Syftet med undersökningen var att undersöka hur lärare undervisar i den grafritande räknarens funktioner och hur eleverna faktiskt använder den. Detta har undersökts genom att låta lärare och deras elever besvara enkätformulär. Resultatet visar att eleverna använder räknaren som deras lärare instruerar dem att göra. Lärarens attityd till räknaren påverkar också eleverna att använda den på det sätt som läraren antyder att den borde användas. Denna undersökning knyter samman den tidigare forskning som gjorts kring, å ena sidan, hur räknaren används av eleverna och, å andra sidan, hur lärare undervisar om dess funktioner.

Denna studie undersöker den arbetsrelaterade trivselns medierande roll i sambandet mellan det psykologiska arbetsklimatets och arbetsattityderna organisatoriskt åtagande (organizational commitment), arbetsinlevelse (job involvement), arbetsengagemang (work engagement) och avslutsintention. Undersökningen är genomförd på Patent- och registreringsverket och bygger på en enkätstudie bland verkets medarbetare (n = 140). Resultat av hierarkisk regressionsanalys visar att klimatfaktorer i hög grad kunde predicera trivsel, som i sin tur åtminstone partiellt medierade klimatets effekter på tre av de fyra arbetsattityderna, dock inte arbetsinlevelse. Slutsatsen blir att det finns ekonomiska argument för organisationer att främja trivseln på arbetsplatsen. Ett sådant arbete kan dock vara svårt att genomföra i praktiken, främst på grund av trivselns inneboende subjektivitet och mångtydighet..

Många förskolor har idag tillgång till lärplattor och det har mer eller mindre blivit omöjligt förförskollärare att inte ta ställning till hur de vill arbeta med dessa. Denna studie har belyst olika konstellationer som barn kan arbeta i med lärplattan; med en förskollärare, utan förskollärare i par och på egen hand. Studien undersöker om användandet av lärplattan som medierande verktyg för läs- och skrivutveckling blir annorlunda beroende av vilka förutsättningar förskollärare möjliggör för barnen i förskolans verksamhet. Studiens problemområde är relevant att undersöka då vi tidigare, under bland annat VFU-perioder, stött på uppfattningen att lärplattan ses som en börda istället för ett verktyg för potentiellt lärande. Förskollärare behöver vara medvetna om hur olika konstellationer synliggör innehållet när lärplattan används i verksamheten.

The interactive whiteboard (IWB) is to be found in many classrooms in Sweden, and its number is growing rapidly. There is a lack of research of the use of the IWB in Sweden. The Swedish National Agency for Education refers to English research where the investment in the IWB in school is huge. In this study I will investigate how the IWB can be used as a mediating tool in the learning process. My study examines how interaction pattern appears when the teacher teaches with the IWB as a tool.

Det moderna arbetslivet innebär högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sätt att hantera detta är att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende där arbetstagaren på eget initiativ agerar med framhärdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens självtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkät som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, där 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data.

This paper set out to investigate how teachers of Swedish in Sweden implement the grammar objectives of the curriculum in their teaching, through interviewing six teachers. It has been important to compare their methods to modern research of grammar teaching and teaching in general. They have been asked a series of questions to answer whether or not they use grammar terminology as mediating tools, if they intergrate dialogue among students in grammar teaching and to what extent the teachers? knowledge of and attitude towards grammar influence their teaching methods. The results show that grammar is used as mediating tools primarily when it comes to feedback on pupils? texts, though not to a great extent; dialogue between pupils is rare when it comes to grammar teaching; and the teachers? grammar knowledge and attitude affect the teaching methods, primarily in the sense that seeing value in grammar knowledge increases the teacher?s desire to develop new methods for grammar teaching..

Syftet med studien är att undersöka hur den grafritande räknaren används i undervisningen av Matematik C på gymnasiet, samt hur det didaktiska kontraktet efterföljs av lärare och elever då grafritande räknare används. Undersökningen är gjord genom att observera ett antal lektioner i Matematik C och sedan intervjua de undervisande lärarna efteråt. Resultaten pekar mot att den grafritande räknaren främst användes som ett räkne/ritredskap i enlighet med lärarnas syften. Det didaktiska kontraktet visade sig till större delen efterföljas, då elevernas användande motsvarade lärarnas syften och intentioner. Slutsatsen är att eleverna använde den grafritande räknaren i den mån deras lärare uppmanade dem till, vilket var att de skulle spara tid, kontrollera sina uträkningar och kunna visualisera abstrakta begrepp..

Ett psykologiskt kontrakt innehåller arbetstagares föreställningar om givna löften och åtaganden från arbetsgivarens sida. Tidigare forskning har visat att brott mot det psykologiska kontraktet kan predicera utfall som minskad prestation och ökad personalomsättning. I denna enkätstudie undersöktes det psykologiska kontraktets funktion för 768 arbetstagare i tre olika branscher i Sverige. Arbetstagarna fick skatta sina psykologiska kontrakt - vad de upplever att deras arbetsgivare lovat dem och i vilken mån arbetsgivaren hållit sina löften. De fick också skatta hur lojala de var med arbetsgivaren samt sådana saker som sin arbetsprestation, humör, irritation gentemot arbetsgivaren och önskan om att säga upp sig.

Syftet meddet här examensarbetet är att bidra med kunskap om vilket särskilt stödskolorna beskriver i åtgärdsprogram för matematik riktade till elever igrundskolans år 9. Jag har också undersökt hur ansvarsfördelningen ser ut fördet särskilda stöd som beskrivs i åtgärdsprogrammen samt hur elevers stöd imatematik har utvecklats över tid. För att besvara mina frågeställningar harjag samlat in och analyserat åtgärdsprogram i matematik tillhörande elever i år9. Som analysinstrument har jag använt mig av textanalys, en så kalladinnehållsanalys och utgåttfrån ett sociokulturellt perspektiv på kunskapsutveckling där jag seråtgärdsprogrammet som ett Medierande redskap. Resultatet visar en storvariation av det särskilda stöd som skrivs in i åtgärdsprogrammen förmatematik.

IKT och digitala redskap är något som ständigt förändras, utvecklas och blir en allt större del av undervisningen i den svenska skolan. Syftet med studien är att undersöka hur IKT används i undervisningen och hur eleverna ser på användningen av IKT, både fördelar och nackdelar. I studien används en kvantitativ metod i form av enkätundersökning med små inslag av kvalitativa frågor som vi lät 83 elever besvara. Eleverna går på högstadiet eller gymnasiet i södra Sverige. I resultatet presenteras hur IKT används i skolan, vilka fördelar och nackdelar IKT har enligt de tillfrågade eleverna.

I en skola som i hög grad är utrustad med digital teknik utnyttjas ändå inte tekniken till alla de möjligheter som IT erbjuder. Pedagogikens utveckling i förhållande till tekniken diskuteras i det här arbetet utifrån ett lärarperspektiv. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur lärare på gymnasiet använder och integrerar digitala redskap i undervisningen, samt hur de beskriver möjligheter och förutsättningar att utveckla undervisningen med hjälp av digitala redskap. För att få svar på våra frågor har vi gjort en enkätundersökning på fyra kommunala skolor. Våra resultat visar att lärarna använder och integrerar digitala redskap i ganska stor utsträckning, men det finns fortfarande många som inte utnyttjar redskapen fullt ut.

 I skolan används olika redskap i undervisningen, men hur skulle det vara om man kunde använda sig av ett material som var i stort sätt självrättande! Det syfte vi har för den här studien är att undersöka hur och om Montessorimaterial kan införas i skolan som ett hjälpmedel och extramaterial. Vi vill likaledes se hur materialen kan vara ett redskap att hjälpa eleverna i sin språk- och kunskapsutveckling. Denna studie etablerades genom observationer och loggboksskrivande, i två klasser på två olika skolor. Resultatet visar att det är möjligt att använda sig av Montessorimaterial, men att det krävs tid i början och att det då mest är ett extramaterial. Den slutsats som kan dras utifrån det data som vi har samlat är att materialet kan vara bra att använda och går att använda sig av i skolan.

I detta examensarbete är det övergripande syftet att ta reda på i vad mån lärare integrerar bild som kulturellt redskap i undervisningen för att bidra till elevers meningskapande i lärprocesser. Studien belyser även de möjligheter och hinder lärarna upplever genom att integrera bild som kulturellt redskap i undervisningen. Som grund för analys och diskussion är de kvalitativa intevjuerna som vi genomfört med fem verksamma lärare i grundsolans tidigare år. Reslutatet visar på att lärarna på flera sätt inbegriper bild som kulturellt redskap i undervisningen och att de anser att bilden har en viktig funktion för elevers meningkspande lärprocessen. Gemensamt för lärarna är även att de arbetar ur ett multimodalt perspektiv där flera resurser för lärande samverkar och att eleverna ges möjlighet att arbeta i ett socialt samspel med andra, vilket bidrar till elevers meningskapande..

Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lärande som läraren uppmanar studenterna att tillämpa inom ramen för två nätbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras på kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan läraren och studenterna. Resultatet visade på flera intellektuella redskap som läraren uppmanade sina studenter att använda sig utav. Ur analysen kunde också vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur läraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som läraren mest uppmanade studenterna till att använda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att läraren kontinuerligt försökte få studenterna till att föra en fruktbar dialog både med varandra och med läraren.

Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lärande som läraren uppmanar studenterna att tillämpa inom ramen för två nätbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras på kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan läraren och studenterna. Resultatet visade på flera intellektuella redskap som läraren uppmanade sina studenter att använda sig utav. Ur analysen kunde också vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur läraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som läraren mest uppmanade studenterna till att använda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att läraren kontinuerligt försökte få studenterna till att föra en fruktbar dialog både med varandra och med läraren.