Föreliggande arbete diskuterar hur gymnasieskolor konsturerar bilder av sig sjÀlva och sina elever i sin marknadsföring inför gymnasievalet. Marknadsföringsbroschyrer frÄn tre fristÄende och tvÄ kommunala gymnasieskolor i Malmö stad har undersökts. Fokus ligger frÀmst pÄ hur broschyrerna konstruerar bilder av en framgÄngsrik skola och en framgÄngsrik elev. En utgÄngspunkt i analysen Àr att gymnasievalet i allt högre utstrÀckning kommit att bli ett livsstilsval. DÀrför undersöks vilka identiteter och livsstilar skolorna tillskriver sina elever och idealiserar genom att sammankoppla dem med framgÄng.

Syftet med vÄr uppsats Àr att öka kunskapen om anhöriga till Àldre immigranter sÄsom omsorgsgivare, i uppsatsen kallade ?sent-i-livet-immigranter?, med sÀrskilt fokus pÄ upplevelser om valmöjligheter ifrÄga om omsorgsrollen.  Vi var intresserade av hur det kommer sig att anhöriga gÄr in i en omsorgsroll i förhÄllande till den Àldre och vilka andra formella/informella omsorgsgivare det finns kring honom eller henne. Slutligen var vi intresserade av att ta reda pÄ om anhörigvÄrdare anser att de har en valmöjlighet att gÄ ur/lÀmna sin omsorgsroll till nÄgon annan om det skulle vara deras önskan.   Vi har utfört fem semistrukturerade intervjuer med anhöriga till sent-i-livet-immigranter dÀr de har en betydande omsorgsroll. VÄr metod utgick ifrÄn en kvalitativ och induktiv forsknings ansats. Vi analyserade materialet med hjÀlp av tidigare forskning samt utifrÄn det teoretiska begreppet skyddandets förnuft samt den s.

BakgrundAllergi och annan överkÀnslighet Àr vanliga kroniska sjukdomar. MÄlet med omvÄrdnaden vid allergi och annan överkÀnslighet Àr att individen i görligaste mÄn skall kunna leva det liv som han/hon vill. Det Àr oftast ett livslÄngt lÀrande och den som utför omvÄrdnaden mÄste kunna se patientens sÄrbarhet, mÄste lÀra kÀnna patienten, samt vilja, kunna och ha en möjlighet att hjÀlpa patienten.SyfteSyftet med uppsatsen var att belysa faktorer som patienter anser pÄverkar omvÄrdnaden. Ett annat syfte var att relatera resultatet av litteraturöversikten till förhÄllanden vid astma- och allergimottagningar i öppenvÄrd.MetodLitteraturöversikten bygger pÄ en sammanstÀllning av 12 vetenskapliga artiklar. Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL.ResultatGod omvÄrdnad karakteriseras av att patienten kan delta i och vara aktiv i omvÄrdnaden.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 1 respektive 3 beskriver och motiverar sitt arbete med sprÄkutveckling och lÀsförstÄelse tillsammans med höglÀsning. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur beskriver och motiverar lÀrare sitt arbete med höglÀsning?Vilka arbetssÀtt anvÀnds för att förstÀrka höglÀsningens effekt pÄ elevernas sprÄkutveckling?Hur arbetar lÀrare sÄ att elevernas lÀsförstÄelse gynnas tillsammans med höglÀsningen?Skiljer sig det aktiva arbetet med höglÀsning Ät mellan Ärskurs 1 och Ärskurs 3 i just de hÀr skolorna? I sÄ fall hur?Studien gjordes med hjÀlp av en enkÀt som har besvarats av 50 lÀrare och intervjuer med fem lÀrare som arbetar i Ärskurs 1 och Ärskurs 3. Studien utgÄr fyra teorianknytningar och dessa Àr Lev Vygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv, Vygotskijs teori "Zone of proximal development", Aidan Chambers teori om boksamtal och Barbro Westlunds teori om lÀsstrategier. Resultatet av studien visar att lÀrarna beskriver höglÀsning som ett positiv arbetssÀtt som utvecklar elevernas sprÄkkunskaper och lÀsförstÄelse.

Syfte: I detta arbete vill jag lyfta fram niondeklassares uppfattningar och erfarenheter av elevinflytande pÄ en grundskola för de senare skolÄren. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ i vilken mÄn skolans uttryckta ambitioner för elevinflytandet gett effekt, samt jÀmföra elevernas uppfattningar och erfarenheter av elevdemokrati med lÀroplanens.Metod: Kvalitativa intervjuer med Ätta niondeklassare.Slutsatser: UtifrÄn studien kan utlÀsas att eleverna i stort Àr nöjda med sitt inflytande pÄ skolan, men ocksÄ att de vill ha mer inflytande. FrÀmst vill de ha ökat inflytande över undervisningen, vilket de upplever sker i för liten omfattning och enbart hos nÄgon enstaka lÀrare. Uppfattningarna om vad som gÄr respektive inte gÄr att Àndra pÄ skiljer sig i vissa fall kraftigt Ät. OmrÄden som förknippas starkast med inflytande Àr bland andra skolmaten, toaletterna, ordningsreglerna och elevrÄdet.

För hÀsten i trÀning Àr det viktigt att den intagna energin matchar förlusterna av energi för att hÀsten ska kunna behÄlla sin energibalans. Ofta sÀgs att hÀstar i hÄr-dare trÀning tenderar att tappa aptiten och att hÀstar i trÀning kan ha svÄrt att mat-cha energiförlust mot energiintag. Aptitreglering Àr komplext och involverar bÄde olika hormoner, centrala och autonoma nervsystemet samt andra funktioner hos mag-tarmkanalen. Ett hormon som visats vara kopplat till reglering av aptit Àr lep-tin. Leptin, som i huvudsak produceras av fettvÀvnaden, har pekats ut som en vik-tig indikator pÄ bÄde Àtbeteende och energiförbrukning.

Syftet med uppsatsen Àr att utreda vilka förutsÀttningar som ligger till grund för att företag ska vÀlja att bÀra kostnaden för anvÀndandet av en garant i samband med en nyemission. Genom en kvantitativ och en kvalitativ studie utreds nÀr företag anvÀnder garanter, hur garantiÄtagandet utformas och vilka kostnader och effekter detta leder till.Till den kvantitativa studien som baseras pÄ utförda företrÀdesemissioner under perioden 2005-2009 stÀlls tvÄ hypoteser rörande nÀr garanter anvÀnds. Resultatet av den första hypotesen visar inget tydligt samband mellan anvÀndandet av garanter och motivet att tillföra rörelsekapital. Testet av hypotes tvÄ som söker ett samband mellan anvÀndandet av garanter och lÄgkonjunktur visade ett visst stöd för hypotesen. Efter storleksuppdelning visades ett starkt stöd för att större företag anvÀnder garanter mer vid bÄde lÄgkonjunktur och för att fÄ in rörelsekapital, medan samma studie inte ger nÄgot resultat för de mindre bolagen.

To work in an unpredictable work environment requires communication that functions well. In every organization it?s important that employees receive information that is relevant yet not confusing. Due to that, our ambition with this study is to understand how rescue effort organizations communicate in meetings; and whether their communication is clear or not. Our subject for this case study is the Emergency Services in the region of Karlstad.

Bakgrund:Samtidigt som konsulter mÄste tillhandahÄlla ny och professionell expertis verkar de i en förÀnderlig omgivning dÀr gÄrdagens kunskap snabbt blir utdaterad. FÄ studier har undersökt om det kan finnas en potentiell, upplevd osÀkerhet hos konsulten kopplad till sin kompetens. För att förstÄ om osÀkerheten finns bör arbete med kunskap studeras inom konsultverksamheter.Syfte:Vi vill beskriva hur tyst kunskap sprids inom en konsultorganisation genom att studera hur arbete sker med att skapa förutsÀttningar för konsulterna att dela tyst kunskap mellan projektteam. Genom beskrivningen vill vi bidra med förstÄelse för hur delning av tyst kunskap möjligen kan minska potentiell, upplevd osÀkerhet hos konsulterna.Metod:Arbetet bestÄr av en fallstudie av en konsultverksamhet inom IT branschen. En kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats föranligger dÀr datagenerering har skett genom fokusgrupp och individuella intervjuer.Slutsatser:Organisatoriska förutsÀttningar för tyst kunskapsdelning mellan projekt Àr ett öppet arbetsklimat dÀr samarbete, vilja och goda relationer uppmuntrar konsulterna att dela kunskap.

Det hÀr arbetet har undersökt hur sex gymnasielÀrare med olika Àmnesprofil diskuterar ochsamtalar kring estetiska lÀrprocesser. Resultatet utgÄr frÄn tvÄ fokusgruppsintervjuer pÄ tvÄ olikagymnasieskolor i sydvÀstra Sverige. Syftet har varit att genom samtalen fÄ en bild av hur lÀrarnakonstruerar och legitimerar estetiska lÀrprocesser i klassrummet samt att utifrÄn diskussionenidentifiera de diskursiva mönster som framtrÀder i samtalen. Arbetet tar sitt avstamp isocialkonstruktionism och anvÀnder diskursanalys som vetenskaplig metod. I analysenframtrÀder fyra diskurser kring vilka lÀrarna diskuterar de estetiska lÀrprocesserna.

Syftet med denna uppsats Àr att studera kompetens och oberoende hos de förtroendevalda revisorerna respektive de sakkunniga bitrÀdena i svenska kommuner samt hur kompetens och oberoende pÄverkar innehÄllet i de kommunala revisionsberÀttelserna. De problemomrÄde och teorier som vi presenterar i uppsatsen har legat till grund för hypotesformuleringarna. För att kunna pröva dessa hypoteser har vi genomfört en surveyundersökning. Vi utformade tvÄ olika enkÀter med standardiserade frÄgor vilka översÀndes till ordförande för de förtroendevalda revisorerna respektive ansvarigt sakkunnigt bitrÀde i landets samtliga kommuner. EnkÀtfrÄgorna syftade till att studera kompetensen och oberoendet hos de förtroendevalda revisorerna respektive de sakkunniga bitrÀdena.

I juni 2009 Ă„terförvisade HD ett fall till HovR:n för fortsatt handlĂ€ggning. MĂ„let som Ă€nnu ej Ă€r avgjort vĂ€cker frĂ„gestĂ€llningen huruvida det Ă€r möjligt att dra en grĂ€ns mellan 36 § AvtL och förutsĂ€ttningslĂ€ran. Den förra Ă€r en del av bestĂ€mmelserna i tredje kapitlet avtalslagen som behandlar en rĂ€ttshandlings ogiltighet. Även den senare fungerar i praktiken som en del av ogiltighetslĂ€ran, vilket föranleder att reglerna har ett visst gemensamt tillĂ€mpningsomrĂ„de. Inte sĂ€llan Ă„beropar kĂ€randen bĂ„de 36 § AvtL och förutsĂ€ttningslĂ€ran, vilket innebĂ€r att domstolen mĂ„ste ta stĂ€llning till denna grĂ€nsdragningsproblematik.Arbetets kĂ€rna Ă€r kapitlet dĂ€r relevanta rĂ€ttsfall jĂ€mförs och analyseras.

Studien underso?ker mo?jligheten att anva?nda ledande partiklar besta?ende av silver- belagda kopparflingor, fo?r att tillverka konduktiva ledningsbanor pa? textilsubstrat. Syftet med denna studie har varit att tillverka de banorna med hja?lp av screentryck- teknik. Sammansa?ttningen av bela?ggningsformuleringen har en stor inverkan pa? den be- lagda textilen och de ledande egenskaperna.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur planerare i svenska stÀder kan arbeta för att minska invÄnarnas bilresande. I studien har UmeÄ kommuns arbete med hÄllbara resor analyserats genom att studera olika plandokument som tagits fram för att vÀgleda den samtida och framtida planeringen.Tidigare studier visar att det finns ett antal gemensamma nÀmnare för stÀder som visar pÄ goda resultat för invÄnarnas val av hÄllbara resandet.  Planerarna har haft olika angreppssÀtt pÄ prioriteringen av trafikstrukturen i dessa stÀder. Det gemensamma för stÀderna med goda resultat Àr att de har planerat lÄngsiktigt, med ett hÄllbart resande i fokus.Av UmeÄ kommuns planeringsdokument framgÄr att visionen för tÀtorten har mÄnga delar gemensamt med dessa stÀder, varav mÄlen för hur bilberoendet i staden ska byggas bort Àr det tydligaste. Efter att ha studerat UmeÄ tÀtorts nuvarande markanvÀndning, uppsatta planeringsmÄl och politiska beslut framgÄr det dock att översiktliga planeringsdokument och faktiska resultat ligger relativt lÄngt ifrÄn varandra.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.