Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den rent sprÄkliga skillnaden mellan morgon- och kvÀllstidningar med kvantitativ och kvalitativ metod. En enkÀtundersökning av typen blindtest har ocksÄ genomförts för att bredda resultatet. Nyhetsartiklarna behandlar samma Àmne och Àr publicerade 060918 i Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet, Expressen samt Aftonbladet.Resultatet visar att morgontidningarna har ett mer nominalt sprÄk och kvÀllstidningarna verbalt; kvÀllstidningarna har ett verbval och en personomnÀmning som vetter mot det personliga medan morgontidningarna Àr mer formella och distanserade. Skillnaderna i artiklarnas stycken Àr markant mellan medierna; kvÀllstidningarna har nÄgot lÀgre sprÄklig komplexitet jÀmfört med morgontidningarna. Den kvalitativa undersökningen av innehÄllet pekar mot att uppdelningen morgon- kontra kvÀllstidning skulle vara för snÀv.

Den snabba befolkningsutvecklingen i Stockholmsregionen orsakar stora problem i form av bland annat bostadsbrist och trÀngsel i transportsystemet. Nacka kommun Àr en av de kommuner i Stockholms lÀn som vÀxer snabbast varvid man planerar en omfattande förtÀtning i en del av kommunen, men för att detta ska vara möjligt krÀvs utbyggd kollektivtrafik. En förhandling inleddes 2013 mellan kommunen, landstinget och staten som kom att kallas för 2013 Ärs Stockholmsförhandling och som resulterade i beslut om en förlÀngning av tunnelbanan till Nacka.Syftet med denna uppsats Àr att skapa ökad förstÄelse för hur förhandlingar vid planering av större stadsutvecklings- och infrastrukturprojekt som denna kan gÄ till och hur makt kan utövas inom dessa förhandlingar. Uppsatsen Àr Àmnad att synliggöra hur maktrelationer inom dessa förhandlingar kan se ut, vilka typer av makt som kan utövas och hur detta kan gÄ till. Detta eftersom att förstÄelsen kring hur dessa komplexa förhandlingar gÄr till Àr viktig för att skapa en transparens som i sin tur Àr viktig för demokratin.För att uppfylla detta syfte studeras flera olika teorier kring maktbegreppet och 2013 Ärs Stockholmsförhandling studeras i en fallstudie.

?Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och vÀxa med sina uppgifter.? (LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo 94, 1994 s. 6) I dagens skolverksamhet anser jag att en grupp elever ofta glöms bort, de elever som far illa pÄ grund av hemförhÄllanden. I studien har jag fokuserat pÄ de elever som vÀxer upp i ett hem dÀr en eller bÄda förÀldrarna missbrukar alkohol. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur klasslÀrare kan arbeta för att stimulera lÀrande hos elever vars förÀldrar missbrukar alkohol.

Syftet med denna uppsats var att utreda vilken inverkan genusstrukturer har pÄ de konstnÀrliga valen hos en skÄdespelare samt hur skÄdespelare talar om genus i förhÄllande till sitt yrke. Begreppen genus och konstnÀrliga val behandlas och diskuteras för att klargöra vad som ska lÀsas in i begreppen vid slutdiskussionen.I det förberedande arbetet har jag gÄtt igenom nÄgra genusforskares forskningsarbeten om genusstrukturer. Framför allt har jag valt att framlÀgga genusforskare som i sina arbeten beskriver genus som performativt och sprÄket och talet som konstituerande för det sociala könet. SkÀlet till urvalet av forskare Àr att kunna göra jÀmförelser med hur sprÄket och talet hos en skÄdespelare och dess medarbetare formar skÄdespelarens gestaltningsval, pÄ ett bÄde medvetet och omedvetet plan. DÀrtill har jag gÄtt igenom Malmö operas jÀmstÀlldhetsplan för 2013-2015 och HSMs likabehandlingsplan frÄn 2012 och hur policydokument som dessa möter skÄdespelarnas och studenternas behov av formella och teoretiska jÀmstÀlldhetsverktyg.Jag har intervjuat fyra skÄdespelare pÄ Malmö opera och stÀllt frÄgor kring genus och olika skeden i repetitionsprocessen.

Föreliggande studie har haft till syfte att utifrÄn ett deltagarperspektiv fÄ en förstÄelse för den studerade organisationens introduktionsaktiviteters möjligheter och begrÀnsningar för lÀrande och inbÀddning av de nyanstÀllda. Introduktionsaktiviteterna innefattar en arbetsplatsintroduktion samt ett formellt introduktionsprogram. De frÄgestÀllningar som behandlas Àr, vad som karaktÀriserar de nuvarande introduktionsaktiviteterna och vad de nyanstÀllda beskriver att de lÀrt sig genom att delta i aktiviteterna. Vidare behandlas, pÄ vilket sÀtt introduktionsaktiviteterna har varit ett stöd för de nyanstÀlldas inbÀddning pÄ arbetsplatsen samt vilka omstÀndigheter som förefaller vara viktiga för att aktiviteterna ska kunna bidra till en positiv inbÀddning för den nyanstÀllde. Ansatsen har varit inspirerad av ett hermeneutiskt perspektiv i strÀvan efter en förstÄelse för deltagarnas förestÀllningar om introduktionsaktiviteterna.

Syftet med studien var att undersöka huruvida samverkan inom socialtjĂ€nstens individ- och familjeomsorg upplevdes fĂ„ en negativ pĂ„verkan av socionomens professionaliseringsstrĂ€van. För att detta skulle vara möjligt att undersöka upprĂ€ttades frĂ„gestĂ€llningar samt tvĂ„ hypoteser som dels försökte koppla specialisering till professionalisering och dels hĂ€vdade att specialisering Ă€r negativt för samverkan inom socialtjĂ€nsten:? Professionaliseringsprocessen inom socialt arbete medför ökad specialisering inom socialtjĂ€nstens individ- och familjeomsorg.? Ökad specialisering har en negativ effekt pĂ„ samverkan inom socialtjĂ€nstens individ -och familjeomsorg.Genom en kvantitativ metod dĂ€r webbenkĂ€ter skickades ut till tre olika kommuners individ- och familjeomsorg sĂ„ samlades data in som vi sedan analyserade med hjĂ€lp av statistiska analysmetoder för att hitta samband utifrĂ„n tidigare forskning och teoretiska perspektiv sĂ„ som organisationsteoretiskt systemperspektiv samt rollteori.PĂ„ grund av det ovĂ€ntade bortfallet av en kommuns socialtjĂ€nst pĂ„verkades resultatet drastiskt. Det fanns vissa samband men pĂ„ det stora hela kunde hypoteserna varken bekrĂ€ftas eller förkastas. Slutsatser som kunde dras utifrĂ„n hypoteserna var att en ökad specialisering i dessa kommuner talade för en lĂ€gre grad av nöjdhet gĂ€llande samverkan samt att medan formella strukturer sĂ„ som fasta samverkanstider och gemensamma lokaler för samverkanstrĂ€ffar var av betydelse sĂ„ föreföll det finnas ett starkare samband mellan nöjdhet med avseende pĂ„ samverkan och informella strukturer, sĂ„ som trivsel och personliga relationer.

AlkoholvÄrden i Sverige kan vara utformad pÄ mÄnga olika och skilda sÀtt. Det Àr ett omrÄde dÀr det finns ett flertal olika Äsikter kring vilken behandling som Àr lÀmpligast eller effektivast. Uppsatsens syfte Àr att titta nÀrmare pÄ hur diskursen kring alkoholvÄrd kan se ut i Sverige idag genom nÀrmare granskning av de tvÄ tidskrifterna Socionomen och Alkohol & Narkotika. TvÄ stora tidningar inom praktiker av socialt arbete. För att uppnÄ syftet utgÄr uppsatsen frÄn följande frÄgestÀllningar: -Vilka behandlingsmetoder för alkoholmissbruk diskuteras i tidskrifterna? -Hur problematiserar tidskrifterna kring olika behandlingsformer? -Hur lyfts för respektive nackdelar för behandlingsformerna upp? -Vad vÀljer tidskrifterna att lyfta fram i debatten kring alkoholvÄrden? Som metod anvÀnds kritisk diskursanalys för att synliggöra diskurserna i tidskrifterna.

Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka konsulters lÀrande i arbetet och om det finns nÄgra gemensamma, eller individuella, drivkrafter eller motiv bakom de eventuella insatser som görs för lÀrande. Studien undersöker Àven hur lÀrande anvÀnds för att som konsult göra sig anstÀllningsbar.Teori: Det finns oÀndligt mycket forskning och skolbildningar som berör lÀrande. LÀrande Àr nÄgot som kan ske bÄde formellt, planerat och informellt, spontant i det vardagliga arbetet. För att skapa en förstÄelse för hur lÀrandeprocesser fungerar behöver vi skapa en förstÄelse för lÀrandets helhet, det vill sÀga hur lÀrande drivs, motiveras och samordnas för individer.Metod: Genom sju kvalitativa semi-strukturerade intervjuer kunde det empiriska material för studien samlas in. Intervjupersonerna valdes ut i relation till frÄgestÀllningen och syftet för studien.

Att vÄrda en nÀrstÄende person med demens innebÀr en stor börda för anhörigvÄrdaren vilket kan resultera i psykisk ohÀlsa. Stöd Àr en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvÄrdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vÄrd av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades pÄ 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vÄrdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut pÄ den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utstrÀckning kön representeras pÄ ett jÀmstÀllt sÀtt inom utstÀllningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhÄller sig till externt jÀmstÀlldhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvÀgagÄngssÀtt. Officiella dokument frÄn varje organisation undersöks för att förstÄ hur de formellt förhÄller sig till jÀmstÀlldhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram frÄn de tvÄ senaste Ärens utstÀllningsarkiv.

A1204De senaste Ärens redovisningsskandaler som intrÀffat i USA har gett upphov till ett nytt regelverk, Sarbanes-Oxley Act, som syftar till att ÄterstÀlla investerarnas tilltro för finansmarknaden. Sarbanes-Oxley Act gÀller för alla bolag noterade pÄ amerikansk börs och pÄverkar dÀrmed svenska revisionsbolag som reviderar nÄgot av dessa bolag. Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 anger ett förbud för ett revisionsbolag att utföra icke-revisionsrelaterade tjÀnster till ett bolag som revisionsbolaget samtidigt reviderar. Den nuvarande svenska revisorslagen faststÀller inte ett sÄdant direkt förbud. DÀrigenom skapas intressanta frÄgestÀllningar om eventuella konsekvenser av Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 för svenska revisionsbolag och om det kan resultera i en ökning av revisorns oberoende i Sverige.

SyfteSyftet med studien Àr att beskriva och analysera hur unga kvinnor med ett sjÀlvskadebeteende upplever och hanterar sin livssituation samt hur de upplever socialt stöd frÄn informella och formella nÀtverk. Metod För att undersöka kvinnornas upplevelser har jag anvÀnt mig av kvalitativa djupintervjuer. Intervjuerna var semistrukturerade och sammanlagt intervjuades fyra kvinnor, alla med erfarenhet av sjÀlvskadebeteenden.ResultatKvinnorna beskriver sitt sjÀlvskadebeteende som ett sÀtt att hantera en krÀvande livssituation och slÀppa ut Ängest frÄn tidigare trauman eller stressade situationer. Resultaten visar Àven pÄ att kvinnorna ser Ängesten och sjÀlvskadorna som en del av dem sjÀlva och nÄgot som hindrar dem frÄn att passa in i samhÀllets normalitetsförvÀntningar. SjÀlvskadebeteendet Àr en strategi för dem att hantera sin livssituation, men sjÀlvskadeimpulserna Àr stundvis möjliga att hantera genom distraherande aktiviteter eller stöd.

Syfte:Syfte Àr att undersöka hur dagens medieanvÀndares krav pÄ hur myndigheterna informerar har förÀndrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen.FrÄgestÀllningar:Vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen - vilka medier anvÀnder sig allmÀnheten av för att fÄ information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmÀnheten vid en operativ störning pÄ jÀrnvÀgen?Teori: Gonzålez-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förÀndrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation pÄ Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkÀt, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjÀnsthandlÀggare pÄ Trafikverket och sedan en jÀmförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets nÀrvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkÀten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhÀlle vill medelanvÀndarna fÄ snabb, enkel och effektiv information. Internet innehÄller sÄ omfattande information att det Àr omöjligt att ta del av allting, dÀrför söker anvÀndarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvÀndarna att fÄ information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.

Syftet med studien Àr att undersöka förutsÀttningarna för en lyckad samförvaltningsprocess i de nya viltförvaltningsdelegationerna (VFD). Vad som gör detta Àmne sÀrskilt intressant Àr att det existerar en komplexitet kring intresset av viltförvaltning. Denna komplexitet inrymmer olika Äsikter om hur vilt bör/skall förvaltas och grunden till problemet Àr mÀnniskans samexistens med först och frÀmst rovdjuren. Metoden för att göra detta utgörs av en undersökande flerfallstudie dÀr en kvalitativ innehÄllanalys utförs pÄ redan insamlat intervjumaterial inom forskningsprojektet Legitimate institutions for carnivore management. FöremÄl för analys Àr Àven det formella regelverk som delegationerna har att förhÄlla sig till i form av; Förordning (2009:1 474) om viltförvaltningsdelegationer.

2006 trÀdde en ny försÀkringsavtalslag i kraft. Den nya försÀkringsavtalslagen innebar bland annat vissa förÀndringar i försÀkringstagarens upplysningsplikt. PÄ grund av de stora konsekvenser som följer av en brist i upplysningsplikten Àr det av yttersta vikt att parterna vid tecknandet av ett försÀkringsavtal vet om vad som gÀller.Denna uppsats utreder vad som utgör gÀllande rÀtt rörande upplysningsplikten vid tecknandet av företagsförsÀkringar. Uppsatsen analyserar sÄvÀl upplysningspliktens omfattning som vilka eventuella rÀttsföljder som kan bli aktuella vid ett brott mot upplysningsplikten.Upplysningsplikten kan delas in i tvÄ separata delar vad gÀller företagsförsÀkringar. Det finns dels en passiv upplysningsplikt som innebÀr att försÀkringstagaren Àr skyldig att svara pÄ frÄgor och lÀmna de upplysningar som försÀkringsgivaren begÀr om de Àr av betydelse för sÄvÀl den faktiska försÀkringsgivarens riskbedömning som för risken eller en eventuell skadas storlek.