Genus i Göteborgs kommunfullmäktige ? en undersökning om hur genusidentiteter skapas i språket
Uppsatsen presenterar en undersökning av genusidentiteter i Göteborgskommunfullmäktige (KF). Undersökningsmaterialet består av fyraintervjuer med fullmäktigeledamöter och behandlar informanternas synpå språket i KF.I uppsatsen används begreppet genus i betydelsen socialt konstrueratkön. Analysen utgår ifrån kritisk diskursanalys och i uppsatsenanalyseras hur föreställningar om språk och om manligt och kvinnligtbidrar till genuskonstruktioner. Utgångspunkten för analysen är attuppfattningar om språkstilar och hur vi talar om varandra är avgörandekomponenter i genusprocessen. Det är således viktigare hur kvinnor ochmän anses tala, än deras faktiska tal. Utifrån uppsatsens analysresultatförs en diskussion om vilka konsekvenser genusroller kan ha förkvinnliga och manliga politiker i KF.Undersökningen visade att den ?kvinnliga? stilen ansågs vara artigare,mer sakinriktad och kortfattad. Den ?manliga? stilen utmärktes enligtinformanterna av aggressivitet, direkthet och hög talaktivitet.Genusprocesserna i KF uppkommer i första hand i politikernasbemötande, tilltal och aggressivitet. Kvinnliga debattörer bemöts på ettannorlunda sätt än de manliga, de tilltalas med mildare epitet och medett omständligare språk i debatterna. Den kvinnliga identitet somproduceras är osäkrare än mannens, inte lika självständig eller aggressiv.Hon är duktig och påläst, men ofarlig därför att i fullmäktiges diskurserär aggressivitet det främsta medlet för att vinna en debatt.Språklig aggressivitet fungerar som genuskonstituent i genusprocessen.De manliga politikernas identitet skapas genom derasfaktiska och förväntade aggressiva språkstil. Männens identitet liknarden traditionella politikerns, och det är den manliga politikerns språkstilsom har högst status i KF:s diskurser. Genusprocesserna i KF innebär attde kvinnliga ledamöterna hålls kvar på en ?andraplats? i debatter ochdiskussioner.