Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Syfte: Uppsatsen har dels ett beskrivande syfte, att kartl?gga organiseringen kring klimatanpassning i avsektoriserade respektive traditionellt organiserade kommuner, men ocks? ett f?rklarande syfte att utreda om och hur samordningskapacitet varierar ur ett strukturellt perspektiv. Unders?kningen utg?r fr?n en ?vergripande fr?gest?llning som handlar om hur en avsektoriserad kommunalf?rvaltning p?verkar kapaciteten att samordna kring klimatanpassning. Teori: F?r unders?kningen anv?nds teorier om samordning, policy integrering och mainstreaming.

Studien syftar till att identifiera vilka elitidrottsdiskurser och subjektspositioner som kommer till uttryck genom de styrdokument som framst?lls f?r Nationellt godk?nd utbildning (NIU). Genom diskursanalytisk metod unders?ks vilken mening och f?rst?else som tillskrivs elitidrott, samt det subjekt som betraktas vara elit. Studien tar avstamp i l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att placera studiens fokus p? formuleringsarenan f?r NIU. F?r den h?r studien till?mpas l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att rama in utbildningens formulerade syfte, m?l och kunskapsinneh?ll.

Syftet med vÄr uppsats Àr att ur ett sociologiskt samhÀllsteoretiskt perspektiv, ge bÄde oss sjÀlva och lÀsaren en ökad förstÄelse för och synliggöra flickor frÄn vissa etniska grupper och deras intim- och familjerelationer i Sverige. För att kunna förstÄ flickornas eventuella problem och konflikter i familjen tar vi hjÀlp av Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen i det moderna samhÀllet. De frÄgestÀllningar som besvaras Àr:? Vilka skillnader mellan det förmoderna och moderna samhÀllets syn pÄ intim- och familjerelationer stÀlls flickorna i vÄrt material inför?? Hur kan dessa skillnader tolkas och förstÄs utifrÄn Luhmanns systemteoretiska analys av den moderna familjen?VÄr studie Àr ett teoretiskt arbete och grundar sig pÄ litteraturstudier. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi inspirerats av och löst anknutit oss till en abduktiv metod.

Vad Àr normalt? Vem Àger det samhÀlleliga tolkningsföretrÀdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmÀnniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vÄr egen vardag samtidigt som vi försöker förstÄ vÄr gemensamma omvÀrld? Det Àr vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföretrÀde av vad som Àr möjligt att beteckna som normalt nÀr det gÀller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad hÀnder med ett begrepp som gör motstÄnd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal Àn nÄgon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstÄnd i ett offentligt samtal? Det Àr denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar Àr en heteronormativ samhÀllelig diskurs, dÀr queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekrÀftelsen och reproduceringen av det normala.

Bakgrund: Under ton?ren ligger stort fokus p? sexualitet och en stor del av ungas utveckling inneb?r att ta risker. L?g kunskap och erfarenhet tillsammans med ungdomars impulsivitet ?r bland annat orsaker till att de har en tendens att uts?tta sig f?r risker vilket kan leda till konsekvenser f?r den egna reproduktiva och sexuella h?lsan. Med ungdomars livsv?rld som utg?ngspunkt r?dg?r och v?gleder barnmorskan ungdomen utifr?n hens sexualitet och ton?rsutveckling. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka faktorer som p?verkar identifiering av sexuellt riskutsatta ungdomar. Metod: En systematisk litteratur?versikt har genomf?rts och utformats utifr?n en integrativ design.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver tid och p?verkas av olika faktorer.

De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdragsom bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp ihemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sinamedlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?ndamarknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?rmarknadsfo?ring av dessa.Genom att studera den teoretiska grund som finns fo?r vilken typ av information som bo?ranva?ndas fo?r tja?nsteutveckling och genom att vidareutveckla dessa med hja?lp av ytterligareteorier kan en analysmodell byggas upp.

AllmĂ€nhetens medvetenhet kring miljörelaterade Ă€mnen har ökat pĂ„ senare Ă„r, vilket lett till att alltfler företag producerar miljövĂ€nliga produkter och positionerar sig som ansvarstagande aktörer pĂ„ marknaden. Generellt sett har företagen utformade riktlinjer vad gĂ€ller arbetsmiljö och arbetsvillkor men sĂ€mre insyn i produktionens miljöpĂ„verkan. Textilindustrin ligger bakom en stor del av vĂ€rldens miljöförstöring till följd av de giftiga Ă€mnen som anvĂ€nds i odling och produktion. Den ökade medvetenheten hos allmĂ€nhet och företag förutspĂ„s kunna leda till tillvĂ€xt pĂ„ marknaden för ekologisk bomull och pressen har ökat pĂ„ att hĂ„llbara produktionsmetoder ska genomsyra företagets hela verksamhet.Ämnet för uppsatsen har sin utgĂ„ngspunkt i vĂ„r kandidatuppsats ?Svenska modeföretag synas i sömmarna? som visade att företag inte kĂ€nner till alla leverantörer och underleverantörer i leverantörskedjan, förutom nĂ€r det kommer till leverantörskedjan för ekologisk bomull.

Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.

I dagens samhÀlle Àr reklam ofta förekommande. Dagens samhÀlle kallas ibland för ett ?upplevelsesamhÀlle?. Marknadsförare i upplevelsesamhÀllet anvÀnder sig av nya metoder för att nÄ ut med sina budskap. En av dessa Àr eventmarknadsföring.

Kommunal revision har en viktig funktion dÄ den fungerar som medborgarnas demokratiska kontrollverktyg. Revision Àr att objektivt granska, bedöma och uttala sig om organisationens redovisning och förvaltning. Det finns indikationer pÄ att de rapporter som den kommunala revisionen producerar i vissa fall inte behandlas pÄ ett lÀmpligt sÀtt av fullmÀktige, styrelser och nÀmnder inom kommunerna. Detta kan leda till att de anmÀrkningar som görs i revisionsrapporterna inte ges tillrÀcklig uppmÀrksamhet. Detta kan i sin tur leda till att syftet med den kommunala revisionen inte uppfylls.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

AllmĂ€nhetens medvetenhet kring miljörelaterade Ă€mnen har ökat pĂ„ senare Ă„r, vilket lett till att alltfler företag producerar miljövĂ€nliga produkter och positionerar sig som ansvarstagande aktörer pĂ„ marknaden. Generellt sett har företagen utformade riktlinjer vad gĂ€ller arbetsmiljö och arbetsvillkor men sĂ€mre insyn i produktionens miljöpĂ„verkan. Textilindustrin ligger bakom en stor del av vĂ€rldens miljöförstöring till följd av de giftiga Ă€mnen som anvĂ€nds i odling och produktion. Den ökade medvetenheten hos allmĂ€nhet och företag förutspĂ„s kunna leda till tillvĂ€xt pĂ„ marknaden för ekologisk bomull och pressen har ökat pĂ„ att hĂ„llbara produktionsmetoder ska genomsyra företagets hela verksamhet.Ämnet för uppsatsen har sin utgĂ„ngspunkt i vĂ„r kandidatuppsats ?Svenska modeföretag synas i sömmarna? som visade att företag inte kĂ€nner till alla leverantörer och underleverantörer i leverantörskedjan, förutom nĂ€r det kommer till leverantörskedjan för ekologisk bomull.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste Ärtiondena blivit sÄ cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i mÄnga avseenden inte lÀngre betraktas som en produkt av det mÀnskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mÀnskligheten inte lÀngre kan hoppas pÄ nÄgot bÀttre Àn det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillvÀxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhÄllande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgÄr vi ifrÄn uppfattningen att den liberal-kapitalistiska vÀrldsbilden, liksom alla andra vÀrldsbilder, Àr en kognitiv konstruktion.VÄrt syfte Àr att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna vÀrldsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhÀlleliga bakgrunden till det rÄdande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna vÀrldsbilds legitimitet och parametrar.