommit fram till att det inte krävs några särskilda aktiviteter, utan att det räcker om barnet får träna språket i vardagliga situationer.

Bostadsrättsföreningarnas val mellan K2- och K3-regelverket har fått stor uppmärksamhet i media. Där beskrivs det som att bostadsrättsföreningarna hamnat i kläm på grund av att varken K2- eller K3-regelverket är anpassat för just bostadsrättsföreningar. Bostadsrättsorganisationerna står inför ett stort beslut då dessa ger sina medlemsföreningar rekommendationer i frågan.Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för bostadsrättsorganisationers beslutsprocess vid rekommendation av K-regelverk till bostadsrättsföreningarna. Förståelsen kan ökas genom att identifiera centrala aktiviteter, organisatoriska och kognitiva mekanismer samt de kritiska faktorer som påverkat beslutsprocessen och rekommendationerna. Vidare utvecklas en analysmodell för bostadsrättsorganisationernas beslutsprocess vid utformning av rekommendationerna.

Teori och praktik är två begrepp som inte bör ses skilda åt. Teorin ligger som grund för praktiken och vice versa. Lärarutbildningen på Högskolan Kristianstad ämnar tydliggöra vetenskapens roll i utbildningen samt kopplingen mellan de teoretiska studierna och det praktiska utövandet av yrket, vilket även står i regeringens proposition 1999/2000:136 Den nya lärarutbildningen. Ambitionen är att studenter efter genomgången utbildning ska vara utrustade med ett reflekterande tankesätt och vara beredda på att förändra den skolvärld de möter, inte anamma rådande kultur. Men hur uppfattar lärarstudenterna att detta syfte uppnås? Genom en kvalitativ studie i form av enkäter och intervjuer framgår att kopplingen är otydlig och att studenterna på Högskolan Kristianstad säger sig sakna viktiga delar.

Vid sin tillkomst är de flesta företag små. Av den anledning kan man anta att det, inom företaget, finns en huvudsaklig beslutsfattare som i slutändan står för de allra viktigaste besluten. Denna person borde således vara den som avgör huruvida ett företag ska initiera export, det vill säga han eller hon fattar det första internationaliseringsbeslutet. Beslutsfattarens entreprenörsdrag blir därför intressanta, då en person med sådan karaktär i större utsträckning torde sträva efter, söka och svara på exportstimuli.I denna uppsats undersöks beslutsfattarens inverkan på internationaliseringsprocessen i ett mindre svenskt producerande företag utifrån sju parametrar genom en fallstudie. Av dessa sju är tre parametrar sammanfattade i psykologiska faktorer vilka kopplas till beslutsfattarens riskvillighet, attityd och ambition.

Syftet med denna studie var att beskriva hur fysiskt aktiva personer som fått diagnosen TIA var. Frågeställningarna rörde vilka aktiviteter studiedeltagarna ägnade sig åt, hur de upplevde sin hälsa, begränsande faktorer, eventuell förändring av aktivitetsvanor, samt om deltagarna fått råd om fysisk aktivitet. Som metod valdes enkätundersökning och 195 enkäter skickades till personer som sökt Universitetssjukhuset Örebro 2007 och fått diagnosen TIA. Resultat: Svarsfrekvensen, efter externt och internt bortfall, blev 74 %. Mer än hälften av de 144 studiedeltagarna var fysiskt aktiva mindre än 30 minuter/dag.

Wipro Infrastructure Engineering i Östersund, tillverkare av hydraulcylindrar, vill anpassa tillverkningen av två högvolymsprodukter i det manuella produktionsflödet genom resurssnålare tillverkning för att möta det nya kundkravet om en ledtid på 48 timmar mot tidigare ledtid på 10 arbetsdagar.Produktionen av hydraulcylindrarna Reach och Sideshift kan delas in i en sekvens om fyra processteg; maskinbearbetning av cylinderrör och kolvstång, svetsning, montering och slutligen lackering och packning.Värdeflödeskartor över det nuvarande tillståndet för hydraulcylindrarna Reach och Sideshift visade att den värdeskapande tiden i processerna stod för 2,1 % och 1,6 % av ledtiden för Reach respektive Sideshift. Genom observationer identifierades slöserier främst i lager och väntan.  Aktiviteter som inte tillför värde men som är nödvändiga identifierades främst i materialförsörjningen av tillsatsmaterial till processerna. Arbetsinnehållet och arbetsmängden till respektive process styrs genom produktionsberedning i ett MPS-system. Varje process arbetar individuellt utan hänsyn till behovet i nästa process. Detta medför att produktionsprocesserna upplevs som isolerade öar som trycker fram material genom hela tillverkningen.Med värdeflödeskartor av nuvarande tillstånd som grund och med Lean-metodik som angreppsätt, skapades värdeflödeskartor som visar på ett önskat framtida tillstånd.

Bakgrund: Att utveckla och förbättra organisationer genom effektivare användning av de resurser man har till förfogandet har blivit allt mer betydelsefullt under de senaste decennierna. Genom fokusering kring de aktiviteter som tillför värde hos kunden i slutprodukten kan företag reducera och eliminera oönskade slöserier inom tillverkningsprocessen. Ett verktyg som utvecklats och används för att eliminera dessa oönskade aktiviteter så som lagerhållning är Value stream mapping (VSM). Problemformulering: Hur kan man identifiera slöserier samt dess förbättringsmöjligheter för att möjliggöra en högre produktionskapacitet genom frigörandet av anläggningsyta?¨ Syfte: Genom användandet av VSM som modell, identifiera slöserier och kostnadseffektiva förbättringsmöjligheter. Metod: Denna fallstudie har utförts på ett företag som arbetar inom metallindustrin. Större delen av datainsamlingen har tagits från företagets egna dokumenterande data samt intervjuer med anställda och observationer under de besök författarna genomförde. Slutsatser: Genom att använda VSM som en modell har författarna lyckats identifiera fallföretagets största faktorer till slöserier samt ge förslag och underlag till framtida förbättrings implementationer av förbättringsstrategier.