I denna projektredogörelse undersöks en elevs syn pÄ sin skolgÄng, lÀrande och sitt lÄttextskapande genom att en kvalitativ intervju har genomförts. Ett filmat material har skapats dÀr denna intervju utgör grunden för en dokumentÀr som har för avsikt att berÀtta en historia om dagens skola. Projektredogörelsen behandlar ocksÄ vad intervjupersonen upplever vara vÀsentligt för att hon skall lÀra sig saker och hur hon ser pÄ de lÄttexter hon skriver i förhÄllande till det hon producerar i skolan. Genom att examensarbetet har en gestaltande del, den dokumentÀr som skapats, stÀlls ocksÄ frÄgan i arbetet vad detta eventuellt tillför och betyder för undersökningen i sin helhet? Projektredogörelsen diskuterar ocksÄ KME-lÀrarens eventuella möjlighet att skapa meningsfullt lÀrande i skolan.

Menstruationscykelns inverkan pÄ kvinnors preferenser för mÀns ansiktenSammanfattningDetta Àr en systematisk replikation av Penton-Voaks och Perrets studie (1999) dÄ en preferens hos kvinnor för maskuliniserade ansiktsdrag under hög befruktningsrisk i menstruationscykeln hittades. Dessa drag tros vara en Àrlig signal för goda gener och immunokompetens hos mÀn. Oklarhet rÄder huruvida detta gÀller för olika populationer. 36 svenska universitetsstuderande kvinnor fick dÀrför vÀlja ut de mest fysiskt attraktiva ansiktena, utifrÄn maskuliniserade och feminiserade bildserier, vid hög respektive lÄg befruktningsrisk. Ingen signifikant skillnad hittades mellan de olika faserna.

Valdeltagandet bland förstagÄngsvÀljare har i Sverige och mÄnga andra vÀsteuropeiskalÀnder sedan 70-talet och framÄt stagnerat. Samtidigt har det post-industriella samhÀlletoch dess vÀrden fÄtt en allt viktigare plats jÀmfört med mer traditionella vÀrderingar. Jagvill undersöka huruvida det ökande gapet i valdeltagandegrad frÄn valet 1973 och framÄtmellan förstagÄngsvÀljare och resten av valmannakÄren beror pÄ en ökad grad av postindustriellavÀrden bland förstagÄngsvÀljarna. Detta görs genom statistisk analys avmaterialet Svensk valundersökning under Ären 1973 och 2006 distribuerade av Svensknationell datatjÀnst (SND). Det finns en tydlig tendens att post-industriella vÀrden i högreutstrÀckning har internaliserats bland förstagÄngsvÀljarna över tid.

I detta arbete har underso?kts hur musiker ser pa? nyttan av ackordgeho?r. Genom intervjuer har fra?gor om ackordgeho?r sta?llts fo?r att fa? reda pa? varfo?r, var och na?r de haft anledning att anva?nda sitt ackordgeho?r eller varfo?r de inte beho?vt anva?nda det. I arbetet har ocksa? ett fokus legat pa? att ta reda pa? vart och hur de har la?rt sig.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

Depression och insomni Àr tvÄ vanliga former av psykisk ohÀlsa. I den hÀr studien undersöktes om en bevisat effektiv behandling för insomni, (KBT-I), pÄverkade grad av depressiva symtom hos personer med konstaterade symtom pÄ sÄvÀl depression som insomni. I studien kontrollerades för en minskning av nedstÀmdhet kunde tillskrivas en ökad fysisk aktivitetsnivÄ. En single case experimental design anvÀndes för ÀndamÄlet, med dagliga skattningar av sömn, nedstÀmdhet och fysisk aktivitetsnivÄ. Symtom pÄ sÄvÀl insomi som nedstÀmdhet minskade signifikant hos tre av sex deltagare.

Uppsatsen analyserar allmÀnna socialpsykologiska mekanismer som pÄverkar och utformar relationerna mellan olika samhÀllsgrupper. Stor vikt lÀgges vid frÄgor kring attitydsbildning, attitydernas sociala funktioner, den sociala och nationella identitetens betydelse och förekomstens av etniska stereotypier. SÀrskilt undersöks hur pass mycket pÄverkas individuella attityder av rasistiska ideologier som tilldelar olika etniska grupper och tillhörande individer bestÀmda platser i samhÀllsordningen. Författaren analyserar svenska förhÄllanden för att utröna om rasismens moderna formerr, som de idag tolkas av utlÀndska IMER-forskare, förekommer ocksÄ hÀr i landet. SÀrskilt intresse Àgnas Ät frÄgan, om negativa etniska attityder, fördomar och diskriminerande handlingar Àr individuella patologier eller avspeglar samhÀllets traditionella normer, vÀrderingar och prioriteringar.

I Sverige avverkas stora mÀngder skog varje Är vilket ger stora skogsomrÄden som Àr heltkalhuggna. Avverkning av skogen leder till att evapotranspirationen och interceptionen frÄnvÀxter minskar. Detta ger en ökad grundvattenbildning som i sin tur leder till en ökad avrinning i vattendragen som avvattnar de avverkade skogsomrÄdena. Den ökade vattentillgÄngen i de avverkade omrÄdena leder till att grundvattenytan höjs. Den höjda grundvattenytan gör att ytterligare markskikt nÀrmare markytan kopplas samman medvattendraget.

Sedan 1990-talet och framÄt har begrepp som evidens och evidensbaserad praktik fÄtt storspridning inom den offentliga förvaltningen. Det har dock pÄgÄtt en stark debatt mellan olikametodologiska skolor om hur denna evidens skapas pÄ tillförlitligaste sett. En av dessa skolorutgörs av föresprÄkare av teoribaserade utvÀrderingar som till skillnad frÄn klassiskaeffektutvÀrderingar Àmnar förklara mer om hur och varför ett projekt leder till vissa effekter.Det har Àven pÄgÄtt en debatt om hur utvÀrderingar av detta slag bör genomföras, dock finnsfÄ empiriska exempel dÀr denna metod har prövats.Inom Göteborgs Stad har projektet STINA, med syftet att stÀrka det hivpreventiva arbetetbland personer som i sitt yrke möter personer med en missbruksproblematik, pÄgÄtt mellan2012 och 2014. Tidigare studier av hiv-relaterade utbildningsinsatser har visat pÄ positivaeffekter vad gÀller kunskap, förmÄga och attityd. Dock har dessa studier i mindre utstrÀckningbeaktat vad i dessa utbildningsinsatser som bidragit till dess effekter.

Denna uppsats behandlar chattsprÄk och dess pÄverkan pÄ elevers skoltexter. Metoden för uppsatsen har varit en kvantitativ undersökning med en skrivuppgift och en enkÀt som eleverna fÄtt besvara. Eleverna som ingÄr i undersökningen gÄr i Ärskurs sex och nio pÄ grundskolan och Ärskurs tvÄ pÄ gymnasiet. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om vana chattare producerar sÀmre elevtexter Àn elever med mindre chattvana, samt att reda ut om elever Àr medvetna om den kodvÀxling som sker mellan det svenska skriftsprÄket och chattsprÄket. Resultaten visar att elevernas medvetenhet om kodvÀxling ökar ju Àldre de blir.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

Den journalistiska yrkesrollen har de senaste Ären utvecklats i takt med den tekniska utvecklingen. Stora aktörer pÄ mediemarknaden slÄr sig in pÄ fler marknader och producerar material till mer Àn ett specifikt medium vilket fört med sig att journalisterna pÄ marknaden behöver hantera mer Àn bara en plattform. Termen som skapats Àr multijournalist, och i denna uppsats undersöker vi hur kraven pÄ multikompetens och produktion mot flera olika medier pÄverkar det grundlÀggande journalistiska arbetet.Genom kvalitativa intervjuer med tvÄ journalister pÄ SR Ekot och tvÄ journalister pÄ den norska motsvarigheten NRK Dagsnytt har vi skapat en bild av hur de tvÄ Ätskilda multikompetenskraven pÄverkar journalisternas arbete. I intervjuerna Àr de fyra journalisterna eniga om att multikompetenskraven pÄverkar det grundlÀggande, informationssökande journalistiska arbetet negativt..

OgrĂ€s Ă€r en oönskad vĂ€xt, ört eller grĂ€s som konkurrerar med den odlade grödan om ljus, vat-ten och nĂ€ring. För lantbrukaren Ă€r det arbetskrĂ€vande och kostsamt med bekĂ€mpningsĂ„tgĂ€r-der mot ogrĂ€sen och det finns risk att skörden blir reducerad om det finns ogrĂ€s i vallen. Vid vallskörd finns ocksĂ„ risken att ogrĂ€sfrön följer med grönmassan. Överlever fröna sedan ensi-leringen, digestionspassagen hos idisslare och rötningen till biogödsel finns en eventuell risk för att fröna sprids och ogrĂ€sen kan dĂ€rmed etableras pĂ„ Ă„kern igen. Det finns flertalet fak-torer som pĂ„verkar i vilken utstrĂ€ckning ogrĂ€sfrön kan överleva.

Pappersmakulatur uppstÄr i tryckpressarna, men orsakerna finns i företagets alla funktioner. För ett framgÄngsrikt förbÀttringsarbete med att minska makulaturen krÀvs dÀrför att all personal Àr engagerad.Examensarbetet utfördes pÄ Bobergs Tryckeri AB i Falun, ett familjeÀgt företag med 60 anstÀllda, som producerar personifierad direktreklam och blanketter. Syftet var att undersöka hur pappersmakulaturen kan minska och mÄlet var att hitta orsaker samt ge förslag pÄ ÄtgÀrder för att minska den.Genom intervjuer med personalen kartlades produktionssprocessen och utifrÄn det utarbetades förbÀttringsförslag. Exempel pÄ förbÀttringsförslag Àr att kontinuerligt mÀta och rapportera makulaturen, förbÀttra kommunikationen mellan avdelningarna och utveckla fÀrgstyrningen. Litteraturstudier och kontakter med nyckelpersoner inom branschorganisationer och andra liknande företag, var till stor hjÀlp i arbetet.

Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett ?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.