Internationella undersökningar visar att läsförståelsen drastiskt sjunkit bland svenska elever.   Svenska elever presterar numera under OECD-snittet i läsförståelse.  Den försämrade läsförståelsen är ett brett samhällsproblem som engagerar fler aktörer än skolan. Våren 2014 lanserades projektet En läsande klass genom att en studiehandledning i bokform delades ut gratis till samtliga svenska låg- och mellanstadieskolor i Sverige.Det övergripande syftet med  denna studie har varit att undersöka hur studiematerialet En läsande klass  uppfattas av de grundlärare i låg- och Mellanstadiet som använder sig av modellen. För att få svar på frågeställningarna har jag tagit hjälp av tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet läsförståelse.

Styrketräning har historiskt sett tillskrivits som en farofylld aktivitet för barn- och ungdomar.Rekommendationer från förr ger ungdomar klartecken att styrketräna först när de växt färdigt, alltså vuxen ålder. Styrketräning har dock genom modern forskning visat sig vara väldigt fördelaktigt även för barn- och ungdomar då träningsformen kan bidra med en mängd hälsovinningar. Dagens idrottande barn- och ungdomar utför ofta skadefyllda idrotter såsom fotboll, hockey och friidrott vilka skulle kunna vara betydligt mindre skadefyllda om utövarna ökar sin kroppsliga kompetens, bentäthet och styrka som styrketräning medför. Eftersom skolväsendet är den perfekta grogrunden för kunskap så vore även utbildning om- och utövande av styrketräning optimalt under dess tidiga stadium.Syftet med forskningsstudien är att undersöka unga idrottslärares attityder till styrketräning för låg- och mellanstadieelever inom ämnet idrott och hälsa. De frågeställningarna som ämnas undersökas är; 1) Vilka attityder till styrketräning för barn i låg- och Mellanstadiet finns representerade hos respondenterna? 2) Hur påverkar idrottslärarnas attityder till styrketräning för barn i låg- och Mellanstadiet idrottsundervisningen och i förlängningen elevernas hälsa? 3) Är idrottslärarnas tankegångar om styrketräning för barn i låg- och Mellanstadiet förankrade i modern forskning eller bygger de på historiska föreställningar och rekommendationer?Studien är av kvalitativ natur då attityder och åsikter undersöktes.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka elever som får lärarens uppmärksamhet under matematiklektioner och varför. En annan aspekt vi vill undersöka är om klasstorlek, planeringstid eller homogen grupp har någon påverkan på huruvida alla elevers behov blir tillgodosedda. I vår studie använde vi oss av en webbaserad enkät vilken riktade sig till matematiklärare på Mellanstadiet.   Resultatet visar att lärare anser sig ge störst uppmärksamhet till de lågpresterande eleverna medan de högpresterande eleverna tenderar att få minst tid av lärarens uppmärksamhet. Lärarna som har deltagit i undersökningen har prioriterat olika utefter olika antal år i verksamheten, till exempel prioriterar de lärare som har arbetat 7-15 år eller längre de lågpresterande eleverna främst. Resultatet av vilken kunskapsnivå lärarna fokuserar på visar att de framförallt riktar in sin undervisning på nuvarande årskurs vilket inte är utmanande för de högpresterande eleverna.

Rasten är en stor del av elevernas skoldag. Den påverkar elevernas trivsel och därmed även i förlängningen deras måluppfyllelse. Elever som har svårt med raster tenderar att få svårt även på lektionerna. Eftersom det är pedagogerna i skolan som sätter ramarna för elevernas raster är jag intresserad av att undersöka vilka tankar lärare på Mellanstadiet har om rasten som en del i den pedagogiska verksamheten eftersom det sätt på vilket man tänker om rasten påverkar hur man agerar samt planerar och organiserar verksamheten. Mina frågeställningar Vilka tankar finns det om rasten som en del av den pedagogiska verksamheten? och Vilka tankar finns det om rastens betydelse för elevens måluppfyllelse? låg till grund för frågor som jag ställde till trettioen lärare på Mellanstadiet i en enkät och vid enskilda intervjuer med personer som innehar olika funktioner i ett elevhälsoteam.

My interest in the problem I have chosen has grown from my practise as a music teacher in Swedish compulsory schools. It springs from my own reflection, that the content pupils meet during music lessons in year 4-6 of compulsory school, seems to vary. My ontological and epistemological standpoints belong to a life-world-phenomenological way of thinkink. This kind of thinking implies that human beings are indissolubly connected to the world, which means that the only way to access the world is trough human beings lived experience. The aim of this study is to describe and analyse how music teachers, who work in years 4-6 of compulsory school, talk about the subject music and its content in relation to the new curriculum, Lgr11.

The aim of this study has been to examine, describe and analyze how masculinities can be represented and understood among boys in a Swedish primary school context. The study was conducted within a school located in a small community on the country side. Through the use of a qualitative research design we interviewed 13 boys from the fifth grade of this school, who all got to express and reason their perspectives of what it meant to them to be a boy in primary school and how that could impact their social life. For a wider understanding of the different dimensions of masculinity we used R.W. Connell's (2008) theoretical framework, hegemonic masculinity, which implies that there are multiple definitions of masculinities that are constructed in relation to each other in a hierarchical order.

Göransson, Lina och Norström, Sandra (2010) Konflikter och konflikthantering. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Examensarbetet handlar om hur lärare resonerar kring konflikter och konflikthantering mellan elever i skolan samt hur de arbetar förebyggande för att skapa ett tryggt klassrumsklimat. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar och förebygger konflikter mellan elever på lågstadiet respektive på Mellanstadiet. Undersökningens empiri utgörs av sex kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar på samma skola i ett mindre samhälle. Tre av lärarna undervisar på lågstadiet och tre på Mellanstadiet.

BakgrundIdrottsundervisningen i Sverige har genomgått stora förändringar under den tid det funnits i skolan. Det är idag ett populärt ämne bland eleverna på Mellanstadiet. Det finns dock elever som inte känner att ämnet är vidare intressant. De verkar sakna motivation för ämnet. Hur undervisningen ser ut, vad den innehåller för aktiviteter och vad eleverna gör på fritiden, kan vara avgörande för elevernas motivation.SyfteSyftet med uppsatsen är att utveckla kunskap om mellanstadieelevers motivation till och syn på ämnet idrott och hälsa.

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt lärare säger sig arbeta med den kommunikativa förmågan i sin matematikundervisning på Mellanstadiet samt på vilket sätt och i vilken omfattning detta arbete sker. Vi har fått in enkäter från 18 lärare från olika skolor och av dessa lärare har vi haft fördjupade intervjuer med två. Resultatet visar att majoriteten av lärarna själva anser att de samtalar mycket under matematiklektionerna. Samtidigt visar resultatet att mer än hälften av lärarna har en traditionell undervisning där matematikboken styr och där olika inslag som exempelvis spel, praktiska moment och diskussioner sker då och då. Detta har fått oss att fundera på om lärarna klassar ordet samtal på olika sätt.

Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem som medför risker för att utveckla sjukdomar som hjärtsjukdom, diabetes och ledbesvär. En ökning av övervikt och fetma ses även hos barn och studier har visat att barn med fetma löper högre risk att drabbas av sjukdomar senare i livet. Vinster finns i att arbeta förebyggande mot övervikt, både på individ och på samhällsnivå. Skolsköterskan har en viktig roll i detta preventiva arbete. Syftet med denna studie var att beskriva skolsköterskors preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn i låg- och Mellanstadiet samt uppfattningar om och reflektioner kring detta arbete.

Det här examensarbetet har syftat till att få svar på hur kvinnor skildras i förhållande till män i Mellanstadiets läroböcker i historia. Arbetet började i 1960-talets läroböcker och sträckte sig 50 år framåt i tiden för att kunna svara på frågan hur skildringen av kvinnor har förändrats över tid. Dessutom har läro- och kursplanernas synpunkter på jämställdhet i undervisningen undersökts för att kunna ge ett svar på frågan om hur väl läroböckernas framställning av kvinnor stämmer överens med dessa styrdokuments synpunkter. Arbetet är en kvalitativ textanalys, dock med ett kvantitativt inslag, som har tagit sin utgångspunkt i Hirdmans genussystem och teorier kring den stereotypa kvinnan. Arbetets främsta resultat är att kvinnan till stor del utelämnas från beskrivningarna i läroböckerna samt att hon jämförs med mannen och skildras som antingen mindre fulländad än honom eller som en annorlunda art med andra egenskaper.

Läroplaner har länge väglett kring skolans utlärning, riktlinjer och undervisning. Kursplaner specificerar sedan olika kursers innehåll, kunskapskrav och ungefärliga mått kring vad som ska prioriteras inom det specifika ämnet. De senaste upplagorna av läroplanerna för såväl förskolan och Mellanstadiet som för gymnasiet har en ökad fokusering kring friluftsliv i undervisningen, i förhållande till tidigare läroplaner. Skolverket önskar därmed en ökad prioritering kring friluftslivsundervisning inom skolan. Friluftslivsvistelse har, enligt forskare, dessutom visats ha en stor inverkan på barns utveckling, koncentrationsförmåga och välbefinnande.

This essay examines middle school students? understanding of a text read aloud to them in English and the connection between the degree of listening comprehension and the expected increase of vocabulary throughout middle school. The same listening comprehension test was carried out in grades 4, 5 and 6 in a middle school in order to survey differences in English listening comprehension in regard to the ability to reproduce the content of an oral text. The result shows that there was a progression from level to level when it comes to comprehension and the number of words reproduced and that this progression was most noticeable between grades 4 and 5..

Skolan befinner sig i en förändringsprocess där lärares auktoritet inte längre är självklar, istället söker lärare efter nya sätt att hålla ordning och skapa arbetsro. Hanteringen av konflikter har visat sig viktig i en tid då konflikter tillåts komma upp för diskussion och upplevs som en allt större del av lärares vardag.Syftet med denna undersökning är att se på hur lärare hanterar konflikter mellan elever på lågstadiet och Mellanstadiet. Dessutom är syftet att undersöka vilka faktorer hos lärarna som påverkar hur de hanterar konflikter. Frågeställningen handlar om hur lärare hanterar konflikter och hur de förstår vad som ligger bakom konflikterna. Vidare undersöks ifall djupare förståelse för bakgrunden till konflikterna leder till mer omfattande konflikthantering.

Det är många elever i vår skola som förknippar svenskundervisningen med tråkiga grammatiklektioner. Mitt syfte är att i detta arbete söka svar på bland annat Har det alltid funnits grammatikundervisning i den svenska skolan?, Har Lpo förändrat inställningen till grammatik? och Uppfattas grammatik som tråkigt och något nödvändigt ont? Min undersökning bygger på en enkätundersökning gjord av Göran Strömqvist 1985. Jag har utfört en liknande undersökning för att se om det har skett någon förändring sedan Lpo 94:s tillkomst om mellanstadieelevers inställning till grammatik..