Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på hur lärare medvetet arbetar för att utveckla och stärka elevernas kommunikativa förmåga inom matematiken och vilka hinder som kan föreligga. Forskning betonar samtalets betydelse för att utveckla en bra förståelse i matematikämnet. Med kommunikativ förmåga menar vi hur eleverna språkligt talar och uttrycker sig i det matematiska språket. Vi har genomfört kvalitativa djupintervjuer med fyra lärare som undervisar i klasserna 1-6. Vi använde öppna frågor av lågt strukturerad art utan fasta svarsalternativ. Vi kunde efter undersökningen dra följande slutsatser: • Pedagogerna är väl medvetna om språkets vikt i matematiken. • Lärarna har de kunskaper, den önskan och de idéer som krävs för att arbeta på ett lärorikt och inspirerande sätt. • Ingen av de intervjuade nämnde att de vid sin matematikundervisning utgick från styrdokument eller vetenskapliga teorier, vilket gör att vi ifrågasätter i vilken grad de var medvetna om samtalets betydelse. • Lärarna varierar sig i hur de arbetar med matematiken och med dess språk. • Tre av lärarna arbetar idag inte med samtalet i den utsträckning de skulle vilja. De hinder som förekommer består bland annat av stora klasser, stora nivåskillnader mellan eleverna, oroliga klasser och tidsbrist..

Denna studie undersöker hur fyra pedagoger (förskollärare) tänker och arbetar för att stimulera och utveckla den språkliga medvetenheten hos barn i förskolan. Undersökningens frågeställningar gäller vilka arbetssätt och vilka förhållningssätt de utvalda pedagogerna använder och utgår ifrån.Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer. Analysen har därefter skett med hjälp av utskrivna samtalstexter och jämförelser med utvald litteratur inom området språklig medvetenhet.Studien visar att de utvalda pedagogerna har medverkat till att skapa pedagogiska miljöer som utvecklar och stimulerar språklig medvetenhet hos förskolebarn. Den fysiska miljön är efter yttre förutsättningar planerad för att väcka nyfikenhet och lust att leka. Leken och språklekar i olika form får stort utrymme.

Denna uppsats undersöker normer för översättning av könskodat språk. Genusvetare menar att könskodat språk inte bara upprätthåller stereotyper om kön utan också förstärker dem. Därför tycker feministiska översättningsvetare att det är viktigt att vara medveten om vilka stereotyper som översättningar överför mellan kulturer. Denna uppsats behandlar stereotyper om kön i japanska serier, så kallade manga. Med hjälp av den översättningsvetenskapliga metoden sammankopplade par jämförs källtexterna och måltexterna med varandra.

Med utgångspunkt i begreppet relationskompetens har vi genomfört en kvalitativ studie som försöker belysa lärares resonemang kring det relationella arbete som sker då de möter utsatta barn. Vår empiri bestod av fem kvalitativa intervjuer med lärare som resonerade kring sin relationskompetens och hur den används, i synnerhet i mötet med barn, men även i samverkan med arbetslag, kollegor och föräldrar. Vi valde att använda ett relationellt perspektiv i vår analys, och det hjälpte oss att tolka lärarnas resonemang, samt få en bild av den relationella pedagogikens betydelse i möten med barn som far illa. Max van Manens begrepp mensenkennis (människokännedom) gav oss vidare perspektiv på en lärares relationella arbete och professionalitet. Relationskompetens är fortfarande en underskattad kompetens, trots att diskussionen kring begreppet blivit allt större.

I denna studie har vi intervjuat två vårdbiträden och sex undersköterskor och vi har medvetet valt att inte göra åtskillnad på vårdbiträden och undersköterskor då vi anser att befattningen är en faktor som i denna studie inte inverkar på studiens resultat.Detta är en kvalitativ studie där syftet är att undersöka yrkesstolthet bland undersköterskor inom äldreomsorgen, där fokus ligger på undersköterskornas personliga upplevelser av sitt yrke och sin yrkesstolthet.Att förvärvsarbeta tar upp en stor del av de flesta människors liv. Vissa börjar arbeta tidigare, vissa senare men vi har alla någon gång under vårt liv arbetat. Vad man har för yrke, arbetsuppgifter och vart man arbetar skiljer sig åt men vi alla har någonting gemensamt. Vi vill vara bra på det vi utför. Vi vill få bekräftelse.

Syftet med studien var att undersöka idrottsutövares musikanvändande. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning med kvalitativa och kvantitativa frågor där 252 idrottsutövare som utövar individuell idrott som till exempel friidrott och orientering deltog. Enkäten berörde frågor om idrottsutövarnas musikanvändande i vardagliga och idrottsliga situationer, känsloupplevelser i samband med musiklyssnande samt motiv till musikanvändning i idrottsutövandet. Resultatet visade att deltagarna medvetet använder musik för att påverka olika känslotillstånd i sitt idrottsutövande. Främst använder deltagarna musik i sin tävlingsförberedelse.

BAKGRUND:En måltid är en situation på förskolan där barnen sitter tillsammans med en pedagog. Vi ärintresserade av att veta om och hur dessa tillfällen utnyttjas medvetet av pedagogen.Läroplanen för förskolan (Skolverket 2006) beskriver att omsorg, fostran och lärande skaknytas samman och vi undersöker hur det sker vid måltiden. Forskning som belyser lärande iomsorgssituationer presenteras. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som ilärandet betonar samspelet och kommunikationen med andra.SYFTE:Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger uppfattar barns lärande kringmåltiden.METOD:Kvalitativ metod genom intervju har använts för att besvara syftet. Åtta pedagoger från fyraolika förskolor har intervjuats.RESULTAT:Alla pedagoger i undersökningen uttryckte att det sker ett lärande för barnen vid måltiden.Bordsskick var en viktig del av lärandet och pedagogen stöttade och uppmuntrade barnen attlita på sin egen förmåga vid måltiden.

Studien syftar till att beskriva förskollärares egna erfarenheter efter genomgången Reggio Emilia utbildning. Studiens fokus ligger på deras förändrade förhållningssätt samt hur detta påverkar barns lärande. Utifrån syftet har jag valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med tre verksamma förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever deras förhållningssätt som förändrat, samt att detta påverkar barnens lärande positivt. De förändringar som beskrivs är en förändrad barnsyn och kunskapssyn samt förändring av planering och strukturering av verksamheten.

Det här är en uppsats vars syfte är att öka kunskapen om de möjliga konstruktioner som omger en socialarbetare när man samtalar om begreppen missbruk och bedömningar. Genom att intervjua handläggare inom olika missbruksenheter har jag kunnat lyfta fram ett resultat som upplyser om möjliga arbetsmetoder inom det sociala arbetet som handläggarna utvecklar medvetet eller ej. I praktiken utgör arbetsmetoderna ett resultat av socialarbetarnas brist på kunskap för kunna att sammanföra teoretiska begrepp till den praktiska verkligheten de förhåller sig till. Där de teoretiska begreppen som man använder saknar en tydlig medveten definition och det sociala arbetet som utförs har ett stort utrymme för att bli påverkad av många olika subjektiva faktorer. En klient måste därför har mycket tur för att kunna få hjälp.

Det är ofta svårt att genomföra förändringar inom kommuner. Svårigheterna med att genomföra förändringar beror på att det enligt kommunallagen råder självstyre i kommuner och att det därför saknas universella metoder för strukturerade processer i svenska kommuner. Av den anledningen arbetar kommunerna med varandra för att lösa specifika problem samt diskutera förbättrings- och effektivitetsområden. Kommuner jämför sig således med varandra för att lära sig nya metoder för att effektivisera. Syftet med den här studien är att jämföra en operativ nivå, den dagliga kassahanteringen, i olika kommuner.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i många av Sveriges skolor utgör barn med invandrarbakgrund en stor del av elevantalet. Syftet med mitt arbete är att skaffa mig kunskap om vad tvåspråkighet är för något och hur man kan arbeta språkutvecklande med invandrarbarn i år 1-3. Arbetet består av en litteraturstudie och ett fältarbete. Målet med litteraturstudien är att ge läsaren bakgrundskunskap till begreppet tvåspråkighet. Litteraturstudienberör bland annat definitioner, modersmålets roll för andraspråksutvecklingen, språkutveckling i allmänhet, olika typer av tvåspråkighet, språkfenomen, påverkansfaktorer, effekter, samt tvåspråkighet i skolan.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers läs- och skrivundervisning på en skola i England.Studien genomfördes med hjälp av etnografiskt inspirerade observationer och kvalitativa intervjuer. Fyra olika klassrum besöktes på en skola i London och sju lärare samt fyra barn intervjuades. Lärarna hade olika roller på skolan vilket gav intervjusvaren en bredd. Barnen var i åldrarna 5 till 6 år.På den engelska skola som är utgångspunkten i studien är läs- och skrivundervisningen viktig. Lärarna arbetar medvetet utifrån mål och riktlinjer i form av styrdokument utgivna av regeringen.

Denna undersökning ställer frågan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen är att utifrån mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar närmare på betydelsebärande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet är att skapa ett medvetet och kritiskt tänkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det är viktigt att förstå bilders sociala och kulturella innebörder.I den konstnärliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen när den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga.

Denna undersökning syftar till att få en inblick i hur några sångpedagoger arbetar med och tänker kring tolkning och musikaliskt uttryck. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex sångpedagoger med olika bakgrund, arbetsplats och genreinriktning.I min undersökning kommer jag fram till att det trots pedagogernas olika bakgrund i genrekunskap, utbildning, och nivå på elever finns många gemensamma nämnare för hur deras arbete med tolkning och uttryck går till. Att flera av informanterna använder begreppet interpretation under intervjuerna ser jag som att begreppen inte verkar påverka mitt resultat, då jag tolkar det som att informanterna menar samma sak och att innebörden är densamma.Jag anser även att svaren på intervjuerna pekar på att det hos några av informanterna finns en osäkerhet om vad arbetet med tolkning och musikaliskt uttryck kan leda till och att de därför inte i så hög grad medvetet använder detta i sin undervisning.Att arbeta med tolkning och musikaliskt uttryck kan innebära en mängd olika saker vilka har gemensamt att skapa medvetenhet om det egna uttrycket. Detta kan enligt litteraturen, Rydberg - Asplind med flera, leda till mer personligt uttryck samt bättre teknik..

Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD är en av de mest förekommande neuropsyki-atriska funktionsnedsättningarna bland svenska barn och drabbar pojkar i högre grad än flickor. Kunskapen om ADHD hos vuxna är inte lika omfattande, dock finns en kännedom att mer än hälften av de barn som diagnostiseras upplever delar av symtomen efter att de fyllt 20 år. Studiens syfte är att undersöka hur personer med ADHD påverkas av omgivningens syn på diagnosen. Den utvalda metoden för studien är kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet baseras på intervjuer med sex individer som har diagnosen ADHD.