Bakgrund: Vikten av att attrahera rÀtt personal Àr stor dÄ företag söker lÄngsiktiga konkurrensfördelar och stora resurser lÀggs idag pÄ arbetet med denna viktiga uppgift. För att attrahera potentiella arbetstagare anvÀnder sig företag idag framförallt av direkt och riktad information till de individer och formella grupper av individer som bedöms som intressanta. Denna typ av kommunikation kan ses utelÀmna stora delar av den omgivning som inom socialpsykologin anses ha stor pÄverkan pÄ individens val och agerande. Syfte: Att söka förstÄelse för och vidareutveckla teorin kring hur talent attraction kan ske genom att tilltala individen emotionellt, via den sociala omgivningen och genom att se till individens identitetsskapande. Metod: Genom ett expert- och snöbollsurval har 8 experter inom det valda ÀmnesomrÄdet identifierats och intervjuats.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida det i praktiken rÄder religionsfrihet i Turkiet. Metoden som jag anvÀnt mig av Àr det kvalitativa fallstudiet. Intervjuer har skett med tvÄ företrÀdare frÄn den kristna minoritetskyrkan i Turkiet. Fallstudiet Àr deskriptivt. Djupintervjuerna tolkas fenomenologiskt.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Personalkontoret pÄ Lunds tekniska högskola intresserade sig för universitetsadministratörernas speciella situation pÄ sina respektive institutioner. För att undersöka detta fick jag i uppdrag att skriva en uppsats, dÀr syftet blev att beskriva och analysera institutionsadministratörernas uppfattning om sin kompetens och sitt lÀrande inom LTH. För att finna svar pÄ detta, utförde jag intervjuer med administratörer och medmedarbetare frÄn personalkontoret.Resultaten visade att administratörerna hade mÄnga olika arbetsuppgifter, dÀr de sÄg betydelsen av sin arbetslivserfarenhet för att ha lÀrt sig sitt arbete. Mycket av lÀrandet skedde framför datorn dÀr arbetsuppgifterna utfördes i stor utstrÀckning. Informationssökning via hemsidor ökade och ansÄgs i vissa fall som svÄr.

Syftet med denna studie har varit att undersöka ett specifikt företag i Göteborg och deras jÀmstÀlldhetsmÄl. Ett mÄl som kallas 30/70 mÄlet. Detta mÄl innebÀr att man vill ha 30 procent kvinnliga lönesÀttande chefer pÄ företaget. Jag har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllning:? Hur ser arenan ut för att uppnÄ 30/70 mÄlet i jÀmstÀlldhetsplanen?? Vilka faktiska hinder finns det för att man inte skulle kunna uppnÄ 30/70 mÄlet?? Vilka insatser kan tÀnkas vara nödvÀndiga frÄn organisationen för att uppnÄ 30/70 mÄlet?Undersökningen genomfördes genom intervjuer med sju respondenter som jobbar pÄ företaget.

Denna studie har bekrÀftat LuleÄ tekniska universitets förvaltnings farhÄgor om en hög procentandel av presumtiva studenter som valt att inte registrera sig pÄ respektive samhÀllsvetenskaplig utbildning. Förvaltningen misstÀnkte att det kunde röra sig om upp till 30% av de antagna förstahandssökande till höstterminen 2005 som valt att inte registrera sig pÄ de samhÀllsvetenskapliga programmen. Undersökningen visade att det faktiska bortfallet av studenter var betydligt större Àn sÄ, nÀrmare bestÀmt 45,6%. UtifrÄn de enkÀtsvar som analyserats i anknytning till denna studie gÄr det dessvÀrre inte att dra nÄgra generella slutsatser till anledningen av ovanstÄende. Det finns dock vissa gemensamma nÀmnare som ger antydningar till vad som pÄverkade dessa individer till att inte anta sin utbildningsplats.

Syftet med projektredogörelsen Àr att undersöka vilka tankar tre lÀrare i grundskolans senare Är har rörande estetiska lÀroprocesser och bedömning. Alla tre lÀrare undervisar i estetiska Àmnen och anser att elevens lÀroprocess skall vara en del av det som de grundar ett betyg pÄ. Vi har ocksÄ nÀrmat oss frÄgan om det kan finnas dolda faktorer som kan ligga till grund för ett betyg. Vi ville undersöka lÀrarnas syn pÄ sin egen objektivitet, om det ibland kunde vara svÄrt att sÀrskilja elevens faktiska kunskaper i förhÄllande till elevens personlighet. Kan betyg ligga till grund för elevers identitetsskapande? Vi ville se om detta var nÄgot som lÀrarna i vÄr undersökning funderat pÄ.

Aktiemarknadens mest grundlÀggande uppgift Àr att genom nyemissioner förmedla nytt kapital till nÀringslivet för investering och utveckling. Inveserarnas incitament till att placera nytt kapital vid nyemissioner kommer att minska om aktiekurserna inte helt Äterspeglar all tillgÀnglig information. En effektiv aktiemarknad Àr dÀrför av stor betydelse för samhÀllsekonomin. Studier om marknadseffektivitet har pÄgÄtt sedan 1950- talet. Eugen F.

 Syftet med den hÀr undersökningen var att undersöka hur ett urval svensklÀrare pÄ högstadiet förhÄller sig till grammatikundervisningen i svenska sprÄket. I forskning hÀvdas att grammatikundervisningen fortfarande prÀglas starkt av traditionella drag med fokus pÄ mycket undervisningstid, sprÄkets minsta delar, formell fÀrdighetstrÀning, standardisering av skriftsprÄket, nÀrhet till lÀroböcker samt fokus pÄ grammatiska former och inte texter och dess innehÄll.  I tidigare forskning hÀvdas Àven en motsatt utveckling som har lÀmnat den traditionella synen och gÄtt mot en mer deduktiv undervisning det vill sÀga att förstÄelse skapas under anvÀndning och tillÀmpning av grammatiken. Via en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer undersöktes hur fem slumpvis utvalda lÀrare förhÄller sig till grammatikundervisning i svenska sprÄket. Resultat visar att det finns drag av den traditionella grammatiken hos informanterna i form av fokus pÄ de smÄ delarna av sprÄket samt den formella fÀrdighetstrÀningen. DÀremot Àr lÀroboken inte ensamt material i nÄgon av informanternas undervisning och anvÀnds enbart av tre av informanterna.

Syfte: Syftet Àr att skapa en ökad förstÄelse för hur offentliga verksamheter i mindre kommuner uppfattar och hanterar utmaningarna vid chefsrekrytering samt vad som ligger till grund för hur de hanterar det. Metodik: En tvÀrsnittsstudie pÄ offentlig sektor i Kalmar LÀn har anvÀnts som forskningsstrategi med en induktiv ansats. Genom en kvalitativ metod med Ätta semi-strukturerade intervjuer har vi producerat fram data. Slutsats: Studien har visat att offentliga verksamheter i mindre kommuner upplever ett problem i att finna lÀmpliga kandidater till chefstjÀnster, men ser inte det som krisartat. För att hantera rekryteringssvÄrigheterna utnyttjar offentliga verksamheter i mindre kommuner bÄde operativa och strategiska ÄtgÀrderna.

En anledning till varför vissa grupper av individer födda i Sverige med utlÀndsk bakgrund har en svagare arbetsmarknadsposition Àn individer vars förÀldrar Àr födda i Sverige kan vara att de har en negativ bild av möjligheterna pÄ arbetsmarknaden och dÀrför avstÄr frÄn humankapitalinvesteringar som skulle öka deras faktiska chanser. För att undersöka om sÄ Àr fallet krÀvs en kartlÀggning av individers bild av arbetsmarknaden och av deras arbetsmarknadsstrategier. Syftet i den hÀr uppsatsen Àr att undersöka huruvida ungdomar födda i Sverige med utlÀndsk bakgrund har en bild av arbetsmarknaden som stÀmmer överens med den bild empirisk forskning ger oss. I uppsatsen intervjuas Ätta ungdomar och resultaten jÀmförs med empirisk forskning. BÄde vad gÀller hur det ser ut och varför har ungdomarna i flera avseenden en korrekt bild av arbetsmarknaden.

I november 2006 slÀpptes de nya svenska riktlinjerna för avancerad hjÀrt- lungrÀddning (A-HLR). Detta medförde en rad förÀndringar jÀmfört med tidigare riktlinjer. Syftet men föreliggande studie Àr att undersöka vilka moment som upplevs som stressande i samband med A-HLR och om införandet av nya riktlinjer har pÄverkat stressnivÄn. Genom att ta reda pÄ vilka moment som upplevs som stressande kan utbildningen i framtiden förÀndras för att pÄ ett bÀttre sÀtt svara mot de faktiska problemomrÄdena Metoden genomfördes som en enkÀtundersökning och delades ut till IVA avdelningar pÄ tre olika sjukhus. Totalt deltog 132 sjuksköterskor i enkÀtundersökningen.

Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) anvÀnds dagligen i en organisationsverksamhet. De organisationsmÀssiga förÀndringar som sker inom organisationen bördÄ pÄverka eller pÄverkas av den IKT-utveckling som sker inom organisationen.Uppsatsens frÄgestÀllning Àr om det gÄr att urskilja hur och i vilken utstrÀckning somdetta sker. Detta behandlas i uppsatsen genom att studera olika faktorer sÄsomorganisationens struktur, mÄl och strategi. NÀr informations- ochkommunikationsteknologin förÀndras och utvecklas kan kvalitet och kvantitet förorganisationens produktion förbÀttras. Om det gÄr att faststÀlla vilka faktorer sompÄverkar olika förÀndringar, sÄ skulle man kunna styra effektivisering,konkurrensförmÄga och produktiviteten hos en organisation.I denna uppsats har ett högteknologiskt konsult- och forskningsföretag anvÀnts somundersökningsobjekt.

Mellan 40- 90 % av alla produktlanseringar som görs vĂ€rlden över misslyckas (Gourville 2006) Insikten om att sĂ„ Ă€r fallet kan ge mĂ„nga företag huvudbry inför deras egna nya produktlanse-ringar, Ă€ven om den interna organisationen - eller Ă„tminstone de med ledande befattningar - Ă€r övertygade om att de har en sĂ€ker vinnare pĂ„ gĂ„ng.I uppsatsen som Ă€r uppbyggd kring fem teknikintensiva idĂ©er, studeras vilka urvalskriterier olika anvĂ€ndare och experter utgĂ„r ifrĂ„n nĂ€r de bedömer idĂ©erna. Ett framtrĂ€dande kriterie var enkel-het, dĂ€r enkelhet kan kopplas bĂ„de till det direkta anvĂ€ndandet men Ă€ven till upplevelsen av hur idĂ©n skulle kunna fungera. Även om ett flertal kriterier nĂ€mndes av de intervjuade sĂ„ var det inte kriterierna i sig som vĂ€ckt mest intresse i studien. Resultatet frĂ„n vĂ„r undersökning kan ifrĂ„gasĂ€tta anvĂ€ndandet av begreppet urvalskriterier, speciellt i den begynnande utvecklingsprocessen av framtida innovationer.I studien har det framkommit att flera deltagare i experimentgrupperna simulerar sitt faktiska anvĂ€ndande av idĂ©erna. Det intressanta med denna simulering av idĂ©erna, Ă€r att anvĂ€ndarna skulle kunna anses vara det som von Hippel (1986) kallar för "lead users", utan att idĂ©n ens realiserats.

IntranÀt har stor potential att vara effektiva och interaktiva verktyg för informationsöverföring frÄn ledningen ut till medarbetarna inom organisationer. Ett anvÀndbart intranÀt leder till att kommunikationen underlÀttas avsevÀrt, vilket betyder att medarbetarna blir mer produktiva och framgÄngsrika. Dessutom stÀrks lagandan och det Àr bra för företagskulturen som medför positiva bieffekter. I förlÀngningen blir dÄ organisationen mer lönsam och vinner konkurrensfördelar gentemot sina rivaler. Hela samhÀllet kan alltsÄ dra nytta av det hÀr i form av bland annat fler arbetstillfÀllen och ökade skatteintÀkter.