Fler och fler företag och organisationer inser vikten av att stÀndigt förbÀttra kvaliteten pÄ de egna produkterna och tjÀnsterna, men Àven kvaliteten pÄ de processer som verksamheten Àr uppbyggd av. I en processorienterad organisation ses processerna som utgÄngspunkten för det faktiska vÀrdeskapandet men Àven för styrningen, bedrivandet, förbÀttringen och utvecklingen av verksamheten. Denna studie har utförts vid Vattenfall AB Vattenkraft i LuleÄ. Vattenkraften har sedan början av 2000-talet arbetat med övergÄngen till en processorienterad verksamhet men har inte fullt ut lyckats förankra det nya arbetssÀttet. Syftet med detta examensarbete Àr att: ? Undersöka och ge rekommendationer pÄ hur Vattenkraftens processorienterade arbete kan utvecklas ? Undersöka och ge rekommendationer pÄ hur Vattenkraftens processförbÀttringsarbete kan utvecklas.

Syfte - Syftet med denna uppsats Ă€r att redogöra för förslaget om en skrotningspremie pĂ„ lastbilar som lagts fram av Sveriges Åkeriföretag till regeringen samt redogöra för de pĂ„verkansmöjligheter olika aktörer har i denna beslutsprocess. Dessutom Ă€mnar författaren spekulera i utsikterna för ett faktiskt genomförande av detta förslag.Metod - Denna undersökning bygger pĂ„ intervjuer med representanter för fyra intresseorganisationer, tvĂ„ politiker och tvĂ„ statstjĂ€nstemĂ€n.Teoretiskt perspektiv - De teorier som anvĂ€nds i uppsatsen behandlar politiska beslut och pĂ„verkansmetoder genom pluralism (innebĂ€r att staten sĂ€tter inte upp nĂ„gra tilltrĂ€deshinder för intressegrupperna) och korporativism.Analys - Empirin finner gott stöd i teorin om den politiska och institutionella beslutsprocessen. Vidare fĂ„r empirin störst stöd i teorin om pluralism. Dock Ă€r det inte enhĂ€lligt faststĂ€llt om en beslutsprocess Ă€r öppen för alla eller om det Ă€r resurserna som avgör tilltrĂ€de. Den skandinaviska korporativismen och producentkorporativismen fĂ„r ett relativt svagt stöd i denna uppsats.Slutsats - Pluralismens tvĂ„ sidor fĂ„r störst stöd i uppsatsen.

Syfte Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur revisionen av företag pÄverkas dÄ företaget har genomfört en outsourcing av delar eller hela sin redovisning till ett bolag, inom koncernen, i utlandet. Genom att studera ett företag, som genomfört denna form av outsourcing, samt att undersöka de fyra stora revisionsbolagens erfarenheter pÄ omrÄdet, Àmnar uppsatsen uppfylla detta syfte. Metod Denna studie grundar sig pÄ den kvalitativa metoden. En illustrationsstudie samt en flerfallstudie har genomförts tillsammans med semistrukturerade intervjuer. Valet av vÄra intervjuobjekt vid flerfallsstudien grundar sig i företagens storlek.

ProduktnedlĂ€ggning Ă€r ett sĂ€tt för företag att fĂ„ bort produkter som inte presterar tillfredsstĂ€llande. Tidigare studier har visat att företag med ordentliga rutiner kring produktavveckling har kunnat tillgodogöra sig flera fördelar i form av bland annat bĂ€ttre lönsamhet och försĂ€ljning. ÄndĂ„ har forskning visat att de flesta företag inte har nĂ„gra formella rutiner för nedlĂ€ggning av produkter och att produktnedlĂ€ggning inte ses som lika viktigt som andra produktaktiviteter. Av den anledningen studeras i denna uppsats hur vĂ€l utvecklade rutiner tvĂ„ utvalda företag har för avveckling av produkter.Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur tvĂ„ utvalda företags rutiner för produktnedlĂ€ggning ser ut. Resultaten jĂ€mförs sedan med den teoretiska referensramen samt mellan företagen i frĂ„ga för att urskilja likheter och olikheter.Till denna uppsats har en kvalitativ metod anvĂ€nts för att klargöra hur företag gĂ„r tillvĂ€ga vid nedlĂ€ggning av produkter. Genom intervjuer med AB Karl Hedin och Spendrups Bryggeri AB har empirisk data samlats in för att möjliggöra jĂ€mförelser företagen emellan samt med den teori som sammanstĂ€llts.    De tvĂ„ studerade företagen har helt skilda förfaranden kring produktavvecklingar.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka kvinnors upplevelser av att fÄ en AD/HD diagnos i vuxen Älder och vilka sociala konsekvenser det ger. DÄ mÄnga studier inriktar sig pÄ AD/HD ur ett neuropsykiatriskt perspektiv, anser vi det intressant att i stÀllet ha ett socialt fokus. Den teori vi huvudsakligen anvÀnder oss av Àr social konstruktionism dÄ vi tycker den Àr relevant i detta sammanhang. Vi undersöker i studien om, och i sÄ fall hur kvinnorna upplever att diagnosen har förÀndrat deras vardag, bemötandet frÄn myndigheter och arbetskamrater, sjÀlvkÀnsla/sjÀlvuppfattning och relationen till vÀnner och nÀra anhöriga. För att göra detta möjligt formulerade vi fyra frÄgestÀllningar som passade studiens syfte.

Syftet med denna undersökning har varit att definierar begreppet elevinflytande och fÄ en djupare förstÄelse för högstadieelevers syn pÄ vilka omrÄden inom elevinflytande som Àr viktigare Àn andra. I vilka sammanhang de fÄr utöva elevinflytande samt attityder gentemot elevinflytande. Bakgrunden ger en övergripande bild av elevers uppfattningar rörande graden av medbestÀmmande i skolan under tidsperioden 1990 ? 2009. Den ger Àven en beskrivning av hur eleverna vÀrderar de olika omrÄdena, det de anser Àr speciellt viktigt att kunna pÄverka.

I Sverige har vi lagstadgad rÀtt att pÄverka vÄr arbetsmiljö, det kan t.ex. innefbÀra höj och sÀnkbara skrivbord och ergonomiskt riktiga kontorsstolar. Inom de flesta yrken anses detta som en sjÀlvklarhet och grundtanken Àr att genom anpassade arbetsplatser minska förslitningsskador och i lÀngden Àven höga kostnader för sjukskrivningar samt bidra till mer vÀlmÄende personal. Inom vissa yrken Àr detta inte lika sjÀlvklart utan dÀr verkar man istÀllet rÀkna de kortsiktiga kostnaderna snarare Àn det lÄngsiktiga vÀlbefinnandet hos sina anstÀllda. I samma land dÀr vissa av oss sitter och ?rattar? in rÀtt höjd pÄ vÄra kontorsstolar sitter en annan yrkeskÄr snett i sina bilar, vandrar runt med skavande arbetsredskap och sliter ut sina kroppar i förtid.

The purpose of this study is to investigate what kind of idea a group of students in third grade, who attends a school in the Stockholm area, have on group work in school and how they think it affects their learning.The study is based on two questions:What opinion do the students have about group work?What opinion do the students have about how group work affects their learning?The method I have used to retrieve information has been to interview six different students, where the interviews were both individually and in groups. I started by interviewing students individually and then had a group interview. The idea with the group interview was to end it all with a brief discussion about the thoughts that came up during the individual interviews. I chose a selection of six students, four girls and two boys which they all were at the age of 9 and go to the same school.The socio-cultural and structural perspectives, is those theoretical perspectives that my study is based on.

HÄllbarhet Àr ett komplext begrepp och Àr komplicerat att förmedla. Trots begreppets svÄra innebörd Àr det nÄgot som anvÀnds flitigt runt om i vÀrlden idag. Risken med att innebörden av hÄllbarhet inte förstÄs Àr att mÀnniskor inte tar det till sig och istÀllet ignorerar begreppets betydelse. HÄllbarhet Àr ett viktigt begrepp som förmodligen Àr hÀr för att stanna. Kommunikationen av hÄllbarhet Àr beroende av mÄnga olika faktorer dÄ hÄllbarhetsbegreppet i sig sjÀlv innebÀr en mÀngd olika aspekter.

I detta arbete har jag studerat automatisk klassifikation av texter i syfte att sortera dem i grupper om liknande innehÄll. Texterna jÀmfördes med varandra och om de uppvisade tillrÀckligt hög innehÄllsmÀssig överensstÀmmelse lÀggs de i samma kluster. Den metod som jag har studerat, heuristisk klustergenerering, syftar till att sortera texter utan förkunskap om deras innehÄll. Vid klassifikationen anvÀnds orden i texterna, vilka avspeglar innehÄllet i texterna. DÄ Àr det intressant att studera vilka egenskaper orden har som kan utnyttjas vid klassifikationen av texterna.

Uppsatsen presenterar en undersökning av genusidentiteter i GöteborgskommunfullmÀktige (KF). Undersökningsmaterialet bestÄr av fyraintervjuer med fullmÀktigeledamöter och behandlar informanternas synpÄ sprÄket i KF.I uppsatsen anvÀnds begreppet genus i betydelsen socialt konstrueratkön. Analysen utgÄr ifrÄn kritisk diskursanalys och i uppsatsenanalyseras hur förestÀllningar om sprÄk och om manligt och kvinnligtbidrar till genuskonstruktioner. UtgÄngspunkten för analysen Àr attuppfattningar om sprÄkstilar och hur vi talar om varandra Àr avgörandekomponenter i genusprocessen. Det Àr sÄledes viktigare hur kvinnor ochmÀn anses tala, Àn deras faktiska tal.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Syftet med studien var att behandla talutrymme ur ett genusperspektiv med fokus pÄ lÀrarens uppfattningar kring sin fördelning av ordet. Empirin samlades in genom att en observations- samt intervjustudie genomfördes med Ätta lÀrare i grundskolans tidigare Är. Resultatet frÄn observationen syftade till att en jÀmförelse mellan lÀrarens utsaga och det faktiska utfallet kunde genomföras. Talutrymme, det vill sÀga den plats som kommunikation och interaktion tar i klassrummet och som inkluderar samtliga elever och lÀraren, har i denna studie fÄtt vara en arena dÀr vi har studerat lÀrarens genusmedvetenhet i sin fördelning av ordet till eleverna.Resultatet analyserades och diskuterades sedan utifrÄn fyra frÄgestÀllningar, med utgÄngspunkt i tidigare forskning inom omrÄdet samt som nÀmnt ur ett genusperspektiv. Resultatet av studien pÄvisade att pojkar tar/fÄr den största platsen i det gemensamma talutrymmet.

Denna kandidatuppsats behandlar Àmnet ledarskap och beskriver hur ledarskapet hos en projektledare i Föreningen X har sett ut. Fokus ligger pÄ projektledaren som den formella ledaren i projektgruppen och hur personen har hanterat sin projektledarroll. Studien ser nÀrmare pÄ projektledarens ledarroll utifrÄn ett styrande, stödjande och delegerande perspektiv samt de krav som sÀtts pÄ projektledarollen. Utöver detta behandlas och presenteras den teori som rör krav pÄ ledarskap, situationsanpassat ledarskap, tidsbegrÀnsat ledarskap samt synen pÄ svenskt ledarskap. Vidare presenteras den normativa modellen Fundamental Interpersonal Relationship Orientation (FIRO) som förklarar ledarskapet inom olika grupputvecklingsfaser.

I examensarbetet framkommer det vilken avgörande roll lÀrare har som samtals- och vÀgledare i kriminalvÄrdens lÀrcentrummodell , trots att majoriteten av dem saknar formella kunskaper i samtals- och/eller vÀgledningsmetodik. Studiens syfte har varit att undersöka förutsÀttningarna för samtalen. Detta har skett genom att ta reda pÄ lÀrarnas uppfattningar om samtalen de har med de intagna samt att utreda om det finns nÄgon koppling mellan dessa uppfattningar och lÀrarnas kunskaper i samtals- och/eller vÀgledningsmetodik. I bakgrunden beskrivs kriminalvÄrdens uppdrag och mÄl, samt rekommendationer för hur dessa mÄl ska uppnÄs, varav studier Àr en del i detta. I senare delen av bakgrunden görs en kort redovisning för hur studieavbrott tidigt i livet kan vara en indikator för en kriminell livsstil. Vidare redovisas statistik över intagnas studiebakgrund.