Syftet med studien var att ta reda på om ungdomar vet skillnaden mellan public service och kommersiella kanaler. Vi ville även ta reda på vad det är som skiljer public service och kommersiella kanaler åt i medvetandet hos ungdomarna, som speglas ireceptionen av olika typer av serier?I studien har vi tillämpat kvalitativ metod i form av receptionsforskning, där intervjuer och observationer har utförts.Resultatet av studien visar att 20 av 25 respondenter tillhörde kategorierna: respondent medveten samt respondent något medveten. Resultaten visar att ungdomar är medvetna om vad skillnaden mellan public service och kommersiella kanaler är. De diskuterar ledigt och öppet kring de olika kanalernas programutbud.

Att hitta preventiva metoder för att motverka ungdomars psykiska ohälsa är ett angeläget forskningsområde, både sett till mänskligt lidande för individen och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Föreliggande kontrollerade studie, som är randomiserad stratifierat för kön avsåg undersöka om en gruppbaserad ACT-intervention (n=15) kunde vara statistiskt signifikant mer effektiv än sedvanligt omhändertagande (n=17) av ungdomar med eller i riskzonen för psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa operationaliserades i termer av ångest, depression, stress, upplevd global livskvalitet, allmän psykisk hälsa, psykologisk flexibilitet, beteendemässigt och emotionellt undvikande, samt medveten närvaro. Resultatet visar att interventionen hade starka positiva effekter på stress, upplevd global livskvalitet och medveten närvaro, samt måttliga effekter på allmän psykisk hälsa, och svaga effekter på depression, ångest, psykologisk flexibilitet, beteendemässigt och emotionellt undvikande. P.g.a.

Bakgrund: Språkstimulering (ej logopedledd språkträning) är ett alternativ för personer med afasi som vill fortsätta träna sin språkförmåga efter avslutad logopedkontakt. Språkstimulering ges bland annat genom olika afasiföreningars Mötesplatser. På en av dessa Mötesplatser har personalen uppgett att de upplever sina medlemmar vara försämrade språkmässigt efter det sommaruppehåll Mötesplatsen har. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om uppehåll i språkstimulering påverkar språklig förmåga. Metod: Åtta personer med kronisk afasi (afasi 6 månader efter stroke), alla medlemmar av samma Mötesplats, deltog i föreliggande studie.

Det här arbetets syfte är att undersöka hur två fritidshem i en mellansvensk kommun använder sig av iPads i sin verksamhet, samt om det finns någon skillnad i rektorers och personalens vision för hur iPaden ska användas i fritidshemmet. För att få svar på frågeställningarna har två rektorer samt två fritidspedagoger på olika två skolor intervjuats, varav en har IKT-satsning samt uppsatta mål för iPad-användningen.På den skola som hade en medveten IKT-satsning skilde sig inte visionen för hur iPaden ska användas i fritidshemmet mellan rektor och personal. Däremot hade man ingen gemensam vision för hur iPaden ska användas på den skola som inte hade en medveten IKT-satsning. Av resultatet framkommer det att det är viktigt att ha uppsatta mål för arbetet med digitala verktyg. Detta skapar en struktur och möjligheter för användningen av iPads.

Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.

Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i grundskolan. I grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i grundskolan.

Bakgrund och problem: Svenska universitet och högskolor har ett, av staten, givet spelrum vad gäller utformning av utbildningar. Det finns centrala riktlinjer för hur utbildningen bör se ut men det är upp till varje enskilt lärosäte att tolka de övergripande mål som finns. Ett cent-ralt begrepp, tätt kopplat till detta, är genomströmning då denna ofta används som indikator på resultatet av utbildningen. Hur lärosätena väljer att hantera de av staten givna incitamenten gör att utformningen av utbildningen kan variera genom att de, för genomströmningen, påver-kande designelementen hanteras på olika sätt. Detta har lett oss fram till följande frågeställ-ning: Finns det en korrelation mellan designelement och genomströmning på grundkur-ser i redovisning? Syfte: Att testa och analysera korrelationer mellan identifierade designelement och genom-strömningen på kurser i grundläggande externredovisning samt grundläggande ekonomistyr-ning eller motsvarande på civilekonomprogram alternativt kandidatprogram inom ekonomi i Sverige.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommunikations- och reklambyråer ser på de förändringar som sker i samhället. Vidare är vårt syfte att undersöka hur de arbetar för att effektivt kommunicera ut budskap till önskad mottagare genom att medvetet skapa uppmärksamhet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med ett abduktivt tillvägagångssätt där litteratur och empiri tillsammans legat till grund för det fortsatta arbetet. Vår empiri har utgjorts av åtta stycken kommunikations- och reklambyråer där fem stycken ingick i en första intervjuomgång och de övriga tre i en andra. Det finns en medvetenhet om att dagens samhälle står inför ständiga förändringar i och med faktorer som tillänglig teknik, information och på grund av att nya generationer växer upp.

I uppsatsen undersöks hur personalen på Barnkardiologiska mottagningen (BKM) kan motiveras att bli mer ekonomiskt medveten samt motiveras att arbeta för en bättre ekonomi på avdelningen. Undersökningen utgörs av personliga semi-strukturerade intervjuer, där frågorna har baserats på Maslows behovshierarki, Herzbergs Hygien- och motivationsteori, Vrooms förväntansteori samt Rättviseteori. Forskningsansatsen är kvalitativ och i undersökningen används en deduktiv härledning av slutsatsen. För att personalen på BKM ska kunna motiveras att arbeta för en bättre ekonomi bör behoven i Maslows behovshierarki vara uppfyllda. Personalen bör således få uppskattning från sina medarbetare och ledningen samt känna att de kan utvecklas i sitt arbete.

Idag konsumeras det allt mer och det är konsumtionen som står i centrum för denna rapport. Det stadiet som vårt samhälle befinner sig i nu, namnges ofta konsumtionssamhället. Det har skett en förändring inom konsumentens inställning till konsumtion. Hemelektronik är en bransch som tydligt märker av detta skifte i samhället, och därför har vi valt att avgränsa vår rapport till detta område. Denna rapport skall ge en ökad förståelse om säljarens medvetenhet av de teorierna som formar konsumentens beteende i dagens samhälle, av konsumtion inom hemelektronik.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolor som arbetar med medveten motorisk träning bedriver denna verksamhet. Vidare ville vi undersöka hur pedagoger beskriver och motiverar sambandet mellan motorik och koncentrationsförmåga samt hur medveten motorisk träning påverkar elevernas lärandesituation i skolan.Genom att intervjua fem pedagoger har vi tagit reda på deras tankar och erfarenheter kring den motoriska träningens betydelse för koncentrationsförmågan med fokus på inlärningssituationen i skolan. Undersökningens resultat tyder på att rörelseträning har effekt vid lärande för barn med motoriska problem och/eller koncentrationssvårigheter samt att det finns ett samband mellan motorik och koncentrationsförmåga. Pedagogerna är eniga om att motorisk träning är positiv för elevens hela lärandesituation.Samtliga barn är enligt pedagogerna i undersökningen i behov av daglig fysisk aktivitet för att utveckla de motoriska färdigheterna. Samtidigt hävdar de att den medvetna motoriska träningen för barn med motoriska svårigheter bör vara individanpassad med en tydlig progression där de grundmotoriska övningarna anpassas till elevernas utveckling..

Denna studie undersöker ifall flerspråkighet påverkar sångelevens sångsound samt hur sångläraren förhåller sig till detta gentemot det nuvarande sångidealet. Studien genomfördes med hjälp av åtta kvalitativa forskningsintervjuer där fyra av informanterna var elever som går estetiska programmet på gymnasieskolan, årskurs ett till tre, med inrikting musik. Resterande fyra informanter var verksamma musiklärare på gymnasieskolan.Resultatet från de åtta intervjuerna visar en del faktorer som är väsentliga för sångelevens utveckling av sitt personliga sound och uttryck. Sångeleven måste få tydliga direktiv och vara medveten om vad den imiterar och i vilket syfte, samt att sångläraren bör vara medveten om hur mycket den förebildar samt vilket ansvar detta medför under sånglektionen.Resultatet visar också att sånglärarna har olika syn kring huruvida sångsoundet påverkas av det kulturella arv eleverna har. Några av informanterna menar att det är språket som skapar sångsoundet medan andra syftar på att det är något man kan öva fram..

Mitt syfte är att beskriva olika föreställningar om samverkan mellan musik och matematik samt erfarenheter och resultat av sådan samverkan i pedagogisk verksamhet. Studien är en litteratur-studie över ST Math + Music. Jag har även intervjuat två lärare på en svensk skola. Jag har be-skrivit samverkan genom överspridningseffekter, musikens inneboende matematik och undervis-ning i matematik med hjälp av musik. Resultaten tyder på att det finns såväl föreställningar om som erfarenheter av att integrering av musik och matematik kan ha en gynnsam inverkan när det gäller matematisk förståelse..

Jag ville undersöka attityder för att få ett underlag att fundera på om eleverna lär sig mer på VA än på andra timmar. Jag tänkte att om eleverna tycker VA är bra så får detta också bra studieresultat, men nu när jag tagit del av tidigare forskning och sett hur elever moti-verar sina uppfattningar så tycker jag inte ens att jag får stöd för slutsatsen att de som jobbar mer lär sig mer. Min positiva bild av VA har fått sig en törn. Är det kanske så att elever behöver lärarledd styrning för att lyckas bra i skolan? Är det kanske först då som vi ger samtliga elever en ärlig chans till samma kunskapsinhämtning?Är Utim överhuvudtaget något som man ska satsa på, eller ska man ha en tydligare styr-ning uppifrån om vad de olika ämnena ska innehålla för att eleverna ska nå målen?.

In Montessori pre-schools early reading and writing is an important feature. By tracing sandpaper letters with their fingers and voicing the sound simultaneously the children connect phonemes to graphemes and normally learn to write between the ages of four and five. 24 sixyear old children who attended Montessori pre-school and 26 six-year old children who had not attended Montessori school were assessed with a test assessing their linguistic awareness.The result showed that the Montessori children were more linguistically aware than the children who hadn?t received any literacy training. The scores of the Montessori children were highest on phonological awareness.