MÀnniskan Àr en sÀllskaplig varelse. Att samtala Àr för henne en lika sjÀlvklar handling som den vid nÀrmare granskning Àr komplex. Syftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt imÀnniskans sÀllskaplighet analysera ett organisatoriskt samtal.Den övergripande frÄgestÀllningen lyder: Hur kan organisatoriska samtal förstÄs medavseende pÄ den socialt responsiva individen? De teoretiska perspektiven utgörs avsocialpsykologiska teorier vilka tar hÀnsyn till individens sociala behov. Johan Asplunds teori om den socialt responsiva individen Àr central.

I detta arbete unders?ks ?gonr?relser p? tavlan Terrassen vid Sainte Adresse (1867) av Claude Monet, med hj?lp av en stokastisk modell som simulerar hur betraktarens blick f?rflyttas p? tavlan. Modellen baseras p? ?gonr?relsedata fr?n 20 f?rs?kspersoner som observerade tavlan i tre minuter, d?r modelleringen begr?nsats till de f?rsta 30 sekunderna. I analysen anv?nds sackader och fixeringar f?r att beskriva ?gonr?relser.

In June 2013 a debate concerning the consumers? right to a label of origin on food packages was held in the Swedish parliament (www, Riksdagen, 2014). The debate was sparked by some food scandals where labelling was falsely used, claiming something that was not true ? the horse-meat scandal, frozen strawberries infected by Hepatitis A, pork sold as beef, etc. These cases were not only wrong in terms of food safety, but also fraudulent and threating consumers? right to fair origin labelling.

Kompetensutveckling kan ses som ett sÀtt för organisationer att utvecklas samt att kunna hantera snabba förÀndringar i omvÀrlden genom att skapa förutsÀttningar för lÀrande i arbetet. En vÀldigt stor del av all kompetensutvecklingen sker utanför det formella utbildningssystemet. Det Àr av stor betydelse att arbetsgivaren har förmÄga att identifiera, ta till vara och utveckla individernas kompetens för att det ska ske kompetensutveckling pÄ arbetsmarknaden och man kan anta i ett allt mer individualiserat samhÀlle att det stÀlls krav pÄ individernas egen motivation och initiativförmÄga gÀllande kompetensutveckling för optimalt lÀrande i det dagliga arbetet. Denna uppsats har ett socialpsykologiskt perspektiv och syftar till att undersöka vilka attityder som anstÀllda har till kompetensutveckling samt vilka faktorer som kan vara av vikt för de anstÀlldas motivation till kompetensutveckling och lÀrande i sitt arbete. Studien har ett kvantitativt angreppssÀtt dÀr en enkÀtstudie har genomförts pÄ en kundtjÀnst inom ett rikstÀckande företag inom telekommunikationsbranschen.

Introduktionsprocessen har betydelse för den nyanstÀllde likvÀl som för organisationen. Detta dÄ anstÀllda numera oftare byter arbete och organisationerna behöver fÄ den nyanstÀllde snabbt arbetsförd samt hÄlla kvar sin personal. VÄrt syfte med denna studie Àr att fÄ en ökad förstÄelse för den formella introduktionen vid en organisation. Vi ville undersöka hur introduktionen förstÄs och upplevs i praktiken. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med fokus pÄ intervjuer med en komplettering av relevanta dokument för introduktionsprogrammet.

Bakgrund: Sambandet mellan hjÀrtkirurgi med extracorporeal cirkulation (ECC) och blodtransfusion visar risker sÄ som ökad morbiditet och mortalitet. Detta kan orsaka lidande för patienten och leda till kostnader för samhÀllet. Att hantera och administrera blodprodukter Àr en omvÄrdnadshandling som sjuksköterskan ansvarar för och detta stÀller dÀrför krav pÄ dennes kompetens. Syftet: Syftet med denna studie var att studera intensivvÄrdssjuksköterskors kunskap om att ge blodtransfusion till patienter som genomgÄtt hjÀrtkirurgi med ECC och om de ansÄg sig ha kunskap om hur blodprodukter ska handhas och administreras pÄ ett patientsÀkert sÀtt, samt vilket behov av kompetensutveckling de ansÄg sig ha. Metod: Studien som utfördes hade en kvantitativ design med deskriptiv ansats. Ett icke-slumpmÀssigt urval gjordes pÄ en ThoraxintensivvÄrdsavdelningen vid ett universitetssjukhus i Mellansverige och 30 intensivvÄrdssjuksköterskor inkluderades. Resultat: IntensivvÄrdsjuksköterskorna hade en mycket lÄg till lÄg kunskap om de postoperativa komplikationer vid hjÀrtkirurgi med ECC som kan ha ett samband med blodtransfusion. Inget statistiskt signifikant samband kunde faststÀllas mellan intensivvÄrdsjuksköterskornas upplevda kunskap och faktiska kunskap om dessa postoperativa komplikationer.

Undersökningens syfte var att beskriva lÀrares och elevers uppfattningar om elevinflytande pÄ gymnasieskolan. Syftet grundades utifrÄn fyra frÄgestÀllningar som handlar om vilka uppfattningar som förekommer om elevinflytande i undervisningen bland lÀrare och elever, i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt eleverna har möjlighet att pÄverka och vara med och forma sin undervisning, hur lÀrarna och eleverna uppfattar elevernas möjlighet till att pÄverka skoldemokratiskt och om elevernas syn pÄ elevinflytande stÀmmer överens med lÀrarnas. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer och har genomförts med lÀrare och elever frÄn tre gymnasieskolor. Sammanlagt har tolv personer intervjuats, tvÄ lÀrare och tvÄ elever frÄn varje skola. Resultatet av intervjuerna visar att elevinflytandet fungerar pÄ en skola vad det gÀller det formella inflytandet.

BAKGRUND: I bakgrunden skriver vi om konventionen om barns rÀttigheter samtstyrdokumentens mÄl för jÀmstÀlldhet mellan könen. I detta avsnitt beskrivs ocksÄ denormer som finns i samhÀllet för mÀn och kvinnor. Vi diskuterar flickors och pojkars lekoch hur denna kan pÄverkas i den samhÀlliga kontexten, hur genus framtrÀder i barnsskapande samt könsskillnader med fokus pÄ utrymme och uppmÀrksamhet i barngruppen.SYFTE: Vi vill undersöka hur barnen pÄ en förskoleavdelning uttrycker sig runtkönsroller och hur dessa tar sig utryck i leken och den dagliga verksamheten. Vi kommerÀven i viss mÄn att studera pedagogernas pÄverkan pÄ barnen nÀr det gÀller könsroller.METOD: Vi har anvÀnt oss av metoderna observation, intervju och self report.Observation och intervju i form av informella samtal genomfördes i hela barngruppenmedan self report och de formella samtalen genomfördes med tio barn.RESULTAT: Studien visar att pojkar och flickor i stor utstrÀckning leker med olika sakerberoende pÄ könstillhörighet samt att de sÀger sig tycka om olika lekmaterial och lekar.Resultatet visar vidare att barnen ofta leker i könshomogena grupper. Vi observerade attnÄgra pojkar tog stor plats vid samlingssituationer.

Syfte Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur revisionen av företag pÄverkas dÄ företaget har genomfört en outsourcing av delar eller hela sin redovisning till ett bolag, inom koncernen, i utlandet. Genom att studera ett företag, som genomfört denna form av outsourcing, samt att undersöka de fyra stora revisionsbolagens erfarenheter pÄ omrÄdet, Àmnar uppsatsen uppfylla detta syfte. Metod Denna studie grundar sig pÄ den kvalitativa metoden. En illustrationsstudie samt en flerfallstudie har genomförts tillsammans med semistrukturerade intervjuer. Valet av vÄra intervjuobjekt vid flerfallsstudien grundar sig i företagens storlek.

Denna studie behandlar tvÄ former av ledarskap, projektledning och linjeledning. Uppsatsen har som syfte att visa mönster mellan uppdragen linjeledare och projektledare. Vi har valt att genomföra studien med hjÀlp av en kvalitativ metod. Sex respondenter intervjuades, tre projektledare och tre linjeledare. Den empiriska undersökningen ligger till grund för analysen medan teoretiska kÀllor har anvÀnts för att förstÀrka eller motsÀga empirin.Vi beskriver ledarskapen utifrÄn tre aspekter: leda arbete, leda mÀnniskor och leda i organisationen.VÄr uppsatsfrÄga lyder:? Vilka mönster gÄr det att finna inom och mellan de olika ledarskapen projektledarskap och linjeledarskap?Det som framgÄr i undersökningen Àr att nÄgra tydliga skillnader och likheter gÄr att se.

Det nya betygssystemet och betygssÀttningen frÄn och med Ärskurs sex börjar tillÀmpas i full skala i den svenska grundskolan frÄn och med lÀsÄret 2012/13. Denna studie har som syfte att undersöka lÀrares uppfattningar om denna förÀndring under en period nÀr den faktiska betygssÀttningen av sjÀtteklassare Ànnu inte har Àgt rum. Fyra skolor och 38 lÀrare deltog i undersökningen. Det teoretiska ramverket var ursprungligen framför allt nyinstitutionellt men Àven teori och forskning kring betyg och bedömning tas upp. Under undersökningens gÄng dök det ocksÄ upp andra intressanta fynd. Att arbetssÀttet för lÀrare redan har pÄverkats i sÄ stor utstrÀckning var ovÀntat och att sÄ pass mÄnga lÀrare ÀndÄ uttryckte att deras elever i sexan, eller Ànnu tidigare upplevde sÄ pass mycket stress, var ocksÄ nÄgot ovÀntat. Dessa fynd analyseras och diskuteras ocksÄ. Sammanfattningsvis tonar det fram en ganska problemfylld bild av den tidigarelagda betygssÀttningen i denna undersökning.

Mot bakgrund av de utmaningar som vĂ€lfĂ€rdsstaten stĂ€lls inför i form av globaliseringen, internationaliseringen och minskande offentliga resurser mĂ„ste nya sĂ€tt att frĂ€mja tillvĂ€xt hittas. DĂ€rmed Ă€r statens och offentliga aktörer s möjligheter att frĂ€mja nĂ€ringslivsutveckling och tillvĂ€xt av intresse, liksom vilka konsekvenser de olika möjligheterna medför.I och med utvecklingen frĂ„n government och governance har lösare former av samarbeten fĂ„tt ett allt större utrymme i svensk politik. Detta poĂ€ngterar bland andra Vedung (2006), som ser en stark trend mot samverkan i nĂ€tverk och partnerskap. Vilka effekter som detta fĂ„r ur demokrati- och effektivitetsperspektiv kan dock diskuteras. Peter Gorpe, svensk analytiker och utredare, konstaterar dessutom att partnerskap som begrepp Ă€r ?luddigt?, vilket inte underlĂ€ttar slutsatser kring partnerskapens effektivitet och demokratiska förankring.Denna studie fokuserar pĂ„ Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige, vilket utgör ett av Ă„tta regionala svenska partnerskap som ansvarar för att prioritera mellan ansökningar för regionalfondsmedel.

Trots att djurskyddslagstiftningen krÀver att djur ska kunna bete sig naturligt och att Jordbruksverkets föreskrifter faststÀller att strömedlets mÀngd och egenskaper ska uppfylla grisarnas sysselsÀttnings- och komfortbehov, sÄ Àr halmmÀngden sannolikt helt otillrÀcklig för mÄnga svenska grisar. Forskning visar tydligt att brist pÄ halm leder till omriktade beteenden sÄsom svansbitning, nÄgot som direkt pÄverkar djurens vÀlfÀrd och hÀlsa. Detta arbete visar att halmen pÄ olika sÀtt har en stor betydelse för grisarna: den möjliggör starkt motiverade beteenden, den ger sysselsÀttning, den förhindrar omriktade beteenden, den utgör foder, den skyddar mot skador frÄn hÄrda golv och den erbjuder komfort för grisarna. Halmen Àr dessutom ett av grisarnas favoritmaterial dÄ de sjÀlva fÄr vÀlja. Arbetet visar Àven att finhackad halm samt leksaker av olika slag inte har samma positiva egenskaper som halmen, och de bör dÀrför inte ersÀtta den. Syftet med arbetet var att undersöka grisarnas behov av halm samt att försöka faststÀlla den halmmÀngd som bÄde tillfredsstÀller grisarnas explorativa behov och förhindrar omriktade beteenden. Den mÀngden visade sig vara markant högre Àn den uppskattade, faktiska halmgivan hos djurhÄllarna.

Svenska Flygvapnet har under de senaste Ärtiondena lagt ned mycket resurser pÄ att motverka den bistra haveristatistik som prÀglade 50 och 60 talen. Denna satsning har varit lyckosam och ökat flygsÀkerheten. Detta har lett till instÀllningen att inget fÄr hÀnda och att flygsÀkerheten prioriteras minst lika högt som verksamhetens mÄl.Flygvapnets huvuduppgift Àr att genomföra vÀpnad strid. Denna uppgifts natur medför att ett visst mÄtt av risktagning Àr nödvÀndigt. FrÄgan Àr om ett alltför starkt flygsÀkerhetsklimat med fokus pÄ att regler Àr till för att följas, kan leda till att man inte Àr beredd att ta de risker som kan vara nödvÀndiga för att vara effektiv i strid.

Kandidatuppsatsens syfte Àr att undersöka och analysera formella chefers uppfattningar av deras individuella ledarutveckling. Inom ramen av syftet fokuserar vi pÄ uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lÀrande pÄverkar ledarutvecklingen. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med inspiration av fenomenografi dÄ studien inriktas pÄ variationer av uppfattningar. Kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har genomförts för att urskilja chefernas olika uppfattningar. Resultatet indikerar att det finns en uppfattning av osÀkerhet kring hur formell ledarutbildning pÄverkar ledarutvecklingen.