Idag är kommunikation genom tolk vid olika myndigheter ett vanligt förekommande företeelse tack vare att det bor många människor med ett annat språk än svenska som modersmål. Syftet med min uppsats är att studera om och i så fall hur språkproblemet påverkar klienternas ärende när man vänder sig till socialtjänsten och behöver anlita tolk. Frågan uppsatsen försöker ge svar på är hur språkproblemet upplevs av parterna, hur de ser på tolkens Medverkan och hur nöjda eller missnöjda de är med tolken. Jag har använt mig av kommunikationsteorin och särskild Habermas teori om kommunikativ handlande. Studien är utförd enligt den kvalitativa intervjumetoden.

Studien syftar till att undersöka varför elever inte medverkar på lektionerna i idrott och hälsa, samt att jämföra det med vad lärare i idrott och hälsa tror är orsaken till att elever inte medverkar på lektionerna. Syftet med studien är också att se hur elever och lärare kan arbeta för att öka elevernas närvaro på lektionerna i idrott och hälsa.Teorin som studien utgår från är: Känsla av sammanhang ? KASAM ? och den använda metoden är enkäter. Studien inriktar sig på gymnasieskolan och därför har enkätstudier gjorts med 162 gymnasieelever på tre olika skolor, samt 11 lärare i idrott och hälsa på fyra olika skolor.I resultatet kan man se att de vanligaste orsakerna till att elever inte medverkar på lektionerna i idrott och hälsa är bland tjejer sjukdom/skada och därefter att det är för lite bollspel. Hos killar är den främsta anledningen att det är för lite bollspel och därefter sjukdom/skada.

Samverkan med föräldrar kring barns läsutveckling sker nästan uteslutande genom läsläxor. Studien syftar till att undersöka lärares uppfattningar om föräldrars Medverkan i läsundervisningen samt analysera vilka faktorer som påverkar den betydelse föräldrar kan få för sitt barns läsutveckling.Som teoretisk utgångspunkt används ett sociokulturellt perspektiv där en interaktionistisk syn på lärande och utveckling är grundläggande faktorer. En god läsutveckling förutsätter ett dialogiskt möte mellan en elev och en mer kompetent vuxen, ex. en lärare eller en förälder. Studien är kvalitativ och har lärarintervjuer som empirisk grund.

Problemdiskussion: Inom Service Managementforskningen betonas kundens mycket stora betydelse. Som tjänsteleverantör skall man vårda sina kundrelationer, och för att skapa en varaktig relation krävs att tjänsten som erbjuds upplevs som konkurrenskraftig och svarar till kundens förväntningar. Kundens viktiga roll som medproducent av tjänster är ett faktum inom tjänsteforskningen. Dock verkar inte samma förhållande gälla för kundens Medverkan vid tjänsteutveckling, studier visar att kundens Medverkan är mindre vid tjänsteutveckling än vid produktutveckling. Men hur fungerar kunddialogen? Driver kunderna tjänsteutvecklingen framåt? I vilken grad är kunden delaktig i affärsutvecklingen, är det kunden som är utgångspunkt för utvecklingen eller finns det andra faktorer som är viktigare? Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur hotellföretag involverarsina gäster i tjänsteutvecklingen.

Syftet med studien är att undersöka vad det är i projekt Columbus arbetsmodell som bidrar till att deltagarnas hälsotillstånd och förmåga till arbete alternativt studier förändras samt hur samverkan mellan myndigheter fungerat för deltagarna. Studien utgår från ett brukarperspektiv, med fokus på att förstå deltagarnas upplevelser av Medverkan i projekt Columbus. Frågeställningarna är därför följande: Hur upplever deltagarna att Medverkan i projekt Columbus har förändrat deras hälsotillstånd och förmåga till arbete och/eller studier? Vad i projekt Columbus arbetsmodell upplever deltagarna möjliggör förändring?Hur upplever deltagarna projekt Columbus i avseende på samverkan mellan olika myndigheter? Forskningsansatsen i studien är kvalitativ och bygger på sammanlagt sju intervjuer, varav fem är med personer som tidigare medverkat i projekt Columbus verksamhet och två är med personer som arbetar som personal i verksamheten. De teorier som används är KASAM och Watzlawicks, Weakland och Fisch teori om förändring av första och andra graden samt samverkansteori.

Trauma är idag den vanligaste dödsorsaken för människor under 45 års ålder och innebär en skada på vävnader och organ till följd av en olycka. Inom svensk traumasjukvård arbetar läkare och sjuksköterskor efter ett strukturerat arbetssätt, ATLS-konceptet, i det initiala traumaomhändertagandet. Intensivvårdssjuksköterskans kompetens och kunskap har visats fördelaktig för behandlingsresultatet vid omhändertagandet av traumapatienter på akutmottagningens traumarum, vilket även tidigare studier påvisar. Därför är det av intresse att undersöka om intensivvårdssjuksköterskan är en del av traumateamet på svenska sjukhus. Studiens syfte är att beskriva intensivvårdssjuksköterskans roll vid det initiala omhändertagandet av traumapatienten.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Tidigare forskning visar att vårdstudenter har stor nytta av att få delta i patientarbete i sin utbildning och fortsatta yrkeskarriär. Patienter i hälso- och sjukvård har generellt en positiv attityd till studentMedverkan. Dock är forskningen om vilken uppfattning patienter inom psykiatrisk vård har till studentMedverkan mycket begränsad.Syfte: Att undersöka hur patienter inom psykiatrisk vård upplever studenters Medverkan i vårdenMetod: Kvantitativ studie, en enkätstudie. Patienter från tre verksamhetsområden på ett universitetsjukhus i Mellansverige tillfrågades om att svara på enkätfrågor.Resultat: Resultatet blev 655 besvarade enkäter. Av respondenterna uppgav 95 % att de ansåg att det var viktigt att studenter får träffa patienter under sin utbildning.

Studien är kvalitativ och belyser barns erfarenheter och utforskande av köksredskap i förskoleköket utifrån ett tekniskt perspektiv, så kallad köksteknik. Dessutom belyses två förskollärares förhållningssätt och didaktiska inlärningstillfällen i relation till barnens delaktighet i köket och teknikdidaktik samt förskolkockens intentioner med barnens Medverkan. Barnen filmas i köket och samtliga informanter intervjuas..

Det finns metoder som har en fokus på användarMedverkan under utvecklingen och införande av informationssystem. Det kan vara svårt under utvecklingsprocessen att bekräfta hur en specifik systemtyp som beslutstödssystem kan anses vara framgångsrikt. Det kan, utöver de tekniska, finnas ytterligare faktorer som påverkar användningen av systemen som dessutom kan vara svåra att hantera under utvecklingen.Tar de användarcentrerade utvecklingsmetoder som används idag för att implementera och driftsätta ett beslutsstödssystem hänsyn till mjuka faktorer som kan vara specifika eller särskilt viktiga för denna typ av system? Kan effekten av faktorer som påverkar beslutsfattandet t.ex. stress, ångest och grupptänkande minimeras i högre grad då metoder som fokuserar på användarnas Medverkan används? Att bekräfta existensen av dessa faktorer samt minimera den påverkan de har på beslutsfattandet under användningen kan göra stora skillnader i en verksamhets effektivitet.

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur deltagare i självhjälpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus låg på att undersöka huruvida det inom självhjälpsgruppen fanns några verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. Utifrån mitt syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Vilka förväntningar har deltagarna på självhjälpsgruppen? Vad får deltagarna ut av att gå i en självhjälpsgrupp? Hur har upplevelserna påverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgått från en kvalitativ metod där jag intervjuade sex deltagare från fyra olika självhjälpsgrupper inom en ideell verksamhet i Västra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrån systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk återhämtning.

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur deltagare i självhjälpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus låg på att undersöka huruvida det inom självhjälpsgruppen fanns några verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. Utifrån mitt syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Vilka förväntningar har deltagarna på självhjälpsgruppen? Vad får deltagarna ut av att gå i en självhjälpsgrupp? Hur har upplevelserna påverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgått från en kvalitativ metod där jag intervjuade sex deltagare från fyra olika självhjälpsgrupper inom en ideell verksamhet i Västra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrån systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk återhämtning.

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur deltagare i självhjälpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus låg på att undersöka huruvida det inom självhjälpsgruppen fanns några verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. Utifrån mitt syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Vilka förväntningar har deltagarna på självhjälpsgruppen? Vad får deltagarna ut av att gå i en självhjälpsgrupp? Hur har upplevelserna påverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgått från en kvalitativ metod där jag intervjuade sex deltagare från fyra olika självhjälpsgrupper inom en ideell verksamhet i Västra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrån systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk återhämtning.

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur deltagare i självhjälpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus låg på att undersöka huruvida det inom självhjälpsgruppen fanns några verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. Utifrån mitt syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Vilka förväntningar har deltagarna på självhjälpsgruppen? Vad får deltagarna ut av att gå i en självhjälpsgrupp? Hur har upplevelserna påverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgått från en kvalitativ metod där jag intervjuade sex deltagare från fyra olika självhjälpsgrupper inom en ideell verksamhet i Västra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrån systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk återhämtning.

Projektbaserade organisationer blir allt vanligare, ändå visar forskning att 70 till 90 procent av alla IT-projekt misslyckas med att nå de uppsatta målen. Flera aspekter pekar på att motivation är en underliggande faktor och att förmågan att motivera är en av de mest grundläggande kunskaperna som en projektledare måste besitta.Vi vill med denna studie fördjupa kunskapen om motivation i IT-projekt. Syftet är att undersöka vad systemutvecklare motiveras av, i jämförelse med projektledares uppfattning. Ett delsyfte utifrån detta är att ta reda på vilken roll projektledaren har gällande motivationen i IT-projekt.Genom en kvalitativ fallstudie hos ett anonymt företag, som levererar IT- och affärsprocesstjänster, har vi, under semistrukturerade intervjuer, samlat in data från både systemutvecklare och projektledare. Materialet har sedan bearbetats genom en tematisk analys i syfte att identifiera teman i form av motivationsfaktorer.

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i hur deltagare i självhjälpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus låg på att undersöka huruvida det inom självhjälpsgruppen fanns några verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. Utifrån mitt syfte har jag formulerat följande frågeställningar: Vilka förväntningar har deltagarna på självhjälpsgruppen? Vad får deltagarna ut av att gå i en självhjälpsgrupp? Hur har upplevelserna påverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgått från en kvalitativ metod där jag intervjuade sex deltagare från fyra olika självhjälpsgrupper inom en ideell verksamhet i Västra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrån systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk återhämtning.