Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver tid och p?verkas av olika faktorer.

De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdragsom bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp ihemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sinamedlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?ndamarknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?rmarknadsfo?ring av dessa.Genom att studera den teoretiska grund som finns fo?r vilken typ av information som bo?ranva?ndas fo?r tja?nsteutveckling och genom att vidareutveckla dessa med hja?lp av ytterligareteorier kan en analysmodell byggas upp.

Bakgrund: Globalisering har medfört ökad konkurrens, vilket har stĂ€llt högre krav pĂ„ svenska företag. Företagen mĂ„ste stĂ€ndigt utvecklas för att kunna behĂ„lla sin konkurrenskraft, och företagen kan bemöta den hĂ„rda konkurrensen genom en utflyttning av verksamheten till utlandet eller utveckling pĂ„ hemmaplan. EU-utvidgningen har medfört förbĂ€ttrad kommunikation mellan företag och medborgare i medlemslĂ€nderna, vilket i sin tur har bidragit till det ökade intresset för de Östeuropeiska lĂ€nderna. MĂ„nga svenska företag vĂ€ljer att flytta till Estland pĂ„ grund av den geografiska nĂ€rheten, tillgĂ„ng till nya marknader och strĂ€van efter kostnadsreducering.Problem: Är etablering i lĂ„glönelĂ€nder ett lyckat alternativ för svenska smĂ„företag?Syfte: Att studera skillnader mellan svenska företag som producerar i Sverige och i Estland.

Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Syftet med vÄr uppsats Àr att ur ett sociologiskt samhÀllsteoretiskt perspektiv, ge bÄde oss sjÀlva och lÀsaren en ökad förstÄelse för och synliggöra flickor frÄn vissa etniska grupper och deras intim- och familjerelationer i Sverige. För att kunna förstÄ flickornas eventuella problem och konflikter i familjen tar vi hjÀlp av Niklas Luhmanns systemteori och hans analys av intima relationer och familjen i det moderna samhÀllet. De frÄgestÀllningar som besvaras Àr:? Vilka skillnader mellan det förmoderna och moderna samhÀllets syn pÄ intim- och familjerelationer stÀlls flickorna i vÄrt material inför?? Hur kan dessa skillnader tolkas och förstÄs utifrÄn Luhmanns systemteoretiska analys av den moderna familjen?VÄr studie Àr ett teoretiskt arbete och grundar sig pÄ litteraturstudier. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi inspirerats av och löst anknutit oss till en abduktiv metod.

Vad Àr normalt? Vem Àger det samhÀlleliga tolkningsföretrÀdet av att vara normal? Vad gör och hur formar ett begrepp som normalitet oss som individer, medborgare och medmÀnniskor i det att vi försöker konstruera mening och betydelse av vÄr egen vardag samtidigt som vi försöker förstÄ vÄr gemensamma omvÀrld? Det Àr vad min magisteruppsats handlar om. Hur det blir exkluderat som utmanar normens tolkningsföretrÀde av vad som Àr möjligt att beteckna som normalt nÀr det gÀller olika sociala uttryck av kön och sexualitet. Vad hÀnder med ett begrepp som gör motstÄnd mot en normalitet som konstruerar en viss tillhörighet som mer normal Àn nÄgon annan? Vad blir den sociala konsekvensen av att det s k normala talar om denna utmaning och detta motstÄnd i ett offentligt samtal? Det Àr denna diskussion som utgör fokus i min uppsats i vilken jag studerar det offentliga samtalet om begreppet queer i svensk dagspress och hur det formuleras inom vad jag menar Àr en heteronormativ samhÀllelig diskurs, dÀr queer genom att konstitueras som synonymt med den avvikande ofarliggörs i bekrÀftelsen och reproduceringen av det normala.

AllmĂ€nhetens medvetenhet kring miljörelaterade Ă€mnen har ökat pĂ„ senare Ă„r, vilket lett till att alltfler företag producerar miljövĂ€nliga produkter och positionerar sig som ansvarstagande aktörer pĂ„ marknaden. Generellt sett har företagen utformade riktlinjer vad gĂ€ller arbetsmiljö och arbetsvillkor men sĂ€mre insyn i produktionens miljöpĂ„verkan. Textilindustrin ligger bakom en stor del av vĂ€rldens miljöförstöring till följd av de giftiga Ă€mnen som anvĂ€nds i odling och produktion. Den ökade medvetenheten hos allmĂ€nhet och företag förutspĂ„s kunna leda till tillvĂ€xt pĂ„ marknaden för ekologisk bomull och pressen har ökat pĂ„ att hĂ„llbara produktionsmetoder ska genomsyra företagets hela verksamhet.Ämnet för uppsatsen har sin utgĂ„ngspunkt i vĂ„r kandidatuppsats ?Svenska modeföretag synas i sömmarna? som visade att företag inte kĂ€nner till alla leverantörer och underleverantörer i leverantörskedjan, förutom nĂ€r det kommer till leverantörskedjan för ekologisk bomull.

Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r huruvida totalt flavonoidintag fr?n kosten p?verkar totalmortalitet bland vuxna med diagnostiserad cancer vid baslinje. Metod: Denna systematiska litteratur?versikt analyserar prospektiva kohortstudier som unders?ker sambandet mellan flavonoidintag och totalmortalitet. De s?kord som anv?ndes var "flavonoid intake", "flavanol intake", "cancer mortality" och "cancer survival". Det genomf?rdes en systematisk litteraturs?kning i databaserna PubMed och Scopus, f?ljt av en dataextration.

I dagens samhÀlle Àr reklam ofta förekommande. Dagens samhÀlle kallas ibland för ett ?upplevelsesamhÀlle?. Marknadsförare i upplevelsesamhÀllet anvÀnder sig av nya metoder för att nÄ ut med sina budskap. En av dessa Àr eventmarknadsföring.

Kommunal revision har en viktig funktion dÄ den fungerar som medborgarnas demokratiska kontrollverktyg. Revision Àr att objektivt granska, bedöma och uttala sig om organisationens redovisning och förvaltning. Det finns indikationer pÄ att de rapporter som den kommunala revisionen producerar i vissa fall inte behandlas pÄ ett lÀmpligt sÀtt av fullmÀktige, styrelser och nÀmnder inom kommunerna. Detta kan leda till att de anmÀrkningar som görs i revisionsrapporterna inte ges tillrÀcklig uppmÀrksamhet. Detta kan i sin tur leda till att syftet med den kommunala revisionen inte uppfylls.

I och med info?randet av International Accounting Standards Boards (IASB)redovisningsregler - International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), fo?r att fra?mja fo?r en harmonisering av redovisningen har medlemsstaterna i Europa bo?rjat na?rma sig en alltmer likriktad redovisning. I arbetet mot en mer global och ja?mfo?rande marknad har de olika medlemsstaterna tvingats a?ndra pa? kulturellt trygga och betingade ramverk. I det fo?ra?ndringsarbete som sker har det blivit no?dva?ndigt med laga?ndringar fo?r att se till att en snabb samt regelra?tt redovisning sker.

Fo?r att mo?jliggo?ra ha?llbara och energieffektiva byggnader sta?lls det ho?ga krav pa? energibehovet i kontorsbyggnader. Inledningsvis presenteras de faktorer som pa?verkar energibehovet i byggnader fo?r att sedan o?verga? till utfo?randet av studien. Syftet med studien var att studera vilken pa?verkan som bela?ggningsgrad och antal belagda kontorsplatser har pa? energibehovet i en kontorsbyggnad i Stockholm.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

I dagens allt mer virtuella samha?lle sker en stor del av interaktionen mellan individer i forum som inte la?ngre kra?ver fysisk na?rvaro. Vi bildar oss digitala identiteter och kan pa? ett enkelt tillva?gaga?ngssa?tt styra de intryck vi vill fo?rmedla. Denna uppsats bygger pa? materialinsamling fra?n en fokusgrupp, samt enskilda intervjuer da?r fiktiva Facebook-profiler tilla?mpas som stimulusmaterial.