Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med autism p? Mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att fr?mja l?sf?rst?else hos elever med autism p? Mellanstadiet. Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur lärare tänker kring genusperspektiv i Mellanstadiets historieundervisning. Då läroboken ges stort utrymme som läromedel i undervisningen utgår vår undersökning även från vilken syn lärarna har på historieläroboken som en del i undervisningen. Vi tagit reda på detta genom att besvara frågan huruvida och på vilket sätt det finns ett genusperspektiv i historieundervisningen på Mellanstadiet. Svaret kom vi fram till genom bearbetning och analys av fem semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i historia på Mellanstadiet. De genusteorier som ligger till grund för hur man väljer att se genusperspektivet är avgörande för vad som innefattas.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur skolsköterskor upplever problematiken kring övervikt/fetma hos barn i låg- och Mellanstadiet och att undersöka vilka strategier skolsköterskorna har för att förebygga/hjälpa dessa barn. Ännu ett syfte med studien var att undersöka hur skolsköterskorna ser på samarbetet med föräldrar, lärare och andra skolsköterskor i detta problem. Metoden var att intervjua sju skolsköterskor på låg- och Mellanstadiet i två kommuner i Mellansverige. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant. Meningsbärande enheter plockades ut och materialet kategoriserades och resulterade i tre huvudkategorier och tio subkategorier.

Syftet med detta examensarbete är att få en bild av hur eleverna ser på motivationen under matematiklektionerna, samt om eleverna upplever någon skillnad mellan låg- och Mellanstadiet i matematikundervisningen vad gäller motivationen.I bakgrunden presenteras motivation utifrån några olika definitioner. Olika begrepp inom motivation så som inre och yttre motivation, prestationsmotivation och flow beskrivs samt att tre olika teorier belyses.Studien är gjord i Kalmar och sammanlagt har 23 elever intervjuats, 11 elever från årskurs 3 och 12 elever från årskurs 6.Resultatet visar på att det är olika faktorer som inverkar på elevernas motivation men att det framförallt är elevernas inre motivation som påverkar. För att eleverna ska uppleva matematiken mer motiverande krävs dock att det används mer praktiska uppgifter så som spel och lekar i undervisningen. De elever som medverkade i undersökningen upplevde att matematiken är mer motiverande på Mellanstadiet då uppgifterna är mer utmanande och eleverna ser en användning av matematiken i det vardagliga livet..

Det är viktigt att arbeta medvetet med läsningen i undervisningen även på Mellanstadiet och därför undersöks i denna studie hur fyra lärare ser på läsningen. Undersökningen är genomförd via intervjuer med två lärare i årskurs 4 och två lärare i årskurs 6, samt två elever i årskurs 4 och två i årskurs 6. Vi har även genomfört observationer i klassrummen. Lärarna ser läsningen som betydelsefull och anser att de arbetar mycket med läsningen i undervisningen genom olika aktiviteter såsom högläsning och tyst läsning vilket de också gör. Dock uppfattar inte eleverna hur mycket de arbetar med läsning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken ställning sakprosan har i undervisningen när några lärare utvecklar elevers läsförståelse på låg- och Mellanstadiet. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med fem lärare i på låg- och Mellanstadiet från fyra olika skolor. Materialet behandlas ur ett sociokulturellt perspektiv och utgår från rådande läsforskning och resultat i den internationella undersökningen PIRLS 2011. Resultatet visar att lärarna använder flera väl beprövade metoder och modeller för undervisning i läsförståelse, som till exempel genrepedagogik, vägledd läsning och strukturerade boksamtal. Lärarna är väl uppdaterade när det gäller läsutvecklande metoder och läsförståelse, medan lärarnas undervisning i läsförståelse utifrån sakprosatexter kan utvecklas vidare.

Studien utvärderar tv-programmet Tungan rätt i mun, som är ett retorikprogram för målgruppen Mellanstadiet. Programmet framtogs under hösten 2011 av Utbildningsradion (UR) med syftet att användas som lärandematerial i svenska grundskolor då ämnet retorik ska bli mer framträdande i den nya kursplanen. I undersökningen utförs en kvantitativ enkätundersökning av sammanlagt 84 barn på två mellanstadiefritidsgårdar; i Stockholm och på Öland. Barnen delades in i två lika stora grupper, en kontrollgrupp fick fylla i enkäten utan att ha sett programmet och en experimentgrupp fick först titta och sedan fylla i samma enkät. Denna enkät bestod av fyra frågor med öppna svar som rättades inför analysen med hjälp av ett rättningsschema framtaget tillsammans med en specialpedagog för Mellanstadiet.Syftet med utvärderingen av programmet var att se om barnen tar till sig de konkreta retoriktips de får av programledaren Elaine Eksvärd, legitimerad retorikkonsult.

Syftet med denna uppsats är att undersöka danslärares förhållningssätt till ämnesövergripande arbete i dansundervisningen. Jag ska ta reda på om danslärare arbetar ämnesövergripande på dansundervisningen och även hur de arbetar ämnesövergripande. Varför använder danslärarna detta arbetssätt och vilka för- och nackdelar finns med att arbeta ämnesövergripande? För att ta reda på detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med danslärare från olika grundskolor och gymnasium, två lärare från låg- och Mellanstadiet, två från högstadiet och två gymnasielärare. Enligt läroplanen för grundskolan och gymnasiet ska lärare integrera andra ämnen i sin undervisning för att skapa en helhetsförståelse för eleverna.

Läxor har alltid varit en del av skolan och synen på läxor under årens gång varierat historiskt. Från början av 1900-talet var läxor viktiga för fostran och läxor har handlat om fakta som ska nötas in. Under 1940- talet dyker kraftiga motreaktioner dyker upp mot läxor. 1962 skrivs läxor in i läroplanen och de var mycket detaljerat skrivet för hur läxorna ska utföras. Inom Lgr80 får läxan ett uppsving och en strängare ton, men i och med Lpo94 så skrivs läxor ut ur kursplanen.

The purpose of this paper is to investigate how gender and sexuality are made in the videogames Prince of Persia and Fable II, and more specifically to look at possibilities and limitations for the construction of gender and sexuality in these games. I understand videogames as an interactive media form that differs from other types of media like film and literature. It is a media form that depends on a player to be played. At the same time it is constituted by rules of how it can be played. I have analyzed my material by a method called close-playing.

Syftet med denna undersökning har legat i att undersöka hur ungdomar använder sig av musikrelaterade funktioner på Facebook, och vilka motiv som ligger bakom detta användande. Vi har vidare specifikt valt att avgränsa oss till elever i sena Mellanstadiet och sena gymnasiet. Detta lägger grunden för vår frågeställning, som lyder; ?Hur och varför använder sig elever i Mellanstadiet respektive gymnasiet sig av Facebook samt musikrelaterade funktioner på Facebook?? och ?Vad har användningssättet för relation till det konstanta flödet av information på Facebook??Undersökningen cirkulerar främst kring tre utvalda teorier som alla behandlar aspekter av de frågor vi valt att besvara. Dessa kan kort sammanfattas i en teori som behandlar motiv till användandet av sociala medier, en teori kring motiven till musiklyssnande samt en teori som rör det eventuella brus som kan uppstå i Facebookflödet.

SammanfattningDet övergripande syftet med denna uppsats var att undersöka hur popularitet och statushierarkier visar sig bland elever på låg- och Mellanstadiet på idrottslektioner. Uppsatsens metod innefattade intervjuer med idrottslärare och observationer av idrottslektioner. Tidigare forskning inom ämnet popularitet och status har visat på att grupperingar består av statushierarkier, där elever får olika statuspositioner beroende på hur populära de anses vara. Detta visade sig även i våra intervjuer i att eleverna strävade efter att uppnå en så hög position i gruppen som möjligt. Vi använde teorier från Goffman och Bourdieu för att förklara varför elever framställer sig på olika sätt samt hur distinktioner, kapitalformer och habitus kan förklara och påverka det sociala samspelet i avseende popularitet och status bland elever i olika grupperingar.

Det finns väldigt lite tidigare studier som behandlar hur man motiverar elever i historieämnet. Min undersökning baserar sig på intervjuer av lärare på Mellanstadiet. Lärarna är eller har varit klasslärare på Mellanstadiet. Med intervjuerna har jag försökt att få fram vad lärarna gör för att motivera eleverna och vilka aspekter som ligger bakom deras uppfattningar. Lärarna använde framförallt olika metoder i sitt arbete för att motivera eleverna i historieämnet.

Syftet med detta arbete var att redogöra för de för- och nackdelar som finns med att använda autentisk engelskspråkig skönlitteratur i undervisningen i engelska på Mellanstadiet. Jag ville se om skönlitteratur kan vara ett möjligt alternativ, eller ett komplement, i dagens språkundervisning. En stor del av arbetet grundar sig på litteraturstudier. Jag har även valt att basera mitt arbete på en praktisk del, då jag själv testat att arbeta med engelskspråkig skönlitteratur i en årskurs sex. Resultaten av denna testperiod grundar sig dels på mina egna observationer men även på utvärdering av arbetet i klassen, enkätfrågor, kortskrivning om läsningen samt även djupare intervjuer med fyra elever.

Syftet med denna undersökning var att ur ett lärstilsperspektiv utveckla kunskap om hur musikläraren kan möjliggöra lärande för elever i ämnet musik på låg- och Mellanstadiet. Utifrån syftet hade två forskningsfrågor formulerats: Hur kan musiklärare anpassa undervisningen och möjliggöra lärande för alla elever? Och Hur arbetar lärare för att bedöma om eleven har lärt sig det som avses? Forskningsmetoden som användes var en kvalitativ intervjustudie där musiklärare som undervisade på låg - och Mellanstadiet deltog. Resultatet analyserades ur ett lärstilsperspektiv och utifrån syftets två formulerade forskningsfrågor. Resultatet visar att i ämnet musik får eleverna tillfälle att använda sig av olika lärstilar då det ingår i undervisningen att spela, sjunga, röra sig, lyssna på och gestalta musik.