Denna klassrumsstudie fokuserar hur matematiklärare lyssnar på sina elever. Två olika lärares lyss­nande har observerats i klassrummet. Interaktioner i klassrummet har spelats in, transkriberats och analyserats med fokus på lärares lyssnande i en fenomenografisk ansats. Ambitionen är att försöka karaktärisera lärares lyssnande. Ett lyssnande ramverk som utformats av Davis (1997) och Yackel et al.

Victoria Strömberg: Genom Bo Lindes ögon. En studie i det svenska musikklimatet på 1950- och 1960-talet. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002.Det första syftet med denna uppsats är att visa Bo Lindes egen uppfattning av den tid han levde i, det andra att försöka balanseraen bild av 50- och 60-talets musikklimat såsom den ofta framställs i litteraturen, och det tredje att undersöka hur värderingen av Bo Lindes insatser for det svenska musiklivet kommit att uppfattas efter hans död. Källmaterialet består främst av ett urval tidningsartiklar där Bo Linde debatterar olika musikfrågor, därjämt artiklar om Linde. För att få en bild av de områden på vilka debatterna fördes, och hur de växlade genom åren, har materialet delats in efter ämne och tidsföljd.

Syftet med denna uppsats är att undersöka deltagares upplevelser av och tankar kring hästunderstödd terapi. Utifrån detta studerar vi hur hästunderstödd terapi är en del av socialt arbete. Detta har vi undersökt utifrån följande frågeställningar: ?Hur talar deltagarna om hästens roll och betydelse i den hästunderstödda terapin??, ?Hur beskriver deltagarna att hästens närvaro påverkar deras färdigheter och känslor?? och ?Hur upplever deltagarna hästunderstödd terapi som behandlingsmetod?? Studiens empiri härrör från intervjuer med fem deltagare i hästunderstödd terapi. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger inom förskolans verksamhet arbetar med inlärning av det svenska språket hos barn med annat modersmål än svenska. Med inlärning menar vi att barn aktivt och medvetet tillägnar sig något nytt som de inte har kunskap om sedan tidigare. Studien genomförs med fokus på agerande i samlingar samt intervjuer av pedagoger. Vår teoretiska förankring utgår från det sociokulturella perspektivet eftersom vi har undersökt olika samspel och ageranden samt pedagogers medvetenhet vid språkinlärning. I resultatet har vi kunnat se att tydlig kommunikation, konkritisering av språket och repetition som undervisnings form har stor betydelse för inlärning av det svenska språket.

Syftet med detta arbete var att med hjälp av litteratur och intervjuer undersöka om lärare är medvetna om det vidgade textbegreppet samt hur de använder sig av det i klassrummet. Jag använde mig av två frågeställningar:Är lärare medvetna om det vidgade textbegreppet i klassrummet?Hur används det vidgade textbegreppet avseende drama/teater, bilder och IT i klassrummet?Mitt tillvägagångssätt var att intervjua sju lärare i olika årskurser och därefter sammanställa resultatet. Det framkom att endast en av de sju respondenterna var medveten om det vidgade textbegreppet men att samliga använde undervisningsmetoden i klassrummet, mer eller mindre.Med hjälp av utvald facklitteratur som beskriver det vidgade textbegreppet samt skolans läroplaners definition av begreppet analyserades och jämfördes resultatet av intervjuerna. Till hjälp att finna relevant litteratur användes sökord som bild, bildtolkning, det vidgande textbegreppet, drama och IT i skolan.Det visade sig att alla lärarna, trots okunskap om begreppet, använde sig mer av arbetssättet än vad de själva trodde.

Utvecklingen av ett alltmer konsumtionistisktförhållningssätt till livet har lett till en resultatdriven inställning hosmänniskan. Att samhället befinner sig i ständig förändring och där förhållandettill tiden är flytande märks mest i storstäderna. Tempot är högt ochfokuseringen ligger på det yttre snarare än det inre. Syftet med denna studieär därmed att förstå och tolka de upplevelser och reflektioner som storstadsmänniskanhar i relation till den inre tillfredställelsen. Studien belyser de faktorersom spelar in när människan i dagens samhälle talar om inre tillfredställelse.Den tidigare forskningen är övervägande kvantitativ och belyser samhälletspåverkan på individen och hennes välbefinnande, däribland har Zygmunt Baumansteori om konsumtionssamhället behandlats som tidigare forskning.

I denna uppsats diskuteras etableringshinder företag kan mötas av när de söker expandera till en övergångsmarknad. Dessa etableringshinder härrör allt som oftast från den speciella institutionella strukturen på den nya marknaden. För att få en djupare förståelse för hur etableringshinder i form av institutionella problem visar sig i verkligheten måste först en bakgrund till dessa redogöras för. Därför baseras det teoretiska stycket på främst institutionell teori. Uppsatsen söker även skapa en förståelse för hur företag hanterar dessa etableringshinder.

I min uppsats vill jag undersöka vad det är som gör att man återvänder till arbetslivet. Jag har intervjuat fem kvinnor med diagnosen utbrändhet och de har alla varit långtidssjukskrivna, men har idag återvänt delvis eller helt. Dessa kvinnor är samtliga socialarbetare i 46-60 års ålder. Jag har även intervjuat medaktörer i kvinnornas sjukskrivningsprocess för att se hur de tänker och vad de kan göra för att påverka den sjukskrivna att återvända. Medaktörerna är arbetsgivaren och personalchefen från socialförvaltningen, samt försäkringskassan och företagshälsovården.

Äldres rädsla för att bli utsatt för brott är ett relativt outforskat område. Aktuell forskning om äldres rädsla sammanställs genom statistik för hur många äldre som känner rädsla, men det fattas ett berättande perspektiv där man lyfter fram vad de äldre har att säga om sina erfarenheter och upplevelser av rädsla för att bli utsatt för brott. Syftet för denna studie är att undersöka vad äldre personer har att säga om fenomenet rädsla för att bli utsatt för brott och ta reda på hur det ser ut och påverkar deras vardag.Studien har en fenomenologisk ansats med livsvärldsteorin som utgångspunkt. Datainsamlingen har skett genom öppna intervjuer. Resultatet visar att fenomenet äldres rädsla för att bli utsatt för brott visar sig som att vara riskanalytiskt medveten.

Bakgrund: Övervikt bland barn har ökat och är nu ett hälsoproblem i samhället världen över. Övervikt som uppkommer redan i barndomen kan bestå upp i vuxen ålder och påverka individens livskvalité och hälsa negativt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans preventiva arbete med överviktiga barn. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes och baserar sig på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att ett antal faktorer påverkade det preventiva arbetet.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga och beskriva Karlstads universitets studenters klädbehov. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva en segmentering av studenterna samt skapa en förståelse för det kartlagda köpbeteendet utifrån sociologiska och ekonomiska teorier och perspektiv.Idén till den här uppsatsen uppstod delvis utifrån en förundran över vårt eget beteende när det gäller att köpa nya kläder. Trots att vi egentligen har mer kläder än vi faktiskt behöver köper vi ständigt nya plagg. Hur kommer det sig att vi som ?fattiga studenter? väljer att lägga en del våra knappa resurser på just kläder, trots att vi egentligen inte behöver nya kläder? Frågan vi ställde oss var om det skulle kunna vara lika viktigt för andra studenter? Vi funderade också på om det då även skulle kunna finnas någon medveten eller omedveten avsikt bakom den klädstil som studenterna väljer?Med utgångspunkt från vårt syfte att ta reda på vad studenter vill uppnå med sin klädkonsumtion valde vi att göra en kvantitativ studie.

Bakgrund: Samhället idag går mot en allt större blandning av människor från olika etniska bakgrunder och med skilda språk. Sjukvården har samma skyldigheter att möta behovet hos dessa grupper som den övriga befolkningen, vilket ställer andra krav på sjuksköterskan.  Syfte: Syftet var att utifrån ett patientperspektiv belysa invandrares upplevelser av transkulturell omvårdnad med fokus på kommunikation. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att många invandrare möter svårigheter ifråga om att komma i kontakt med vård och att de ibland upplever diskriminering från vårdpersonal.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka behov närstående har vid nära anhörigs dödsfall. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningarna resulterade i 19 artiklar med ett bortfall på 3 artiklar. Studiens resultat grundades på 16 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. I resultatet framkom sex kategorier.

Denna studie handlar om att kunskap om arbetsmarknaden konstrueras i en ständigt pågående retoriskt process och om att vissa konstruktioner under en tid accepteras som reella och därför inte ifrågasätts i någon egentlig utsträckning. Studien handlar vidare om den potentiella möjligheten att en diskursanalys med tillhörande dekonstruktion av de försanthållna konstruktionerna kan ge ökad kunskap. Syftet med studien har därför mer konkret handlat om att skildra hur samhällsdialogen förklarar rådande kompetensbrist, tydliggöra förklaringarnas likheter och/eller olikheter samt ifrågasätta förklaringarnas sanningsanspråk. Ett syfte som resulterat i en insikt i att kompetensbristen kan sägas handla om att individen antingen saknar rätt utbildning, rätt erfarenhet eller både och, att kompetens är möjlig att lära, samt, att ansvaret för att arbetskraften rustas med kompetens, till övervägande del, anses åligga samhället. Resultatet har vidare påvisat att organisationernas uttalade kompetensbrist framstår som motsägelsefull då åsikten att rätt kompetens är synonymt med rätt erfarenhet inte alls är förenlig med den bild som förekommande forskningen ger av rätt kompetens och att studiens slutsats därför blivit dels att den påtalade kompetensbristen snarare handlar om en medveten maktpositionering från arbetsgivarnas sida än om en reell kompetensbrist, samt, att den positioneringen kommer att fortgå så länge den inte ifrågasätts..

Vi som gjorde den här studien heter Marie-Louise Ekvall- Måbring och Tanya Dimitrova. Vi studerar Barn och Ungdomsvetenskap 80 poäng på Lärarhögskolan i Malmö. Syftet var att se hur 1-2 åringar kommunicerar med sin omgivning. Hur gör de sig förstådda? Hur tas deras kommunikation emot av omgivningen? Frågeställningarna har legat som fokus genom arbetet för att upprätthålla den röda tråden.