In large organizations one can often find middle managers at several different levels within a company. Middle managers regularly experience their positions as complicated as they have both superiors as well as subordinates? to please. We have chosen to refer to this problem as ?the middle-management dilemma?.

Stress i arbetslivet har blivit ett allt mer aktuellt ämne genom dess påverkan i dagens samhälle. Forskningen visar att en stor del av stressen i vardagen uppstår i samband med avlönat arbete. Arbetstagare i positionen som mellanchef i offentliga organisationer bär på en viktig roll för att hantera krav mellan ledningen och de anställda. Syftet med uppsatsen är att undersöka faktorer som påverkar stressupplevelsen hos mellanchefer i offentligt verksamhet. I undersökningen har vi använt oss av Karaseks krav-och kontrollmodell, det sociala stödet i arbetet, tillgänglighet samt stress som teoretiskt ram.

Innan vi började skriva vår uppsats trodde vi att mellanchefens position var konfliktfylld och upplevdes som en klämd position. Vi har gjort en kvalitativ studie och intervjuat sju mellanchefer inom försörjningsstöd. Dessa chefer befinner sig mellan överordnade såsom politiker och verksamhetschef och sin underordnade arbetsgrupp. Denna mellanposition karakteriserar en av våra intervjupersoner som en hamburgare, där mellanchefen befinner sig mellan de två bröden i hamburgaren. Syftet med studien är att försöka förstå och analysera vilka konflikter mellanchefer inom försörjningsstöd kommer i kontakt med utifrån sin position och vilka orsaker det finns till konflikterna, samt hur de löser och hur de skulle önska lösa dessa konflikter.

Att arbeta som chef inom offentlig förvaltning innebär att tillgodose en mängd olika behov och att verkställa politiskt fattade beslut. Denna studie har till syfte att undersöka arbetssituationen för de personer som har en mellanchefsbefattning inom Kalix kommun. Efter indikationer på att cheferna har hög arbetsbelastning uppdagades ett behov av att göra en undersökning av deras arbetssituation för att komma till rätta med de arbetsmiljöproblem som uppmärksammats. Frågeställningarna som undersökningen utgår ifrån är: Hur upplever cheferna sin arbetssituation utifrån krav från personal och överordnade chefer? Vilka faktorer påverkar upplevelsen av kontroll i arbetet? Hur upplever cheferna det sociala stödet från kollegor och högre chefer? Hur fungerar chefsstödet och inom vilka områden kan stödet förbättras? Undersökningen är baserad på kvalitativ metod där intervjuer använts som tillvägagångssätt.

The position of middle-management is a role where the manager is at risk of being caught between its management and its employees. Elderly care is an industry that has been discussed a lot, to a large extent on how businesses should be managed and by whom it should be conducted. Middle-management in the business of elderly care thereby possess a vulnerable position in a controversial industry. In this study the aim is to investigate the managers' roles and tasks in both the public sector and the private sector in elderly care. It also aims to examine whether there are differences between the roles and how they in such cases is manifested.

Mellanchefspositionen beskrivs ofta som en utsatt position, de sitter mitt emellan ledningens och de anställdas krav och förväntningar. Syftet med uppsatsen är att se vilka likheter och skillnader det finns i synen på mellanchefen och dess roll mellan över- och underordnade inom en organisation. Ett delsyfte är att se vad dessa likheter och skillnader innebär för mellanchefen och hans eller hennes arbetssituation. Det finns en mängd forskning inom ledarskap, i beskrivningen av tidigare forskning berörs främst Brigitta Ahltorps avhandling ?Ledarskap ur ett ledningsperspektiv? som syftar till att beskriva hur chefer ser på sig själva och hur deras medarbetare ser på dem.

En studie om 1:e socialsekreterarens roll och funktion inom ekonomiskt bistånd i Individ och familjeomsorgen på två av Göteborgs största socialkontor.Undersökning bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med tio socialarbetare varav sex socialsekreterare, två 1:e socialsekreterare och två enhetschefer. Alla våra informanter verkar inom försörjningsstödsenheten.De intervjuade har valts ut slumpvis från de två socialkontor med mest liknande sammansättning av befolkningen strukturellt sett.Syftet med uppsatsen är att undersöka vad 1:e socialsekreteraren har för roll och funktion inom försörjningsstödsenheten. Studien vill belysa 1:e socialsekreterarens roll och funktion dels utifrån socialsekreterarnas synvinkel men också utifrån enhetschefernas perspektiv samt 1:e socialsekreterarnas egen uppfattning. Följande frågeställningar har används;Vilken funktion anser socialsekreterarna att deras 1:e socialsekreterare har?Vilken funktion vill socialsekreterarna att deras 1:e socialsekreterare skall inta?Vilken funktion anser 1:e socialsekreterarna att de har i organisationen?Vilken funktion anser enhetschefer att 1:e socialsekreteraren har?De teorietiska perspektiv som används är human services organizations, ledarskapsteori och modernistisk organisationsteori.Analysen redovisas under fyra teman där alla professionernas intervjuer redovisas och analyseras under samma tema.

Företag blir alltmer multinationella och detta har gjort dem beroende av en mer globaliserad syn på företagsstyrning. Därför fokuserar företag idag på att hitta förmågor och talanger som kan leda under globala förhållanden. Denna studie behandlar ämnet Global Talent Management (GTM), en personalplaneringsprocess som syftar till att skapa en grupp medarbetare med särskild god prestationsförmåga och hög potential, för att vidare utveckla dessa till att förverkliga företagets strategier. Prestationsmätning har använts sedan länge av företag men när det kommer till potential finns svårigheter i att kvantifiera detta då det är något som lätt blir subjektivt. Otydligheten som detta problem ger speglar sig även i hur transparenta företagen är med processerna av GTM i organisationen.Syftet med denna studie blir därför att kartlägga hur svenska företag använder GTM med särskilt fokus på variabeln potential och hur transparenta de är med sitt arbete i organisationen Syftet hoppas infrias genom att studera fyra multinationella företag med rötter inom den svenska servicesektorn.

Till sjöss är den hierarkiska organisationsstrukturen den vanligast förekommande. Detta sträcker sig från befälhavaren till den individuella sjömannen. Överstyrman, nummer två i däcksbefälsordningen, har flera olika ansvarsområden. Några vanliga exempel är bland annat att prioritera underhåll av fartyget, övervaka och leda arbetet på däck samt att ha huvudansvar för lastning och lossning. Med detta i åtanke är det inte svårt att tänka sig att man i denna roll upplever konflikter ombord, både arbetsrelaterade och privata.

Mellanchefspositionen beskrivs ofta som en utsatt position, de sitter mitt emellan ledningens och de anställdas krav och förväntningar. Syftet med uppsatsen är att se vilka likheter och skillnader det finns i synen på mellanchefen och dess roll mellan över- och underordnade inom en organisation. Ett delsyfte är att se vad dessa likheter och skillnader innebär för mellanchefen och hans eller hennes arbetssituation. Det finns en mängd forskning inom ledarskap, i beskrivningen av tidigare forskning berörs främst Brigitta Ahltorps avhandling ?Ledarskap ur ett ledningsperspektiv? som syftar till att beskriva hur chefer ser på sig själva och hur deras medarbetare ser på dem. Jag presenterar även en tidigare studie som är en b-uppsats som hade syftet att ?belysa hur mellanchefer uppfattar sin roll och situation inom två organisationer?.

The proponents for conscience wants to get a clause that will allow the health professionals to due. scruples waive certain duties. Swedens decision makers has despite pressure from the Christian De-mocrats and the Sweden Democrats decided not to implement freedom of conscience in health care. The purpose of this paper is to investigate whether Sweden has the obligation to provide for freedom of conscience in health care. Furthermore, it must be examined, whose rights according to the law will go first, health professionals right to freedom of conscience or the patient right to equal treat-ment.

I debatten om den svenska skolans försämrade resultat lyser forskning och diskussion om rektorers HR-arbete med sin frånvaro. Syftet med denna fallstudie var därför att skapa förståelse för hur rektorer ser på sitt HR-arbete. Detta angreps utifrån tre olika infallsvinklar, rektorernas upplevelse av; vilken plats HR har i det övergripande uppdraget, vilket handlingsutrymme de har i HR-frågor samt den egna HR-kompetensen. Detta undersöktes i två steg: inledningsvis gjordes en kartläggning av rektorernas organisatoriska HR-kontext med hjälp av dokument från kommun och förvaltning och i steg två genomfördes intervjuer med rektorer. Intervjuerna behandlade sju olika HR-områden och analyserades därefter utifrån syftet och frågeställningarna.

De flesta chefer ställs inför frågan hur de bäst motiverar sina medarbetare att prestera väl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala använder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror på. Med utgångspunkt i fem väletablerade motivationsteorier ? Herzbergs tvåfaktorteori, Maslows behovshierarki, rättviseteorin, förväntansteorin och målsättningsteorin ? skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg åt och vilka särdrag olika organisationer har. Därefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring användandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell.

Studier kring ledarskap har bedrivits sedan lång tid tillbaka. Ledarskap har ständigt varit aktuellt att diskutera och mängder med litteratur har publicerats inom ämnet. Majoriteten av den moderna forskningen har fokuserat på den högsta ledaren i organisationen, den så kallade toppchefen. Ledare som befinner sig mitt i organisationen, mellanchefer, nämns inte lika frekvent. Denna uppsats berör problematiken kring mellanchefspositionen, en position i organisationen med både ett personalansvar och en överordnad chef.Om ledaregenskaper är någonting medfött eller om alla har möjlighet att utveckla dessa egenskaper är något som det tvistas om, men att de finns kan de flesta hålla med om.

Mitt syfte med denna undersökning är att, genom en kvalitativ ansats, få en upplevelse samt ökad förståelse om chefskapet, i min undersökning representerade av enhetschefer, samt hur denna roll som chef upplevs. Min frågeställning berör dels hur de själva ser sin position ur ett rollperspektiv, men även vad de hade för förväntningar innan tillträdandet av chefspositionen. Den berör även liknelser och skillnader i förväntningarna och den faktiska verkligheten, samt hur förväntningarna motsvarade denna, när de väl hade börjat arbeta i sin position.Frågeställningen tar även upp hur cheferna upplever sin roll gentemot den underordnade personalgruppen samt de överordnade cheferna.Jag har valt en kvalitativ ansats i denna undersökning, eftersom mitt syfte hänger samman med att få en ökad förståelse samt att sträva efter att bilda sig en uppfattning av intervjuobjektens livsvärld angående frågeställningen. När jag tolkade materialet använde jag mig av det hermeneutiska synsättet, eftersom detta fokuserar på just tolkning och förståelse av innebörden i texter. Vidare har jag en deduktiv ansats, där jag utgår från en del tidigare forskning samt valda teorier som berör mitt område, exempelvis rollteorier, som jag sedan kopplar till mitt material i analysen.Ur mitt resultat kunde man främst utröna att de flesta av respondenterna upplevde sin roll som komplex.